tag:blogger.com,1999:blog-11879921031004954162024-02-02T11:00:11.580+01:00RymdsonderEn blogg om rymden, rymdsonder, solsystemet och exoplaneterKari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.comBlogger1492125tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-19890116438058120712014-06-22T18:52:00.000+02:002014-06-22T18:52:43.721+02:00Tack för mig!Efter ganska exakt tre år och 1.500 blogginlägg är det dags att avsluta bloggandet om rymdsonder och exoplaneter. Under dessa tre år har en mängd nya rymdsonder sänts upp som gjort allehanda intressanta upptäckter. Antalet upptäckta exoplaneter har ökat explosionsartat. Ett flertal rymdsonder är på väg mot sina mål för att utforska planeter, månar, asteroider och kometer. Även om det därmed kommer att finnas mycket att skriva om för en rymdsondsbloggare så har orken tagit slut för min del. Var sak har sin tid och nu är det dags att ägna sig åt annat.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEge-p30N-LEuTnaXaGTFdXvY-X7bGob2emDYHf0XXxQ1dFvngC2BAudXR4WlxcmZM1wiB-q0cpl4Dxwm6MPY7XJ6qDAfbuXZ7GQHeNh_RBozFJOI8wWfwphhppwreAYlMZkJKaqBfsP-YmE/s1600/Galileo_during_IUS_burn.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEge-p30N-LEuTnaXaGTFdXvY-X7bGob2emDYHf0XXxQ1dFvngC2BAudXR4WlxcmZM1wiB-q0cpl4Dxwm6MPY7XJ6qDAfbuXZ7GQHeNh_RBozFJOI8wWfwphhppwreAYlMZkJKaqBfsP-YmE/s1600/Galileo_during_IUS_burn.jpg" height="315" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Rymdsonden som det hela började med: Galileo (Bildkälla: NASA)</div>
<br />
Ett stort tack till alla er som följt bloggen under dessa år! Bloggstatistiken visar att bloggen haft uppemot 150.000 sidvisningar när detta skrivs. Det är ju inte så illa för en amatörastronom!<br />
<br />
Ha det gott och fortsätt följa astronominyheter på <a href="http://www.popast.nu/">Populär Astronomis websida</a> och på <a href="http://www.astb.se/cassiopeiabloggen/">Cassiopeiabloggen</a>.<br />
<br />
Hälsningar Kari<br />
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-69417704152286182462014-06-06T15:16:00.000+02:002014-06-06T15:22:15.314+02:00Två exoplaneter, mer än 11 miljarder år gamla, har upptäckts!<a href="http://www.newscientist.com/article/dn25681-ancient-exoplanet-may-have-the-right-stuff-for-life.html#.U5G5WPl_sqw">New Scientist</a> skriver på sin websida om upptäckten av två riktigt gamla exoplaneter. De beräknas vara hela 11,5 miljarder år gamla. Det innebär att de är mer än dubbelt så gamla som vår jord och bara några miljarder år yngre än vårt universum. Planeterna kretsar kring en stjärna som heter Kapteyn. Det är en röd dvärgstjärna som upptäcktes redan i slutet av 1800-talet av den holländske astronomen Jacobus Kapteyn. Planeten Kapteyn b är minst fem gånger så massiv som jorden och kretsar kring sin stjärna på 48 dygn. Planeten Kapteyn c kretsar kring stjärnan på 121 dygn. Forskarna är osäkra på planeternas sammansättning. Kanske är de stenplaneter likt vår jord. I så fall tror forskarna att Kapteyn b skulle kunna ha förutsättningar för liv. Hela planetsystemet är relativt nära oss, bara 13 ljusår bort.<br />
<br />
Så det kan vara så att vi i vår relativa närhet har en stenplanet som, åtminstone teoretiskt, skulle ha kunnat utveckla liv långt innan jorden skapades. Och i så fall; hur avancerad civilisation hade inte det kunnat bli sedan dess?!<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgneTJM0oULUnB4rJyOKmqbII_CN98mWDecj4ZpLTFON13N3SPVt1KseXMzWfjViESVEz4214ZEQsQAchS9-rJlyr9c5CJ6erpj83ujTkePY8BE4LHvMQIzevtjAVhp7JYXa1CN08pCTgDy/s1600/Kapteyn+b.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgneTJM0oULUnB4rJyOKmqbII_CN98mWDecj4ZpLTFON13N3SPVt1KseXMzWfjViESVEz4214ZEQsQAchS9-rJlyr9c5CJ6erpj83ujTkePY8BE4LHvMQIzevtjAVhp7JYXa1CN08pCTgDy/s1600/Kapteyn+b.jpg" height="305" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Illustration av Kapteyn b (Bildkälla: PHL/UPR Arecibo/Aladin Sky Atlas)</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-52672300528242376092014-06-06T14:50:00.000+02:002014-06-06T14:50:48.087+02:00Hubble Ultra Deep Field 2014Astronomer har utifrån bilder som Hubbleteleskopet tagit skapat bilden nedan. Det är en bild som visar enorma mängder med galaxer. Faktum är att allt i bilden är galaxer, varav några är vid "universums yttersta rand".<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIBgdGytsBqdLnGjDLM3P0tN-uMZW-IlWBEcZHP9Gqu6cwZ9NcpdShhf7mMfAjC1-l3647ycPAtgv3xRgUgTt_gx_jsTx4Ap6MJALJomDNmW225gcUseNtLZJUU1K8JqcTimkhlFj5G9Yl/s1600/Hubble+Ultra+Deep+Field+2014.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIBgdGytsBqdLnGjDLM3P0tN-uMZW-IlWBEcZHP9Gqu6cwZ9NcpdShhf7mMfAjC1-l3647ycPAtgv3xRgUgTt_gx_jsTx4Ap6MJALJomDNmW225gcUseNtLZJUU1K8JqcTimkhlFj5G9Yl/s1600/Hubble+Ultra+Deep+Field+2014.jpg" height="365" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-83835810265686164272014-06-06T14:41:00.000+02:002014-06-06T14:41:07.935+02:00En megajord har upptäckts<a href="http://planetquest.jpl.nasa.gov/news/161">NASA rapporterar</a> om ännu en i raden av intressanta exoplanetfynd, Kepler 10c. Det är en jordliknande planet, som dock är hela 17 gånger mer massiv än jorden. Planetens diameter är 2,3 gånger jordens. Det handlar alltså om en synnerligen tung planet, en stenplanet som kan kategoriseras som en s.k "superjord". Forskare har trott att såpass massiva planeter borde vara gasplaneter likt Neptunus eller Jupiter och inte stenplaneter. Ännu en gång får forskarna tänka om kring hur planeter bildas och utvecklas.<br />
<br />
