Rymdsonder

Solsonden SOLAR PROBE PLUS verkar kunna bli av

2012-03-06T20:17:00.001+01:00

Projektet avseende solsonden SOLAR PROBE PLUS har av NASA fått klartecken att fortsätta utvecklingsarbetet. Uppskjutningen av denna sond är planerad till 2018. Det finns som bekant ett antal rymdsonder som studerar solen just nu. Det unika med Solar Probe Plus är att den ska kretsa 24 varv runt solen och för varje varv närma sig solytan. Temperaturen kommer att uppgå till mer än 1.000 grader Celcius som mest vilket ställer exceptionella krav på solsondens konstruktion. Som närmast kommer sonden att kretsa kring solen på endast 6,4 miljoner kilometers avstånd och genomföra observationer som ingen annan sond hittills varit i närheten av att kunna göra.

Illustration av Solar Probe Plus (Bildkälla: NASA)

Solar Probe Plus ska försöka hitta förklaringar på varför det är så stora temperaturskillnaderna mellan solytan och solatmosfären (det blir mycket varmare när man kommer en bit ut i atmosfären). Även solvinden ska utforskas. Sondens värmesköld klarar hela 1.400 grader Celcius.

Det är för övrigt en mycket aktiv sol vi ser just nu. Häromdagen kunde flera stora flares ses. Rymdsonden SDO tog bilden nedan.

Bild från rymdsonden SDO tagen den 4 mars 2012 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.astronomy.com/en/News-Observing/News/2012/03/Solar%20study%20mission%20moves%20to%20next%20design%20stage.aspx

Kinesisk månsond nästa år?

2012-03-06T20:17:00.000+01:00

SpaceDaily uppger att Kina planerar sända upp en rymdsond, Chang'e 3 till månen. Sonden ska ha med sig ett litet månfordon. Fordonet, som endast väger ca 100 kilo, ska köra omkring på månytan i minst tre månader. Det blir första gången ett kinesiskt rymdfordon kommer att köra omkring på en annan himlakropp.

Läs mer på: http://www.space-travel.com/reports/China_to_launch_moon_landing_orbiter_in_2013_999.html

Asteroidhotet - hur stort är det?

2012-03-06T20:10:00.000+01:00

Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog förklarar hur det ligger till med eventuella hot från asteroider som kan tänkas krocka med jorden. Vi ska framförallt oroa oss för de kilometerstora asteroiderna, eftersom de kan ta död på allt högtstående liv på jorden. Även mindre asteroider kan orsaka stora katastrofer. Vad gör vi då för att skydda oss från dessa katastrofer? Lyssna på hennes intressanta föredrag.

(Källa: Youtube)

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003403/

Bästa bilderna hittills på Apollosondernas landningsplatser

2012-03-06T19:58:00.002+01:00

Rymdsonden LRO har tagit de hittills bästa bilderna av Apollosondernas landningsplatser. Bilden nedan visar var Apollo 12 landade. Klicka här för en mer högupplöst bild. LRO har färdats över månytan på endast 25 kilometers höjd. Se fler bilder från bl a Apollo 15:s landningsplats på NASA:s websida.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/LRO/news/apollo-12.html

Läs mer på: http://lunarscience.nasa.gov/articles/lro-sees-apollo-15-rover-tracks/

Läs också: http://www.universetoday.com/93983/look-its-a-moon-buggy-lros-best-look-ever-at-the-apollo-15-landing-site/#more-93983

Jupitermånen Europa - en värld med liv?

2012-03-03T12:42:00.000+01:00

Alltsedan rymdsonden Galileo utforskade Jupitermånen Europa i slutet av 1990-talet har det spekulerats om liv på denna måne. Galileo fann bevis på flytande oceaner under den isiga ytan. Månen tycks också ha varit geologiskt aktiv i och med att den inte var särskilt kraterfylld. Spåren efter kratrar har helt enkelt raderats ut. Galileo fann också indikationer på vulkanism och en tunn atmosfär.

UniverseToday skriver om ny forskning som visar att Europas oceaner kan varit rejält försurade. Det skulle kunna förhindra att liv uppstår och frodas. Trots i övrigt goda förutsättningar för enklare livsformer kan det bidra till att Europa trots allt är en steril värld. Vi får väl se om man kan få till en rymdsond till denna spännande måne för att titta lite närmare på det hela.

Europas oceaner kan vara omfattande (Bildkälla: JPL)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93939/europas-acid-oceans-may-prohibit-life/#more-93939

Av 2.391 exoplanetkandidater är hundratals i samma storlek som jorden

2012-03-03T12:16:00.000+01:00

NASA:s Keplerteam har på sin websida publicerat lite sammanfattningar av den utforskning som rymdteleskopet KEPLER genomfört så här långt. Till dags dato har man observerat 2.391 objekt som man betecknar som exoplanetkandidater. Av dessa är hela 246 stycken av ungefär samma storlek som jorden. Dessutom är 676 av planeterna s.k superjordar med en diameter på mellan 1,25 och 2,0 jorddiametrar. Som synes av diagrammet nedan så är de flesta exoplanetkandidater av Neptunusstorlek. Under det senaste årets utforskning har dock andelen upptäckta små planeter ökat avsevärt.

Av exoplaneterkandidaterna anses 46 stycken finnas inom den s.k beboeliga zonen. 10 av dessa är planeter av jordstorlek. Nu väntar vi bara på bekräftelser på att det verkligen rör sig om exoplaneter. Kanske kan någon av dessa planeter vara lik jorden i fler avseenden än bara storlek.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://kepler.nasa.gov/news/index.cfm?FuseAction=ShowNews&NewsID=190

Rymdsonden CASSINI har upptäckt syremolekyler i månen Diones atmosfär

2012-03-03T11:53:00.001+01:00

Rymdsonden CASSINI har för första gången upptäckt syremolekyler i Saturnusmånen Diones tunna atmosfär. Även Saturnusmånarna Titan och Rhea har atmosfärer. Diones atmosfär är ungefär lika tunn som Rheas, fem biljoner gånger tunnare än vid jordytan.

Månen Dione har en diameter på lite drygt 1.100 kilometer och kretsar på ungefär samma avstånd från Saturnus som vår måne runt jorden. Det är en isig värld men dess inre har sannolikt varit geologiskt aktiv.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/cassini/whycassini/cassini20120302.html

Läs också: http://astronomi.blogg.se/2012/march/syre-detekterad-i-saturnus-mane-diones-atmosf.html

Vi är verkligen en liten prick i ett gigantiskt universum!

2012-03-01T17:02:00.001+01:00

Här följer en helt fantastisk animation som visar hur små vi verkligen är i förhållande till universum. Animationen zoomar först in allt mer ända ner till den s.k Planck-längden och sedan ända ut till det observerbara universums yttersta "gräns". Jag upphör aldrig att fascineras av "Scale of the Universe"!

(Källa: Youtube)

Förslag på rymdsond till Saturnusmånen Enceladus för att söka efter liv

2012-03-01T17:01:00.000+01:00

UniverseToday rapporterar att German Aerospace Center föreslår att en rymdsond, Enceladus Explorer, sänds mot Saturnusmånen Enceladus med uppgiften att söka efter liv. Enceladus med sina vattenkaskader från månens södra pol kan tänkas ha goda förutsättningar för att hysa någon form av liv. Rymdsonden CASSINI har studerat Enceladus relativt mycket och nu i mars sker förbiflygning på nära håll. Sannolikt kommer det dock inte att ge så mycket nya fakta om denna spännande måne.

Tanken med Enceladus Explorer är att landa i närheten av dessa fontäner på Enceladus och med hjälp av en borr studera förhållandena en bit under ytan, kanske 100-200 meter ner. Förhoppningen är att man då hittar en vattenreservoar som man kan ta upp prover ifrån för att se om det finns några tecken på liv.

När en uppskjutning av sonden skulle kunna tänkas ske och hur det hela ska finansieras är oklart. Även om idén är intressant så är det ett problem i sammanhanget att liknande idéer poppar upp var och varannan vecka. Jag skrev igår här i bloggen om NASA-förslaget om en liknande sond till Mars, som också är tänkt att bestå av en landare med en kraftfull borr som ska borra sig ner genom Marsytan. Sedan några år tillbaka finns uppmaningar från det amerikanska forskarsamfundet (i form av den s.k Planetary Science Decadal Survey) att prioritera en rymdsond för utforskning av Jupitermånen Europa.

Vattenkaskaderna på Enceladus (Bildkälla: NASA)

Min reflektion kring dessa förslag är att det inte tycks saknas goda idéer kring rymdsondsutforskning. Tyvärr saknas dock en samlad prioritering och ett starkt fokus på vad man bör utforska och framförallt pengar till att ens genomföra en bråkdel av alla planer. Som amatörastronom kan man ju tycka att utforskning av månen Europa borde ligga före en eventuell utforskning av Enceladus. Risken är väl att ingetdera blir av inom de närmaste 10 åren.

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93879/exciting-new-enceladus-explorer-mission-proposed-to-search-for-life/#more-93879

Finns det miljarder nomadplaneter i vår galax?

2012-03-01T16:58:00.000+01:00

Ny forskning visar att det kan finnas miljarder ensamma planeter, nomadplaneter, i vår galax. Det kan t o m vara så att dessa nomadplaneter är oerhört många fler än stjärnorna i Vintergatan. Forskare vid Kavli Institute for Particle Astrophysics and Cosmology vid Stanforduniversitetet uppskattar att det kan finnas 100.000 sådana nomadplaneter för varje stjärna i Vintergatan. Forskarna betonar dock att siffran fortfarande är en mycket grov uppskattning och att ytterligare forskning behöver ske.