Bilden nedan är en illustration av hur planeten kan tänkas se ut. Som planetnamnet antyder ("c") så finns det fler planeter i planetsystemet. Den röda himlakroppen i bilden är Kepler 10b, som också är en intressant planet. Det var nämligen den första stenplaneten som upptäcktes utanför vårt solsystemet. Den kretsar väldigt nära stjärnan och är därmed kokhet. Kepler 10-systemet är mer än 500 ljusår från vårt solsystem.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFZQAMsdPtm49FK1QI8cqbhOn_mPZnIjfNiEt1GnG7KSam0YfoBJFHrTNcR-mrQx0mJ4IF5atrSRTkFYxajYV3BtxwgAi6hrxobZXIIH636rT6-GMp57Xo7Spbgnpntkg4n_iNXeB7hoFl/s1600/Kepler+10c.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiFZQAMsdPtm49FK1QI8cqbhOn_mPZnIjfNiEt1GnG7KSam0YfoBJFHrTNcR-mrQx0mJ4IF5atrSRTkFYxajYV3BtxwgAi6hrxobZXIIH636rT6-GMp57Xo7Spbgnpntkg4n_iNXeB7hoFl/s1600/Kepler+10c.jpg" height="400" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-23813879671719438442014-06-02T20:03:00.001+02:002014-06-02T20:03:50.555+02:00Om konsten att skapa intresse för galna rymdidéerRobert Cumming skriver på <a href="http://www.popast.nu/2014/05/vetenskap-och-drommar-om-manhuset-kall-fusion-och-andromedas-gammablixt.html">Populär Astronomis websida</a> om konsten att väcka massmedias intresse för allehanda galna rymdidéer. Konstnären Mikael Genberg tycker nog att det är lite grått och trist på månen, eftersom han propagerar för byggande av en liten röd stuga på vår rymdgranne. Stugan ska enligt uppgift transporteras till månen med en raket för det facila priset av 105 miljoner kronor! Det hela ska förverkligas genom bidrag från allmänheten. Så om alla myndiga svenskar ställer upp med 15 spänn var så kan vi kanske så småningomfå njuta av rymdsondsbilder på en svensk röd stuga vid någon pittoresk plats på månen. Jag vet inte om jag vill vara med ärligt talat. Jag stödjer mycket hellre det Kickstarter-projekt som Robert skriver om på websidan.<br />
<br />
Liksom Robert är jag fascinerad av hur den här typen av idéer får gensvar i massmedia. Å ena sidan tycker jag att det är kul med till synes galna idéer. Hur skulle världen annars ha utvecklats om inte uppfinnare och forskningsresande skulle uppfunnit saker och funnit platser. Utan dessa udda personligheter hade vi inte stått där vi står idag. Å andra sidan så är det ju lite trist att även viktiga forskningsnyheter emellanåt försvinner i mediabruset och inte når fram till allmänheten. Kanske är rymdskribenter, både proffsen och vi amatörer, för dåliga på att väcka intresse hos allmänheten med det vi skriver. Jag vet inte riktigt vad man ska gör åt det. Kanske borde vi lära lite av TV-programmet Vetenskapens värld som allt som oftast gör spännande rymdprogram.<br />
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-59117778376302456472014-06-02T19:25:00.001+02:002014-06-02T19:25:42.203+02:00Solsonden IRIS har studerat solutbrott i detalj<a href="http://www.nasa.gov/content/goddard/a-first-for-nasas-iris-observing-a-gigantic-eruption-of-solar-material/index.html#.U4yxw_l_sqw">NASA:s senaste solsond</a>, med det lite krångliga namnet Interface Region Imaging Spectrografh (IRIS), har för första gången lyckats studera en s.k koronamassutkastning i detalj. Detta utbrott, som inträffade den 9 maj i år, kan ses i extraordinär detalj i filmen nedan. Onekligen häftigt!<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/SuAjao9e51U?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Källa: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-51876791121924211332014-06-02T19:14:00.001+02:002014-06-02T19:14:22.940+02:00Juni månads rymdsondskartaWebsidan <a href="http://armchairastronautics.blogspot.com.es/2014/05/solar-system-missions-update-062014.html">Armchair Astronautics</a> har nu publicerat juni månads rymdsondskarta. Det är inga större nyheter, annat än att rymdsonden Rosetta sakta men säkert närmar sig kometen Churyumov-Gerasimenko. Om bara lite drygt två månader når den fram till kometen.Det blir sannolikt årets stora rymdsondshändelse.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0KjIlBa7vHorQkIdcSAzt_tTs5j1ZtaY-2pNe0ASBBRdoUsoAm5QLHLt_UcZiaT1fOTb4uy6rrqHDgsRDHqKfQPVD1L5AXOt7Mj9MVoM-dSfHidvF32xeTcWvT4bceJjp9wHUvi01sre1/s1600/Solar+system+missions+june+2014.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg0KjIlBa7vHorQkIdcSAzt_tTs5j1ZtaY-2pNe0ASBBRdoUsoAm5QLHLt_UcZiaT1fOTb4uy6rrqHDgsRDHqKfQPVD1L5AXOt7Mj9MVoM-dSfHidvF32xeTcWvT4bceJjp9wHUvi01sre1/s1600/Solar+system+missions+june+2014.png" height="298" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-52048577391853811482014-05-15T19:48:00.002+02:002014-05-15T19:48:55.088+02:00Jupiters röda fläck krymperPlaneten Jupiter har som bekant en stor röd fläck. Redan med ett relativt litet teleskop kan man se fläcken. Under de senaste decennierna har fläcken successivt blivit allt mindre, och dessutom rundare i formen. Hubbleteleskopet har studerat fläcken och beräknar dess storlek till "bara" lite drygt 16.000 kilometer i diameter. Så liten har den inte varit sedan man på allvar började studera den röda fläcken. Det verkar som fläcken krymper ihop ganska fort dessutom. Så sent som 1979, när de två Voyagersonderna flög förbi Jupiter, mättes fläckens storlek till ca 23.000 kilometer i diameter. År 2009 tog Hubbleteleskop bilder på fläcken och då var den 18.000 kilometer. Det verkar alltså som om fläcken krymper ihop i accelererande tempo. Om detta fortsätter så försvinner fläcken om 20-30 år eller så.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaknCucSXCiSsF7dDlDr36cveVJLFK-HY1bUR3J_zzryPLspIfuwLS77v9jLoTDigr50_spiFPtkFQArc5EreODVcEIGJuJLGHgPgCUnDnFK_8T7fU-FOV37h1PvgJ2SRGYY6Jf7TOtbPV/s1600/Jupiter+red+spot.