Hur har då dessa planeter skapats. I den våldsamma process som skapade vårt eget solsystem är det högst sannolikt att stora mängder med himlakroppar kastades ut ur systemet när planeter, månar, asteroider m.m bildades. Man kan förmoda att detsamma har hänt kring alla andra stjärnor. Några av desssa himlakroppar kan ha varit stora som våra planeter. En intressant aspekt kring dessa nomadplaneter är att, om uppskattningarna stämmer, så är de planeter som kretsar kring stjärnor bara en mycket liten minoritet av alla planeter i Vintergatan. Det stora flertalet skulle då vara hemlösa mörka planeter.

Man kan ju tycka att sådana planeter omöjligt kan hysa liv, men faktum är att det är fullt möjligt med enklare livsformer även på dessa nomadplaneter. Har dom lyckats bibehålla en tät atmosfär eller ett istäcke och är geologiskt aktiva så är dom inte så kalla som man skulle kunna tro. Värmen från planetens inre skulle kunna skapa förutsättningar för liv. Mer utforskning av dessa hemlösa planeter behövs för att mer exakt fastställa deras antal. De kommande decenniernas planerade nya jätteteleskop kan möjligen ge nya fakta i frågan.

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/home/How-Many-Unbound-Planets-Roam-the-Milky-Way-140917963.html

Rymdsonden Pioneer 10 fyller 40 år imorgon

2012-03-01T16:46:00.000+01:00

Rymdsonden Pioneer 10 fyller 40 år imorgon. Den 2 mars 1972 sändes den ut på sitt långa uppdrag genom asteroidbältet och förbi Jupiter. Den sista signalen från sonden togs emot den 23 januari 2003. Nu fortsätter den sin färd likt ett spökskepp mot den interstellära rymden och i riktning mot stjärnan Aldebaran. Stjärnan är dock hela 68 ljusår bort så denna tysta färd kommer att pågå i ytterligare mer än 2 miljoner år. Läs mer om Pioneer under fliken ovan samt genom att klicka på länken till "Pioneer-sidan" till höger här i bloggen.

Illustration av Pioneer 10 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/centers/ames/news/features/2012/Pioneer_10_40th_Anniversary.html

Ny metod att hitta liv på exoplaneter - studera jordskenet!

2012-03-01T16:45:00.000+01:00

Med hjälp av det Europeiska sydobservatoriets (ESO) stora teleskop i Chile har forskare hittat en ny metod att hitta liv på andra planeter. Metoden går ut på att studera det jordsken som reflekteras tillbaka från månen. Solen lyser på jorden som reflekterar en del av detta ljus mot månens yta som i sin tur reflekterar tillbaka en del av ljuset till jorden. Det är det senare ljuset som studerats. Man letar efter tecken på organiskt liv, det man brukar kalla för livets fingeravtryck. Forskarna letar efter "rätt" kombination av gaser i atmosfären

Genom att studera ljusets polarisation fann man, vilket vi ju förstås redan vet, att jordens atmosfär delvis består av moln och att jordytan delvis är täckt av oceaner och vegetation. Man kunde också se variationer i vegetationens omfattning och i molntäcket när ljuset från olika delar av jorden reflekterades. Det intressanta med metoden är att man tror att den kan användas på samma sätt för att söka efter liv på exoplaneter. Det är svårt att hitta liv på exoplaneter med de metoder som hittills använts, så det här är ett stort genombrott vad gäller sökandet efter liv i vår galax.

Illustration av en exoplanet som passerar en solskiva (Bildkälla: NASA/ESA)

Med ett riktigt kraftfullt teleskop (t.ex det planerade jätteteleskopet E-ELT) skulle man kunna studera det mycket svaga sken som exoplaneter ger ifrån sig. Utmaningen är att kunna studera detta sken utan att det störs av det mycket starkare skenet från stjärnan som exoplaneten kretsar kring. Det som skiljer planeter från stjärnor är att ljuset från en planet är polariserat till skillnad från ljuset från en stjärna.

Läs mer på: http://www.eso.org/public/news/eso1210/

RymdTweets är ett kul inslag i Rymd-Sverige

2012-02-29T19:27:00.000+01:00

Twitterkontot RymdTweets är ett kul inslag i Rymd-Sverige. Man levererar nästan dagligen en massa informativa tweets med en blandning av fakta, nyheter och tips m.m. Fortsätt så!

Se: https://twitter.com/#!/rymdtweets

Snapshots from Space

2012-02-29T19:22:00.000+01:00

Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog kommer här med ytterligare en intressant video (se också förra videon här). Den här gången berättar hon om NASA:s bilder och varför dom inte alltid är så spektakulära. Bilderna är ju primärt till för forskarna och inte för den breda allmänheten. NASA börjar dock lägga ut allt mer bilder på sina websidor. Bildkvaliteten blir ju också allt bättre.

(Källa: Youtube)

Läs mer här: http://www.planetary.org/blog/article/00003392/

I mars kan vi både läsa om Mars och titta på Mars!

2012-02-29T19:19:00.001+01:00

Jag tänker följa Assi Süers förslag och gå ut och titta på planeten Mars + alla andra planeter nu till helgen. Det är ett gyllene tillfälle för planetstudier. Låt oss hoppas på en klar stjärnhimmel.

Läs mer på: http://astronomi.blogg.se/2012/february/planeten-mars-nara-jorden.html

NASA föreslår ytterligare ett Marsuppdrag - InSight

2012-02-29T19:01:00.000+01:00

NASA vill studera hur de inre planeterna i solsystemet egentligen bildats och utvecklats. För att göra detta föreslår man att en rymdsond med namnet InSight ska studera Mars inre. InSight står för Interior Exploration using Seismic Investigation, Geodesy and Heat Transport. (Undrar just hur stor avdelning dom har där på NASA för att få till alla dessa kryptiska namn på rymdsonder?!). Den har tidigare haft arbetsnamnet GEMS (GEophysical Monitoring Station). Den har som framgår av bilden nedan en landare som ska borra i Mars yta och studera hur det ser ut en bit under ytan.

(Illustration av InSight (Bildkälla: NASA)

Detta projekt konkurrerar med ett par andra projekt om finansiering, men om det blir av så sker uppskjutning 2016. Var det inte då den första ExoMars-sonden skulle skickas till Mars? Jo. Det verkar som om NASA vill köra sitt eget Marsrace istället för att samarbeta med ESA.

Läs mer på: http://solarsystem.nasa.gov/news/display.cfm?News_ID=39363

Läs också: http://insight.jpl.nasa.gov/

Hög kvalitet på rymdsonders fotoutrustning

2012-02-29T18:46:00.001+01:00

Rymdsondernas instrument har många gånger bevisats hålla mycket hög kvalitet. Under svåra förhållanden fortsätter dom att fungera år efter år. Det senaste exemplet på detta är rymdsonden Mars Odysseys kamera THEMIS (Thermal Emission Imaging System), som nu varit i funktion i 10 år. Sedan februari 2002 har den rundat Mars 45.000 gånger och tagit mer än en halv miljon bilder!

Den har fotograferat området där Marsfordonet Opportunity senare landade, istäckena vid månens poler, dammoln i Marsatmosfären, otaliga kratrar och kanaler, rester av lavafloder m.m. En av de senaste bilderna visas nedan.

(Bildkälla: NASA)

Här är en annan kul bild som Mars Odyssey tagit. Det ser lite mulet ut på Mars! Man kan skymta Marsytan i molngliporna.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/odyssey/odyssey20120229.html

Var är alla rymdsonderna i mars?

2012-02-28T19:31:00.000+01:00

Det har varit ovanligt lugnt på rymdsondsfronten i februari. Vi får väl se om det händer mer i mars. Emily Lakdawalla har som vanligt vid månadsskiftena en längre artikel i Planetary Society Blog om vad som kan förväntas den kommande månaden i rymdsondernas värld.

19-23 mars är det tydligen en större konferens, "43rd annual Lunar and Planetary Science conference" i Houston, Texas. Det ska bli intressant att se vilka nyheter som kommer att presenteras på konferensen. Det verkar bli en hel del rymdsondsnyheter.

I mars månad börjar rymdsonderna Ebb och Flow (GRAIL-sonderna alltså) att börja mätningarna av månens gravitationsfält. Rymdsonden Messenger fortsätter ett år till (minst) i det utökade uppdrag som den fått. Rymdsonden Cassini kommer riktigt nära Saturnusmånen Enceladus denna månad. I övrigt ska vi nog inte vänta oss några större sensationer i mars heller. Fast man vet aldrig!

Läs mer här: http://www.planetary.org/blog/article/00003391/

Japansk studie av asteroidmateria visar på en våldsam historia

2012-02-28T19:05:00.000+01:00

Japanska forskare har studerat den lilla bit asteroidmateria som rymdsonden Hayabusa tog med sig från asteroiden 25143 Itokawa tillbaka till jorden 2010. Det visar sig att denna asteroid varit föremål för häftigt meteorbombardemang. Studien av den lilla asteroidbiten visar att den blivit träffad av andra partiklar med så hög hastighet att materian smält.

Materia från en asteroid (Bildkälla: Proceedings of the National Academy of Sciences)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2012-02-samples-asteroid-itokawa-reveal-history.html

Svensk ledde studie som visade att Fomalhaut b inte är någon exoplanet

2012-02-28T18:47:00.000+01:00

Robert Cumming på Populär Astronomi har idag på websidan en intervju med Markus Larsson, svensk astronom vid Princetonuniversitetet i USA, som ledde den studie som visade att Fomalhaut b inte är en exoplanet. Fomalhaut b var en av de mest kända exoplaneterna, eftersom det var en av få planeter som t o m syntes på ett foto. Nu visar det sig alltså vara något helt annat, kanske resterna efter en krock mellan asteroider. Så kan det gå. Forskarna tror ändå att det någonstans kring Fomalhaut finns en planet men att den kan bli svår att upptäcka. Forskarna använde sig av Spitzerteleskopet vid studien.