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaknCucSXCiSsF7dDlDr36cveVJLFK-HY1bUR3J_zzryPLspIfuwLS77v9jLoTDigr50_spiFPtkFQArc5EreODVcEIGJuJLGHgPgCUnDnFK_8T7fU-FOV37h1PvgJ2SRGYY6Jf7TOtbPV/s1600/Jupiter+red+spot.jpg" height="250" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Hubbleteleskopets bilder av röda fläcken (Bildkälla: NASA/ESA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-47071477437926837182014-05-15T19:28:00.002+02:002014-05-15T19:28:55.284+02:00Märklig kraterRymdsonden Mars Express har tagit bilder av kratern Rabe på Mars. Bilden nedan visar ett märkligt Marslandskap. Någon gång för länge sedan slog en relativt stor meteor ner och skapade kratern. Stora mängder sand kastades upp vid nedslaget och med tiden har Marsvinden skapat stora svarta sanddyner. När naturens krafter får verka över en längre tidsperiod kan ibland spektakulära naturformationer uppstå. Läs mer om kratern på <a href="http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Mars_Express/Cascading_dunes_in_a_martian_crater">ESA:s websida</a>.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuCeMp4RZe11dJxFXQeydnw14443-Gj55lAKZpenRFuItNd5sp3Xc8dGTAq7NvkwlKtHfYSoQhaBorluUnjpldHHjZeq14zhyphenhyphenEWemM0N45m_EXwgCsbbVW_Yy6rl-a_VzxI9zgeg7F_iq0/s1600/Mars+Rabe+crater.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuCeMp4RZe11dJxFXQeydnw14443-Gj55lAKZpenRFuItNd5sp3Xc8dGTAq7NvkwlKtHfYSoQhaBorluUnjpldHHjZeq14zhyphenhyphenEWemM0N45m_EXwgCsbbVW_Yy6rl-a_VzxI9zgeg7F_iq0/s1600/Mars+Rabe+crater.jpg" height="225" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: ESA)</div>
Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-56419953099897643722014-05-11T18:25:00.001+02:002014-05-11T18:25:37.975+02:00Vår blåskimrande jord går upp vid månens horisontPå samma sätt som månen går upp och ner vid horisonten för oss jordbor så går jorden upp och ner om man befinner sig på månen. Lite då och då lyckas rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) fånga dessa jorduppgångar på bild. Visst är det vackert?!<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKul00KacbmoXkkNfsA0X-DMZh7GND1Us_hhVKKY47K3LiY6awIWmq2EZZ7Idi9itpNclF9vxrtlKmE4j1vin41JMoapZyRA4nhSD8rz7K0gY1KegB5jhX4zSYwGab8SkYRuHLTChfYXOo/s1600/earthrise+moon.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKul00KacbmoXkkNfsA0X-DMZh7GND1Us_hhVKKY47K3LiY6awIWmq2EZZ7Idi9itpNclF9vxrtlKmE4j1vin41JMoapZyRA4nhSD8rz7K0gY1KegB5jhX4zSYwGab8SkYRuHLTChfYXOo/s1600/earthrise+moon.png" height="400" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-45957667517316367112014-05-07T20:13:00.001+02:002014-05-07T20:13:26.916+02:00Ska vi börja skjuta missiler mot Mars?Jakten på liv på Mars fortskrider och tycks bli alltmer desperat. Det är i alla fall intrycket man får när man läser en artikel idag i <a href="http://www.newscientist.com/article/mg22229682.700-fire-missiles-at-mars-to-find-deeply-buried-life.html#.U2pwhvl_sqw">New Scientist</a>. I artikeln beskrivs en projektidé som är minst sagt aggressiv. Idén går ut på att bombardera Marsytan med lite tyngre artilleri för att på så sätt komma lite djupare ner i Marsmyllan och kanske hitta spår av liv. Ett litet missilangrepp på Mars alltså. Det är en så kallad non-profit-grupp som lagt fram förslaget. Gruppen söker nu finansiering för projektet, som fått arbetsnamnet Exolance. Man hoppas kunna få NASA eller ESA intresserade av idén så att man kan åka snålskjuts på en kommande rymdsond till Mars. Allt för att hålla nere kostnaderna för projektet.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6r-261ZU0ejSEw8Y9dnq5YeF3qgFUeH-07Csle5tPVvsACN1m5dukOgkIX-BF9ndaBAvvhbhN0wss8gR-No65zVh9KHaMHRNCWL62iHSAw9Mf5pEkVEnbvybLch7X_24KjjrVtCtvYvXg/s1600/Mars+terrain.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6r-261ZU0ejSEw8Y9dnq5YeF3qgFUeH-07Csle5tPVvsACN1m5dukOgkIX-BF9ndaBAvvhbhN0wss8gR-No65zVh9KHaMHRNCWL62iHSAw9Mf5pEkVEnbvybLch7X_24KjjrVtCtvYvXg/s1600/Mars+terrain.jpg" height="305" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Finns det spår av liv djupt under den steniga Marsytan? (Bildkälla: NASA)</div>
<br />
Marsfordonet Curiosity bombarderar visserligen redan idag Marsytan med sin laserkanon. Den har också en borr som används flitigt på intressanta stenar som kommer i dess väg. Verktygen är dock ganska klena och lyckas bara nå några centimeter ner i dessa stenar. NASA:s rymdsond InSights landare, som sänds mot Mars 2016, är det lite mer klös i. Den ska tydligen vara utrustad med en borr som kan nå 5 meters djup. ESA:s Marsfordon i ExoMars-projektet, som sänds till Mars 2018, ska med sin borr klara att komma ner till 2 meters djup. Det här är för fjuttigt tycker initiativtagarna bakom projekt Exolance. En missil som skjuts med hög hastighet från en rymdsond skulle kunna komma betydligt djupare är det tänkt. Man kan tänka sig att en missil skulle kunna skapa en mindre krater. Projektet står dock inför en en stor utmaning - att konstruera instrument som klarar en sådan krasch och som samtidigt lyckas observera något.<br />
<br />
Det låter som sagt lite desperat att missilbomba Mars. Det borde finnas lite mer "civiliserade" utforskningsmetoder kan man tycka. Visst borde det väl gå att konstruera en borr som kommer djupare än några få meter? Då kanske man dessutom kan göra lite mer utförlig utforskning av borrhålet, och om det vill sig väl, hitta spår av liv.<br />