Markus Larsson anger i intervjun att en så stor andel som 5% av alla upptäckta exoplaneter kan visa sig vara något annat. Intressant! Han uppskattar också att minst 90% av de exoplanetkandidater som Keplerteleskopet har identifierat faktiskt visar sig vara exoplaneter. Det var betydligt mer än jag trodde. Låt oss hoppas att vi snart kan få lite fler bekräftelser från Keplerteamet. Det har varit lite klent med upptäckter under senaste månaden. Inalles 760 exoplaneter finns registrerade till dags dato. Min gissning för ett par månader sedan var att antalet skulle dubbleras under 2012. Det innebär ca 1.400 exoplaneter vid kommande årsskiftet. Vi får väl se hur det blir med det.

Läs mer på: http://www.popast.nu/2012/02/stjarnan-fomalhaut-forlorar-sin-planet.html

Hur långt har rymdsonden MSL kommit på sin färd mot Mars?

2012-02-28T18:25:00.000+01:00

NASA har publicerat en simulering som visar rymdsonden MSL:s läge i realtid. Den har som synes nått en bra bit på väg mot Mars under de drygt 3 månader den varit på väg. Om lite drygt 5 månader, närmare bestämt den 6 augusti, når sonden fram till Mars. Bara 319 miljoner kilometer kvar! Notera att rymdsonden kommer att färdas nästan 570 miljoner kilometer trots att avståndet till Mars, som kortast, endast är lite mer än 50 miljoner kilometer! Det beror ju förstås på att både Mars och jorden hinner förflytta sig en bra bit i sina omloppsbanor innan rymdsonden når fram. Mars far fram med en genomsnittshastighet på ca 24 kilometer per sekund!

Rymdsonden MSL på väg mot Mars (Bildkälla: NASA)

Kolla in den här länken för att "se" vilken fart som rymdsonden har. Kilometrarna rasslar fram i ett rasande tempo!

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/index.html

Saturnusmånen Titan ser ju riktigt liten ut bredvid sin planet

2012-02-27T19:40:00.000+01:00

Den senaste bilden från rymdsonden CASSINI:s utforskning av Saturnussystemet är lite rolig. Man får onekligen lite perpektiv på himlakroppars storlek när man ser Saturnus bredvid sin största måne Titan. Den stackars månen ser plötsligt väldigt liten ut trots att den ju faktiskt är solsystemets näst största måne (efter Jupitermånen Ganymedes). En diameter på lite drygt 5.000 kilometer räcker ju förstår inte långt mot Saturnus 120.000 kilometer.

Precis ovanför Saturnusringarna och lite till höger om Saturnus finns ännu en måne, men den syns knappt alls på bilden nedan. Den mycket lilla vita pricken är månen Prometheus (86 kilometer i diameter). Klicka på länken nedan för att se bilden i lite högre upplösning.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4470

Jupiter, månen och Venus är verkligen i blickfånget just nu!

2012-02-26T19:23:00.001+01:00

Vår stjärnhimmel domineras just nu av planeterna Jupiter och Venus samt månen. Visst är det vackert att titta upp mot stjärnhimlen och se Jupiter, månen och Venus så tätt intill varandra! Det är kul att tänka tanken att vi ju faktiskt har en rymdsond på väg mot Jupiter, sonden JUNO, som når fram i juli 2016. Jupiter, denna kung bland planeter, kan aldrig utforskas för mycket. Man får hoppas att NASA satsar på ytterligare någon rymdsond till Jupitersystemet för att titta närmare på t.ex Jupitermånen Europa. Det är en av de platser i solsystemet där sannolikheten för att finna enklare livsformer är störst.

Rymdsonden Juno´s bana mot Jupiter (Bildkälla: NASA)

Vi har ju också en rymdsond kring Venus, ESA:s VENUS EXPRESS. Emellanåt kommer en del rapporter från sondens utforskning, men det är tyvärr ganska glest med nyheter. Det tycks vara den enda sonden som inom överskådlig framtid studerar denna planet som det tidigare varit så mycket intresse kring. Det tycker jag är lite synd och beklagade mig över detta faktum i en artikel här i bloggen i september 2011, läs här.

Det är ju så att det under andra omständigheter, och med en stor portion tur, kunde varit så att Venus varit en betydligt mer beboelig plats än vad som nu är fallet. Trots allt är ju planeten vår systerplanet i och med att den är nästan lika stor som jorden. Den befinner sig dessutom på ett lagom avstånd från solen. Tyvärr har den en tät koldioxidrik atmosfär som bidrar till en mycket hög yttemperatur. Om planeten fått lite mer rotation hade kanske ett magnetfält skapats som gett planeten en helt annan utveckling. Det är verkligen en rad tillfälligheter som gör att planeter blir beboeliga. Med tanke på att Venus ligger inom den s.k beboeliga zonen men ändå inte är beboelig, borde studier av Venus ge en hel del kunskaper som är användbara vid letandet av exoplaneter som kan hysa liv.

I brist på fler rymdsonder till Venus och i avvaktan på att Juno ska nå Jupiter får vi nöja oss med att titta på dessa vackra planeters färd över stjärnhimlen. Och det är inte så dumt det heller!

Solen är riktigt explosiv just nu

2012-02-26T18:47:00.000+01:00

De senaste dagarna har solen varit väldigt aktiv. Den 23-24 februari hade solen hela 5 kraftiga soleruptioner, varav 4 stycken på ett dygn. En av utbrotten riktades mot jorden. Det är vekligen spektakulära bilder som rymdsonderna SOHO och SDO tar på utbrotten. Bildsekvensen nedan kommer från SOHO. Det är inga dåliga krafter som släpps loss under dessa utbrott!

Vi är på väg mot en topp vad gäller solaktiviteten i den 11-åriga cykel som solen.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/News022512-cme.html

Fortsatt användning av kärnbränsle i framtidens rymdsonder?

2012-02-26T10:56:00.001+01:00

I ett flertal rymdsondsprojekt är kärnbränsle en viktig förutsättning för projektens genomförande. Jag skrev om detta i en artikel i november 2011, läs här. Se också Katja Lindbloms utförliga artikel i Populär Astronomi. Under de senaste 50 åren har ett flertal rymdsonder sänts mot olika mål med några kilo kärnbränsle ombord. Plutonium 238 (Pu-238) och s.k Radioisothope Thermoelectric Generators (RTG) har varit helt nödvändiga för att överhuvudtaget genomföra dessa mer långväga rymdfärder. De rymdsonder som använt kärnbränsle är bl a följande:

Apollo 11 - 17, uppskjutning 1969 - 1972
Pioneer 10 och 11, uppskjutning 1972-1973
Viking 1 och 2, uppskjutning 1975
Voyager 1 och 2, uppskjutning 1977
Galileo (inkl minisond), uppskjutning 1989
Ulysses, uppskjutning 1990
Mars Pathfinder (Marsfordon), uppskjutning 1996
Cassini (inkl minisonden Huygens), uppskjutning 1997
Marsfordonen Opportunity och Spirit, uppskjutning 2003
New Horizons, uppskjutning 2006
Marsfordonet Curiosity, uppskjutning 2011

RTG:n till rymdsonden MSL (bildkälla: NASA)

Kärnbränsle kommer att behöva användas även framledes för längre och mer komplicerade rymdfärder. Det saknas tyvärr andra alternativ. Solenergi fungerar för kortare rymdfärder, men inte när avstånden från solen ökar. Eftersom NASA:s budget inte medger några större rymdsondsprojekt kan man fråga sig om det finns behov av kärnbränsle i rymdsonderna de kommande åren. NASA menar dock att även de något mindre rymdsonderna kräver plutonium. Man har därför begärt att USA startar tillverkningen av Pu-238 så att man slipper vara beroende av att köpa bränslet från Ryssland som i dagsläget står för tillverkningen. Det har dock varit många och långa diskussioner om det hela. I president Obamas budgetförslag för 2013 har det avsatts pengar för att starta upp produktionen.

Läs mer på: http://solarsystem.nasa.gov/rps/home.cfm

Läs mer på: http://www.spacesafetymagazine.com/2012/01/09/pu-238-production-risk/

Saturnusmånen Titan tillhör den närmaste släkten

2012-02-25T19:01:00.001+01:00

Saturnus måne Titan är en av de himlakroppar i solsystemet som liknar jorden mest. I och för sig innebär inte det att den tillnärmelsevis kan betraktas vara en beboelig himlakropp. Åtminstone inte för oss människor. Titan tycks tvärtom vara en synnerligen ogästvänlig plats att vistas på om man får döma av de bilder som rymdsonden CASSINI:s minisond Huygens tog 2005 när den landade på månens yta. Ändå har den en hel del av de komponenter som kännetecknar vår egen jord. Den har en tät atmosfär, vilket är ganska ovanligt i vårt solsystem. Den har sjöar som, även om de inte är fyllda av vatten utan av kolväten, kan hysa enklare livsformer. Titan verkar också ha varit geologiskt aktiv. Om man befinner sig på månen och betraktar omgivningarna skulle man kunna se moln som emellanåt ger ifrån sig kraftiga regnskurar, floder som rinner ut i stora sjöar och på sin väg karvar ut floddalar. Nu visar det sig att Titan också har årstider.

Nyligen publicerade bilder från rymdsonden Cassinis observationer av Titan visar att molnen tunnas ut när det närmar sig vår vid månens nordpol. Atmosfären tycks helt enkelt förändras allteftersom årstiderna växlar. Mätningar visar också att yttemperaturen tycks förändras över dygnets timmar. Fram på eftermiddagen blir det något varmare ungefär som på jorden. Temperaturen är dock fortfarande långt över 100 minusgrader Celcius, så vi talar inte om några värmeböljor direkt. Forskare tror att Titan på många sätt liknar jorden som den såg ut för 4 miljarder år sedan, med den stora skillnaden att månen är mycket kallare än jorden någonsin varit.