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-82973218678956633292014-05-03T16:34:00.001+02:002014-05-03T16:34:49.009+02:00Snurrigt värre på planeten Beta Pictoris b<a href="http://www.eso.org/public/sweden/news/eso1414/">ESO rapporterar</a> om en spännande nyhet rörande exoplaneter. Jag citerar ur pressmeddelandet: "<i>Observationer med ESO:s Very Large Telescope (VLT) har för första gången gjort det möjligt att bestämma hur snabbt en exoplanet roterar. De nya mätningarna visar att planeten Beta Pictoris b har ett dygn på bara åtta timmar. Den roterar mycket snabbare än någon av planeterna i vårt solsystem – dess ekvator rör sig med nästan 100 000 kilometer i timmen. Sambandet mellan massa och rotation som råder i vårt solsystem tycks därmed gälla även för större planeter. Med liknande metoder kommer astronomer kunna använda det framtida jätteteleskopet E-ELT (Europeiska Extremely Large Telescope) för att göra detaljerade kartor över exoplaneter.</i>"<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOIX1asW8cDY0je5OU_8ocyOo9cUWdbWxSLoCOmVKDk62ghWiD1dXulJdGZiplPYmH4oHWm3qAIBnuMtk-nqoWDx5Ufga2kfadvu0I7_swKisZr9heiiD3fSCCYHk4Hlo0ZOFXsMkWEZVK/s1600/ESO+Beta+Pictoris+b.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjOIX1asW8cDY0je5OU_8ocyOo9cUWdbWxSLoCOmVKDk62ghWiD1dXulJdGZiplPYmH4oHWm3qAIBnuMtk-nqoWDx5Ufga2kfadvu0I7_swKisZr9heiiD3fSCCYHk4Hlo0ZOFXsMkWEZVK/s1600/ESO+Beta+Pictoris+b.jpg" height="162" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Illustration av Beta Pictoris b (Bildkälla: ESO)</div>
<br />
<br />
Denna planet är ca 63 ljusår från oss. Planeten är större än Jupiter och snurrar alltså med en hiskelig hastighet.<br />
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-8675550568893262132014-05-03T16:19:00.001+02:002014-05-03T16:19:30.430+02:00Är solsystemets största måne, Ganymedes, en sandwichkonstruktion?I en forskningsstudie som leds av <a href="http://solarsystem.nasa.gov/news/display.cfm?News_ID=47232">NASA:s Jet Propulsion Laboratory</a>, har man studerat Jupitermånen Ganymedes och dess sammansättning. Ganymedes är solsystemets största måne och t o m snäppet större än planeten Merkurius. Mycket tyder, enligt forskarna, på att månen är en gigantisk sandwichkonstruktion bestående av ett flertal lager av is och vatten. Planeten kan ha gigantiska oceaner i flera lager, åtskilda av tjocka islager. Man tror dessutom att oceanerna innehåller en del salt, vilket skulle kunna vara gynnsamt för utvecklingen av enklare livsformer. Kanske är det så att flera av Jupiters stora månar kan ha utvecklat liv. Förutom Ganymedes brukar forskarna peka på månen Europa som en god kandidat för liv. Det finns t o m långtgående planer på att sända en rymdsond dit för att studera denna måne lite närmare. Om det skrev jag i veckan som gick (se <a href="http://rymdsond.blogspot.se/2014/04/nasa-vill-utforska-jupitermanen-europa.html">HÄR</a>).<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgih1FE16733-NNaFzso7i7hXwSCamAa21Tlww-7Zeo-3y1WvdWC5Fhs4uHnrvoeUShij6Qt32Be-NIix27CnCejJE0GyKjPhpGJD0h1OI799-RMHavS8CkmuKmgWBfd4Pi7zfzJd3okM-Z/s1600/Ganymede+layers.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgih1FE16733-NNaFzso7i7hXwSCamAa21Tlww-7Zeo-3y1WvdWC5Fhs4uHnrvoeUShij6Qt32Be-NIix27CnCejJE0GyKjPhpGJD0h1OI799-RMHavS8CkmuKmgWBfd4Pi7zfzJd3okM-Z/s1600/Ganymede+layers.jpg" height="308" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-65153511243615285972014-05-03T16:00:00.000+02:002014-05-03T16:00:40.400+02:00Rymdsonden Cassini har tagit en bild av ännu en blek blå prick - UranusRymdsonden Cassini har som bekant tagit mängder med bilder på Saturnus. Under det senaste året har den också lyckats fånga några andra planeter på bild. I höstas kunde man se en bild av en mycket liten blåfärgad prick - jorden (kolla <a href="http://rymdsond.blogspot.se/2013/07/rymdsonderna-cassinis-och-messengers.html">HÄR</a>). NASA har nu publicerat en bild av ännu en blek blå prick - Uranus. Det är den lilla ljusa pricken i övre vänstra delen av bilden. Bilden är tagen på mer än 4 miljarder kilometers avstånd!<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi46eybeJ2_JCLL0NJq8GwYqG_ptjkZ6QTrRlqmKObn9nYwSQ1FIknSJpI-wdmukITSdV4ECC7n9AX099Q4KIrVWXUzAl-x5rut9FvepLJT0c4asAPDDwwExd9WOsjePSETT45nabWk3SpK/s1600/Pale+blue+dot+-+uranus.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi46eybeJ2_JCLL0NJq8GwYqG_ptjkZ6QTrRlqmKObn9nYwSQ1FIknSJpI-wdmukITSdV4ECC7n9AX099Q4KIrVWXUzAl-x5rut9FvepLJT0c4asAPDDwwExd9WOsjePSETT45nabWk3SpK/s1600/Pale+blue+dot+-+uranus.jpg" height="400" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-30163079484255806602014-05-03T15:45:00.001+02:002014-05-03T15:45:55.195+02:00Sanddyner som konstverkDet finns otaliga astronomibilder som är som små konstverk. Här nedan visas ännu en sådan bild. Det är rymdsonden MRO (Mars Reconnaissance Orbiter) som tagit bilden, som visar ett område med aktiva sanddyner. Genom att systematiskt studera sanddynernas förändring över tid kan man få kunskap om hur det blåser på Mars. Vindarna varierar lite efter säsong. De sanddyner som visas i bilden finns i ett område som heter Nili Patera. De studeras var sjätte vecka av MRO. <div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj15tly3bEl7rclSPTgYrszfHbDpnK-zUyY2H3JzqzZIraNJsdH2Ec80u0EHbWbMX062SNcqXk48h6HTDX0GQVbx3mqj21fJRNgDiZAfft0umbH94Pp5Mm3OxwoNahw5yMmfMnBH30Ks3w0/s1600/Mars+sand+dune+field.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj15tly3bEl7rclSPTgYrszfHbDpnK-zUyY2H3JzqzZIraNJsdH2Ec80u0EHbWbMX062SNcqXk48h6HTDX0GQVbx3mqj21fJRNgDiZAfft0umbH94Pp5Mm3OxwoNahw5yMmfMnBH30Ks3w0/s1600/Mars+sand+dune+field.jpg" height="248" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<div>
<br /></div>
Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-54656552134666960922014-05-03T15:33:00.002+02:002014-05-03T15:33:46.165+02:00Många rymdsonder är det!Det är en hel armada rymdsonder som just nu observerar sol, måne, planet m.m. På websidan <a href="http://armchairastronautics.blogspot.com.es/2014/04/solar-system-missions-update-052014.html">Armchair Astronautics</a> redovisar amatörastronomen Olaf Frohn läget i en fin bild. Klicka på bilden för att förstora den.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB79qx4N19HzLX5tExVTeAKOdU5b6fbin7iKIIc00Ja7khqbfkVZpTCohzdu6axH0QhzllBG1JEXIUYebpRe3NBZvhaBliGCS2g0tQh5NhK2G_RCEe6FI79PmAD9_HsARdmkUmxToHYtH5/s1600/Solar+system+missions+may+2013.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiB79qx4N19HzLX5tExVTeAKOdU5b6fbin7iKIIc00Ja7khqbfkVZpTCohzdu6axH0QhzllBG1JEXIUYebpRe3NBZvhaBliGCS2g0tQh5NhK2G_RCEe6FI79PmAD9_HsARdmkUmxToHYtH5/s1600/Solar+system+missions+may+2013.png" height="298" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: Armchair Astronautics)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-76538391103387261852014-05-03T11:50:00.001+02:002014-05-03T11:50:12.072+02:00Curiosity gör nya borrhål på Mars<a href="http://www.nasa.gov/jpl/msl/martian-sandstone-dust-removal-20140429/index.html#.U2S43Pl_vVE">NASA</a> rapporterar att Marsfordonet Curiosity gjort ytterligare borrhål i en sten på Mars för att studera stenens sammansättning. Det blir onekligen snygga borrhål!<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_XGfJUHwDrTVp5Hgou3PYMHWAx4k-UI58C0Iq96vx_0dGt6vEdVwziOO0z3_fFbCMzJKE9gjn8f2ki_J5W1sYYm6aJHhl2r0dPKiVGE8SI8fxd_4KdgNFKyL2d8qZdenZ8pJvmbylxAPx/s1600/Curiosity+drill+new.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_XGfJUHwDrTVp5Hgou3PYMHWAx4k-UI58C0Iq96vx_0dGt6vEdVwziOO0z3_fFbCMzJKE9gjn8f2ki_J5W1sYYm6aJHhl2r0dPKiVGE8SI8fxd_4KdgNFKyL2d8qZdenZ8pJvmbylxAPx/s1600/Curiosity+drill+new.jpg" height="301" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />
NASA kallar hålet för ett "minihål" och det är tydligen bara ett test inför lite mer intensiva borrövningar som påbörjas inom kort i det område där fordonet just nu befinner sig. Hålet är bara två centimeter djupt. Området som NASA kallar för Windjana är ganska stenigt som synes på bilden nedan.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwNGuA9iA6VtkC5rQ4M0fFVJ34kcaIvnO-90QWZDGpP6JOgcDsvdhRe28p6RHPz6dykCceUuKhpyK7VWQdNtsf6ssLYz8i6lCAXSa-cnn5Bcw94TzKKoLyR8nNBgJvnYuSEb-kVz9XHDmw/s1600/Curiosity+Windjana.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwNGuA9iA6VtkC5rQ4M0fFVJ34kcaIvnO-90QWZDGpP6JOgcDsvdhRe28p6RHPz6dykCceUuKhpyK7VWQdNtsf6ssLYz8i6lCAXSa-cnn5Bcw94TzKKoLyR8nNBgJvnYuSEb-kVz9XHDmw/s1600/Curiosity+Windjana.jpg" height="347" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-72627852852391445282014-04-29T18:03:00.000+02:002014-04-29T18:03:13.565+02:00NASA vill utforska Jupitermånen Europa<a href="http://solarsystem.nasa.gov/news/display.cfm?News_ID=47172">NASA</a> funderar på att sända en rymdsond för att utforska Jupitermånen Europa för att få svar på vissa fundamentala frågor som rör denna isiga himlakropp. Rymdmyndigheten har därför gjort en förfrågan till forskarsamfundet om förslag på hur en sådan rymdfärd skulle kunna genomföras inom en budgetram på mindre än 1 miljard dollar, själva rymdraketen exkluderad (Raketen ska tydligen finansieras på annat sätt). Konceptförslag ska lämnas in senast 30 maj.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8zNdnZMNLUdHK0vzbQZSAAL0_z-4VfarcBVCr_naVf_nVe7dm0Xw602EO2Z60puW7Q3JbRagGlQdwFb358ijESJ7UDNydvQgR-8io8ZudSgYtDkeBsVZf_lcl72M-ecrI4NFAEZwZA6LV/s1600/Europa+moon+3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8zNdnZMNLUdHK0vzbQZSAAL0_z-4VfarcBVCr_naVf_nVe7dm0Xw602EO2Z60puW7Q3JbRagGlQdwFb358ijESJ7UDNydvQgR-8io8ZudSgYtDkeBsVZf_lcl72M-ecrI4NFAEZwZA6LV/s1600/Europa+moon+3.jpg" height="200" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />
Projektets uppdrag är att:<br />
<br />
<br />
<ul>
<li>klargöra storleken på den underjordiska oceanen på Europa</li>
<li>klargöra hur den isiga ytan och vatten under ytan interagerar</li>
<li>klargöra månens ytstruktur, sammansättning och kemi för att ge information om månens förutsättningar för liv</li>
<li>ge en ökad förståelse för hur olika typer av ytformationer uppstått och även studera områden som kan vara av intresse för mer detaljerade studier i framtiden</li>
<li>ge en ökad förståelse om förhållandena i övrigt på Europa, bl a beträffande månens interaktion med magnetosfären</li>
</ul>
<div>
<br /></div>
<div>
Det ska bli intressant att se om det kan bli något av detta. Den europeiska rymdmyndigheten ESA har ju, som jag skrivit tidigare här i bloggen, redan ett liknande projekt i pipeline. Det är rymdsonden JUICE (Jupiter icy moons explorer), som sänds upp år 2022 och når Jupitersystemet 2030. JUICE uppgift är just att studera de fyra stora Jupitermånarna mer i detalj. Det projektet har en del svensk medverkan vad gäller konstruktion av instrument.Läs mer om projektet <a href="http://rymdsond.blogspot.se/search/label/JUICE">HÄR</a>. NASA är i och för sig snäppet före ESA i och med att man redan nu har en rymdsond på väg mot Jupiter. Det är sonden Juno som når Jupiter i maj 2016. Junos uppdrag är framförallt att utforska Jupiter, men visst kommer den också att studera de större Jupitermånarna. Läs mer om Juno <a href="http://rymdsond.blogspot.se/search/label/Juno">HÄR</a>.</div>
<div>
<br /></div>
Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-28237111286699742782014-04-22T17:04:00.003+02:002014-04-22T17:04:54.432+02:00Den lilla Saturnusmånen Pan plöjer en fåra i SaturnusringarnaI förra veckan skrev jag om en ny liten Saturnusmåne under bildande (se <a href="http://rymdsond.blogspot.se/2014/04/haller-en-ny-saturnusmane-pa-att-bildas.html">HÄR</a>). Häromdagen publicerade NASA en bild som rymdsonden Cassini tagit av en annan liten Saturnusmåne. Pan heter den och den har skapat en liten lucka i Saturnusringarna där den nu härskar i ensamt majestät. Ringdelningen, som kallas Enckes delning efter den tyske astronomen Johann Franz Encke, är ca 325 kilometer bred. Pan är en måne som är lite avlång till formen och den är som sagt relativt liten, bara knappt 30 kilometer i medeldiameter.<br />
<br />
Pan syns som en mycket liten vit prick mitt i bilden (Klicka på bilden för att förstora den).<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYT6q2pliklIE1_uG-Pg2FlHo4MkAltF15677AYgxfKo5AfDB-btcyd0uK1PZM2VfzfkVdyE2bE8xnUmQONmLaFIIIfjI_CksSO9XFIJ3T4bFJ9uTYGVCB-bl2gzCsPBsKfvCh_bwswlHb/s1600/Pan+2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYT6q2pliklIE1_uG-Pg2FlHo4MkAltF15677AYgxfKo5AfDB-btcyd0uK1PZM2VfzfkVdyE2bE8xnUmQONmLaFIIIfjI_CksSO9XFIJ3T4bFJ9uTYGVCB-bl2gzCsPBsKfvCh_bwswlHb/s1600/Pan+2.jpg" height="400" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-53438526924145077802014-04-22T17:01:00.001+02:002014-04-22T17:01:29.328+02:00Det blåser lyckligtvis på Mars!Marsfordonet Opportunity har haft lite problem med sina solenergipaneler. Dom har helt enkelt varit smutsiga av allt grus och damm som fastnat på panelerna. Det har inneburit problem med energiförsörjningen till Opportunity. Under Marsvintern har det dock blåst en del i det område som Opportunity befinner sig. Rejäla vindpustar har sett till att merparten av smutsen blåst bort så att panelerna åter kan fungera som avsett. Det är tur att det blåser. Annars kan man ju tycka att NASA borde kunna fixa rengöring av fordonen på något sätt utan att behöva förlita sig på naturkrafterna. En utmaning månne för ingenjörer när de konstruerar framtida rymdfordon? Bilderna nedan, som är tagna med mastkameran på Opportunity visar hur solpanelerna såg ut i januari (den vänstra bilden) respektive i mars (den högra bilden).<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSN6ENhUG9e2Ruv2mrpBq2EXkYOwU7_wXiGg3E6XUic-hiVYIZjcvcm9r2N-rqCeBDp6MniRTeFZI5SGOe-l4iWN8NTc0TjfUJlnsJJICxeXCp9-YYnpQBSuPVqpBSFOA33im9ET3A2cKf/s1600/Opportunity+dust.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSN6ENhUG9e2Ruv2mrpBq2EXkYOwU7_wXiGg3E6XUic-hiVYIZjcvcm9r2N-rqCeBDp6MniRTeFZI5SGOe-l4iWN8NTc0TjfUJlnsJJICxeXCp9-YYnpQBSuPVqpBSFOA33im9ET3A2cKf/s1600/Opportunity+dust.jpg" height="156" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />
Opportunity tycks vara "still going strong" efter sina dryga 10 år på Mars. Det är onekligen fascinerande att fordonet fungerat så länge. Det tycks dock vara en risk för att Opportunitys dagar snart är räknade. NASA verkar ha problem att finansiera alla sina rymdsonder och fordon, så Opportunitys utforskning av Mars kan snart vara till ända. Läs mer om det på <a href="http://www.planetary.org/blogs/casey-dreier/2014/0415-nasas-burden-of-success-and-the-future-of-opportunity.html">Planetary Societys websida</a>. Det vore synd tycker jag om detta framgångsrika projekt läggs ner.<br />
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-85968742133891137342014-04-22T16:59:00.000+02:002014-04-22T16:59:07.249+02:00Rymdsonden Messenger har nu gjort 3.000 varv runt planeten MerkuriusFör några dagar sedan, den 20 april, avverkade rymdsonden Messenger sitt 3.000:de varv runt planeten Merkurius. Sonden kretsar nu väldigt nära planeten, bara knappa 200 kilometer ovan ytan. Genom att kretsa kring planeten på lite olika höjd, har en detaljerad kartläggning av Merkurius magnetfält kunnat göras. Sannolikt är det nu också läge för ännu mer högupplösta bilder på planeten. Under de dryga tre år som Messenger kretsat kring Merkurius har vi fått se mängder med fina bilder på denna, tidigare relativt okända, planet. Rymdsonden har faktiskt tagit mer än 200.000 bilder! Läs mer om Messenger <a href="http://rymdsond.blogspot.se/search/label/Messenger">HÄR</a>.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgYqSRWDGVEor1jy_zn032E7RwiO58hVbTu5SIs576702OlIcBR3LOBrfycWsDNbBBvd7ZjI1wPq34Nsl1TdbNG5ld_w9Z-opTUsn_FQ_XL4Cz09lau9cB45x6J2Vek-0NSMbxci5sZSSc/s1600/Mercury.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgYqSRWDGVEor1jy_zn032E7RwiO58hVbTu5SIs576702OlIcBR3LOBrfycWsDNbBBvd7ZjI1wPq34Nsl1TdbNG5ld_w9Z-opTUsn_FQ_XL4Cz09lau9cB45x6J2Vek-0NSMbxci5sZSSc/s1600/Mercury.jpg" height="400" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Merkurius (Bildkälla: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-1338931424922465882014-04-22T16:57:00.001+02:002014-04-22T16:57:56.424+02:00Hur långt är det till solsystemets planeter?Solsystemet har som bekant åtta planeter, men hur långt är det egentligen till de olika planeterna? Ja, det är ju lite astronomisk allmänbildning kan man tycka, men egentligen är frågan betydligt mer klurig än vad det kan verka vid första anblicken. Det här med avståndet till de olika planeterna är nämligen ganska komplicerat. Avståndet varierar rejält från tid till annan beroende på var jorden och övriga planeter befinner sig i sin omloppsbana kring solen. Ibland är jorden och någon eller några av de andra planeterna på samma sida solen och då är avståndet förstås kortare. Ibland är jorden på andra sidan solen i förhållande till andra planeter och då är avståndet betydligt längre. Eftersom jorden kretsar på ett avstånd av ca 150 miljoner kilometer från solen (i genomsnitt) så innebär det att avståndet till andra planeter kan variera med uppemot 300 miljoner kilometer. Komplikationen med avståndsberäkning stannar dock inte där. Planeterna har inte helt cirkelrunda omloppsbanor vilket gör att deras avstånd från solen (och jorden) kan variera mer eller mindre.<br />