Titans täta atmosfär gör att vi inte kan se månytan (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.astronomy.com/en/News-Observing/News/2012/02/The%20many%20moods%20of%20Titan.aspx

Exoplaneters beboeliga zon kring röda dvärgstjärnor kan vara utvidgade

2012-02-25T18:53:00.000+01:00

Forskning visar att den s.k beboeliga zonen kring röda dvärgstjärnor kan vara större än vad man tidigare trott. Dessa stjärnor är mindre och ljussvagare än vår sol och mycket vanliga i vår galax Vintergatan. Upp till 80 procent av alla stjärnor i galaxen kan bestå av sådana dvärgstjärnor. I och med att de är så vanliga riktas en hel del uppmärksamhet på dessa stjärnor vid sökandet efter exoplaneter som kan tänkas hysa någon form av liv. Man hittar också allt fler exoplaneter kring dessa stjärnor, t ex den för ett par veckor sedan upptäckta planeten GJ 667Cc. Jag skrev om upptäckten i ett tidigare inlägg, läs här.

Nu tror alltså forskare att den beboeliga zonen kring dessa stjärnor kan vara betydligt större än vad man tidigare trott. Hittills har man trott att det faktum att stjärnorna är relativt kalla gör att planeterna måste kretsa nära stjärnan för att det ska bli temperaturer på planeterna som tillåter flytande vatten. Om planeter kretsar nära stjärnan är de dessutom lättare att upptäcka med de metoder som exoplanetjägare använder. De passerar ofta över solskivan och kan då upptäckas av t.ex Keplerteleskopet. Närheten till stjärnan kan dock skapa kraftiga tidvatteneffekter som riskerar att eliminera eventuellt vatten på planetytan. Unga röda dvärgstjärnor kan också vara väldigt aktiva och ge ifrån sig kraftiga flares vars strålning som påverkar liv negativt.

Ny forskning visar att planeter som kretsar lite längre ut kan upprätthålla liv om de inte är alltför kalla. Även planeter med mycket is kan vara varmare kring en röd dvärg än kring en stjärna som solen. Orsaken är att istäckta planeter kring röda dvärgar reflekterar mindre av ljuset och kan därmed värmas upp. Den beboeliga zonen kan därför tänkas sträcka sig 10-30 procent längre ut från stjärnan. Kan sedan exoplaneterna ha geologisk aktivitet, plattektonik och annat som hjälper till att skapa en atmosfär, lite lagom växthuseffekt och annat som behövs för att öka beboeligheten, så ökar förutsättningarna för liv.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Extending_the_Habitable_Zone_for_Red_Dwarf_Stars_999.html

Iapetus - en riktigt märklig Saturnusmåne

2012-02-23T18:52:00.000+01:00

Iapetus (eller Japetus, som namnet också stavas emellanåt) är en av många märkliga Saturnusmånar. Den liknar mest en valnöt med sin märkliga bergkam som går längs med hela planetens ekvator. Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog skriver idag en lång artikel om denna måne.

(Bildkälla: NASA)

Bergskedjan vid ekvatorn är dubbelt så hög som Mount Everest! Den är ca 20 kilometer hög på sina ställen och lika bred och sträcker sig i princip helt rak längs med hela Iapetus ekvator. Den har en stor mängd kratrar vilket antyder att det handlar om en gammal formation. Hur har då denna bergskedja bildats? En teori är att månen haft en ring vars materia bestående av en mängd stora och små objekt av månens gravitation fallit ner på ytan och bildat denna bergskedja. Om det är så, varför finns då inte motsvarande formationer på andra månar?

Det kan vara så att det just på Iapetus har funnits de rätta förutsättningarna. När planeter och månar bildades så var stora delar av solsystemet fyllt av mindre objekt som "blev över". Dessa stenblock bombarderade de nybildade planeterna och månarna. En del av dem hamnade också i omloppsbana runt planeter, men också runt månar. Ringsystem kunde då bildas. Månen Iapetus kretsar på mer än 3 miljoner kilometers avstånd från Saturnus. Den hade därmed ett stort "eget luftrum" som kan tänkas ha innehållit en stor mängd sådana objekt. Dessa kan ha kommit att påverkas av Iapetus gravitation och bildat en ring runt månen. Så småningom tror vissa forskare att dessa stenblock föll ner på månytan av gravitationskrafterna och skapade det som idag ser ut som en bergskedja. Enligt forskare som förespråkar denna teori kan även Uranusmånen Oberon ha en liknande bergskedja.

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003389/

Vi kan vara lugna - inget rör sig (än så länge) fortare än ljuset!

2012-02-23T18:18:00.000+01:00

Rapporterna från september 2011 från forskare vid Gran Sasso-laboratoriet i Italien om neutrinos som for fram i hastigheter som översteg ljusets var tydligen lite fel i alla fall. Det visar sig nu att det var något fel på mätutrustning alternativt en kontakt som inte var helt kurant. Det senare skulle då ha påverkat partikeldetektorns klocka så att tidsmätningen blev fel.