<br />
De fyra bilderna nedan illustrerar vårt solsystem och planeternas + några dvärgplaneters omloppsbanor. Läs bilden genom att börja i övre vänstra hörnet och sedan ta bilderna medurs för att "zooma ut" i solsystemet.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7SaWF3b4awZJC3St8fZne4Gakqfs43gARWPJkmQBGVyOCtoxjrSUuA6_08-fmbrko3gZJ33cLxmRBoTMW45SX8fBzXvUVXBIk9ShTW6i8DN5rNhKaJo4JpXAWTCNheydgNcYsOs58D77U/s1600/Solar+system+planets.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7SaWF3b4awZJC3St8fZne4Gakqfs43gARWPJkmQBGVyOCtoxjrSUuA6_08-fmbrko3gZJ33cLxmRBoTMW45SX8fBzXvUVXBIk9ShTW6i8DN5rNhKaJo4JpXAWTCNheydgNcYsOs58D77U/s1600/Solar+system+planets.png" height="400" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Vårt solsystem (Bildkälla: Wikipedia)</div>
<br />
<a href="http://www.universetoday.com/15462/how-far-are-the-planets-from-the-sun/">Websidan UniverseToday</a> har en intressant artikel om just avstånd mellan planeter och planeters omloppsbanor. Flera av planeterna varierar rejält i avstånd från solen, vilket gör att de emellanåt kan komma lite närmare oss på jorden. Även jordens avstånd från solen varierar en del. Dock inte så mycket att det har någon större betydelse för klimatet och livet här på jorden. Kolla in <a href="http://www.universetoday.com/15462/how-far-are-the-planets-from-the-sun/">UniverseToday</a> och lär dig lite mer om våra planeter (+dvärgplaneten Pluto).<br />
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-65634986263880859242014-04-22T16:52:00.000+02:002014-04-22T16:52:13.966+02:00NASA:s plan för att sända den första människan till Mars år 2030<a href="http://www.nasa.gov/content/nasas-path-to-mars/index.html#.U1ZA0_l_vVE">NASA har publicerat sin plan</a> för att så småningom landsätta människor på Mars. Det handlar om att successivt utveckla kapaciteten så att en Marslandning kan utföras och en återfärd till jorden genomföras på ett säkert sätt. Målsättningen är att en bemannad Marsfärd kan ske kring år 2030. Dessförinnan ska en bemannad rymdfärd genomföras till en lämplig asteroid kring år 2025 enligt planerna. Asteroidfärden syftar till att just förbereda för Marsfärden, men är förstås också av vetenskapligt intresse i övrigt. Bilden nedan visar de olika stegen i NASA:s plan.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhk-RpOylHzK8Bhejnh1tS5ZaUYzly_Lt4vbjD49WyfXNuVpV_N4hpWO3Iu95r3lUeQuHPrJzXJn4sfxTWmgNCzLPXyUKyrWQWnrFJUee9WBd4YCNv0wKbPxN6Dyr1C7niWvMeeZDstX58F/s1600/Mars+-+NASAs+path+for+humans+om+Mars.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhk-RpOylHzK8Bhejnh1tS5ZaUYzly_Lt4vbjD49WyfXNuVpV_N4hpWO3Iu95r3lUeQuHPrJzXJn4sfxTWmgNCzLPXyUKyrWQWnrFJUee9WBd4YCNv0wKbPxN6Dyr1C7niWvMeeZDstX58F/s1600/Mars+-+NASAs+path+for+humans+om+Mars.jpg" height="262" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<br />
En stor del av förberedelsearbetet inför en Marsfärd sker genom de erfarenheter som astronauter får vid vistelse på den Internationella Rymdstationen (ISS). En bemannad Marsfärd beräknas ta uppemot 2-3 år. Innan en sådan färd kan genomföras behövs ökade kunskaper om hur människokroppen reagerar på så långa rymdvistelser. Det är här som ISS kan bidra med just sådan kunskap. Vi kommer sannolikt framöver att få följa enskilda astronauter under längre tidsperioder på ISS. Besök på rymdstationen syftar också till att testa rymdteknologi i olika former.<br />
<br />
Nästa steg blir att fånga in en liten asteroid och sätta den i omloppsbana kring månen. Väl där så kan asteroiden besökas av bemannade rymdfärder, vilket ytterligare utvecklar kapaciteten för avancerade rymdfärder. Asteroidprojektet är fascinerande. Under 2020-talet är det tänkt att astronauter ska utforska asteroiden och föra med sig asteroidmateria till jorden för vidare analys. NASA:s nyutvecklade Orionfarkoster med det s.k Space Launch System kommer att förbättra förutsättningarna för den här typen av rymdfärder.<br />
<br />
De rymdsonder och Marsfordon som just nu utforskar Mars gör löpande nya upptäckter och bidrar på så sätt till att öka kunskapen om förhållandena på Mars. Den otålige kan ju undra varför det måste ta mer än 15 år innan vi kommer att få se människor på Mars, men det är sannolikt förnuftigt att skynda långsamt. Det finns mycket stora risker i en bemannad Marsfärd. Dessa måste kunna bemästras på ett ansvarsfullt sätt, vilket kanske inte alla Marsentusiaster vill inse. Det finns ju en del projektidéer där man föreslår bemannade Marsfärder redan på 2020-talet, se bl a ett av mina tidigare inlägg <a href="http://rymdsond.blogspot.se/2013/04/intresserad-av-en-resa-till-mars.html">här i bloggen</a>. Man kan ju fråga sig hur realistiska dessa ideér är?<br />
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-71455343785339978702014-04-21T22:33:00.002+02:002014-04-21T22:33:54.325+02:00Kraschlandning på månen årets påsksmäll!Månsonden LADEE stod väl för årets mest spektakulära påsksmäll när den kraschlandade på månen vid 7-tiden på långfredagens morgon svensk tid. Kraschlandningen berodde inte på något missöde utan var planerad sedan länge. Bränslet tog helt enkelt slut så det återstod inget annat än att avsluta uppdraget med en rejäl krasch. NASA tror att rymdsonden kan ha skapat en liten krater någonstans på månen i och med att den hade en hastighet på över 5.500 kilometer vid kraschen. Återstår att se om NASA lyckas hitta kratern med hjälp av rymdsonden LRO som fortsätter kretsa runt månen.<br />
<br />
LADEE, som är en akronym för Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer, har haft i uppdrag att kartlägga den tunna månatmosfären. Den har sedan början av oktober 2013 kretsat kring månen och har hunnit samla in avsevärda mängder data. LADEE har också varit lite av en experimentsond för NASA. Den har nämligen testat att sända data via laserkommunikation, med mycket höga nedladdningshastigheter. <a href="http://rymdsond.blogspot.se/search/label/LADEE">Läs mer om LADEE här</a>.<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgENDKZEowsgtMXPyXt-igfx-415YC2G8tdrfKP-O67XzK7diflZKZygv6WmVOZuqlTv-A_rvezJGF11zZUH_bigQUMONaQFh82VSyNWgtHFyf4O5rMU3sr_2eC3yVi7aP7lgL2w04nZbOA/s1600/LADEE+moon+orbit.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgENDKZEowsgtMXPyXt-igfx-415YC2G8tdrfKP-O67XzK7diflZKZygv6WmVOZuqlTv-A_rvezJGF11zZUH_bigQUMONaQFh82VSyNWgtHFyf4O5rMU3sr_2eC3yVi7aP7lgL2w04nZbOA/s1600/LADEE+moon+orbit.jpg" height="226" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
Illustration av LADEE (Bildkälla: NASA)</div>
<br />Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1187992103100495416.post-64183798185434015772014-04-21T18:44:00.002+02:002014-04-21T18:44:48.529+02:00Kepler 186f - planeten som (nästan) kan vara en jordkopiaBloggen har tagit lite påskledigt och missat att skriva om årets (hittills) mest spännande exoplanetfynd. Det handlar förstå om planeten Kepler 186f, som är den mest jordlika planet som upptäckts utanför vårt solsystem. Det är, som namnet antyder, rymdteleskopet Kepler som gjort upptäckten.<br />
<br />
Kepler 186f är sannolikt något större än jorden och kretsar inom den beboeliga zonen kring sin stjärna. Det är första gången man upptäcker en såpass liten planet kring en annan stjärnas beboeliga zon. Websidan exoplanet.eu anger planetens radie till 1,11 (+-0,14) jordradier. Planetsystemet kring stjärnan består av totalt 5 kända planeter. Även de 4 andra planeterna är relativt små och kan klassificeras som s.k superjordar. De kretsar alla betydligt närmare stjärnan och klart innanför den beboeliga zonen. De fyra planeterna har omloppstider på bara 4, 7, 13 respektive 22 dagar. Här kommer lite ytterligare data rörande Kepler 186f, som jag hämtat från websida exoplanet.eu:<br />
<br />
<br />
<ul>
<li>Avstånd till jorden = 492 ljusår</li>
<li>Omloppstid kring stjärnan = 130 dagar</li>
<li>Avstånd från stjärnan = 0,36 (+-0,05) astonomiska enheter, dvs lite drygt 50 miljoner kilometer</li>
</ul>
<div>
Stjärnan som Kepler 186f kretsar kring är en s.k röd dvärgstjärna, vilket är en mycket vanlig typ av stjärna i Vintergatan. Röda dvärgar är betydligt "blekare" än stjärnor som vår sol. Kepler 186f får en tredjedel av den energi som vi får på jorden från sin stjärna. Skulle man stå på denna planets yta så skulle det vara lite skymning mest hela tiden. Det blir aldrig ljusare på Kepler 186f än ungefär som strax före solnedgången på jorden. Lite ytterligare fakta om stjärnan:</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<ul>
<li>Massa = 0,48 (+-0,05) solmassor</li>
<li>Radie = 0,47 (+-0,05) solradie</li>
<li>Beboelig zon kring stjärnan = mellan 0,21 och 0,44 AU</li>
</ul>
<div>
<br /></div>
</div>
<div>
Bilden nedan visar dels en jämförelse mellan Kepler 186f och jorden, dels Kepler 186-systemet jämfört med vårt solsystem. Observera att bilden på Kepler 186f bara är en illustration. Huruvida planeten är vattenrik, som vår jord, eller snustorr, som Mars, har forskarna ingen kunskap om. I och med att man inte känner till massan och sammansättningen hos Kepler 186f vet man inte om det är en stenplanet. Forskarna gör ändå antagandet att så är fallet. En planet av den storleken och på det avståndet från stjärnan borde vara en stenplanet.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgElJ-OQuInQcBsOUNSzZePRE8OOZTxzaMGPy2KTmfyaRRZXykEOt3ufmJS0delMWX-1hkUI0PbaJYJU94Zm9czk6iiOH11xzmtn15TghSUjmYid3fygrnhyc3ar9tBOF9RrVqoRzvWIiE/s1600/kepler186f.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhgElJ-OQuInQcBsOUNSzZePRE8OOZTxzaMGPy2KTmfyaRRZXykEOt3ufmJS0delMWX-1hkUI0PbaJYJU94Zm9czk6iiOH11xzmtn15TghSUjmYid3fygrnhyc3ar9tBOF9RrVqoRzvWIiE/s1600/kepler186f.jpg" height="223" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Bildkälla: NASA)</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Hur jordlik är då Kepler 186f? Ingen vet. Den kan vara lik jorden om den har rätt typ av atmosfär som möjliggör flytande vatten. Förutom avståndet från stjärnan har också atmosfärens sammansättning och struktur stor betydelse för vilken yttemperatur en planet får. Forskarna vet inte heller vilka grundämnen i övriga som kan tänkas finnas på planeten eller i dess eventuella atmosfär. Dessutom kretsar Kepler 186f kring en röd dvärgstjärna, vilket kan innebära sämre förutsättningar för liv är om den hade kretsat kring en solliknande stjärna Allt det här gör att forskarna inte vill kalla Kepler 186f för en "jordkopia" utan snarare en "jordkusin". </div>
<div>
<br /></div>
<div>
NASA:s videofilm nedan berättar mer om upptäckten.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/RlidbLyDnPs?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
(Källa: NASA)</div>
<div>
</div>
Kari Aartojärvihttp://www.blogger.com/profile/09076755548808705678noreply@blogger.com0