Ja, det är inte lätt med mekanisk utrustning när man har med snabbfotade neutrinos att göra. Hur som helst var det ändå för väl att man kunde förklara det hela. Det hade ju blivit lite väl stort paradigmskifte om stora delar av fysikens grundlagar måste omformuleras.

Läs mer på: http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3416012.ece

En kort video om årstider på Mars

2012-02-21T20:02:00.000+01:00

Emily Lakdawalla på Planetary Society har lagt ut en video där hon förklarar årstider på Mars nord- och sydpol och hur de skiljer sig åt beroende på framförallt Mars elliptiska bana runt solen. Avståndet till solen är som kortast ca 206 miljoner kilometer och som längst 249 miljoner kilometer. Denna stora skillnad påverkar förstås temperaturen. Det blir lite extra kallt vid sydpolen helt enkelt.

Kolla videon! Den är intressant och lärorik!

(Källa: Youtube)

Den vattenfyllda exoplaneten

2012-02-21T19:44:00.000+01:00

Hubbleteleskopet har studerat en exoplanet, GJ 1214b, som upptäcktes 2009. Vid upptäckten var det en av de första planeter där man identifierade en atmosfär, men teleskopet har nu funnit att den tycks vara en riktig vattenvärld. Den liknar inga andra planeter utan bildar en helt egen klass i och med att en mycket stor del av dess massa tycks bestå av vatten.

Illustration av denna vattenplanet (Bildkälla: NASA/ESA)

Planeten, som är en s.k superjord, med en diameter motsvarande 2,7 jorddiametrar, kretsar nära sin stjärna, en röd dvärg. Avståndet är endast 2 miljoner kilometer, vilket gör att planeten har en yttemperatur på hela 230 grader Celcius. Utifrån beräkningar av planetens densitet har man funnit att den tycks innehålla avsevärt mycket mer vatten än jorden och betydligt mindre tung materia. Den är "bara" 40 ljusår bort och anses vara en god kandidat för lite djupare studier när väl James Webb-teleskopet kommer upp i rymden.

Denna vattenplanet verkar inte vara så värst gästvänlig. Det liknar mest en kokande vattenkittel!

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93672/more-details-from-hubble-reveal-strange-exoplanet-is-a-steamy-waterworld/#more-93672

Partiell solförmörkelse sedd från rymdsonden SDO

2012-02-21T19:28:00.000+01:00

En ganska spektakulär bild presenteras idag av NASA. Det är rymdsonden SDO som tagit bilden då månen täcker delar av solskivan. Häftigt!

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93675/a-mardi-gras-moon-crossing/#more-93675

Lördagen den 13 oktober är det Astronomins dag!

2012-02-21T19:16:00.000+01:00

Lördagen den 13 oktober har utropats till Astronomins dag. Det är Svenska Astronomiska Sällskapet som vill se hela astronomi-Sverige engagera sig denna oktoberlördag. En rad aktiviteter planeras. Trevligt initiativ!

Nya bilder visar att månen fortfarande är geologiskt aktiv

2012-02-20T20:32:00.000+01:00

Nya bilder som rymdsonden LRO har tagit från månens yta visar på spår av geologisk aktivitet för mindre än 50 miljoner år sedan. I en geologisk tidsskala så är det relativt nyligen med tanke på att månen är ca 4,5 miljarder år gammal och det antyder att månen fortfarande är geologiskt aktiv. Bilden visar långa smala rännor som tros ha skapats av att månytan dragits isär. En handfull liknande formationer har upptäckts på månen.

Dessa rännor är inte helt obetydliga i bredd och djup. Den största, som visas i bilden nedan, är en spricka på hela 500 meter i bredd och med ett djup på nästan 20 meter.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/LRO/news/lunar-graben.html

Rymdsonden NEW HORIZONS på väg mot Pluto

2012-02-19T15:50:00.001+01:00

Arielspacebook har en intressant artikel om rymdsonden NEW HORIZONS och om Plutos upptäckt. Upptäckaren Clyde Tombaughs barn är inbjudna att närvara i kontrollcentralen när sonden når fram till Pluto, denna himlakropp som så snöpligt degraderats till dvärgplanet. Kanske kan New Horizons upptäckter uppgradera Pluto till planet igen, vem vet?!

Plutoanimering gjord från Hubble-bilder (Bildkälla: Wikipedia)

Läs mer på: http://arielspacebook.wordpress.com/2012/02/19/min-pappa-hittade-den-dar-planeten-den-heter-pluto/

KA-BOOOOOM! En solexplosion!

2012-02-19T15:38:00.001+01:00

Veckans solbild visar en riktig solexplosion! NASA har döpt bilden till KA-BOOOOOM! Det hela utspelade sig för 10 dagar sedan.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://soho.nascom.nasa.gov/pickoftheweek/old/17feb2012/

Senaste Merkuriusbilderna visar bergstoppar och förkastningar i kratrar

2012-02-19T15:31:00.000+01:00

Rymdsonden MESSENGER:s senaste bilder från Merkurius visar bergstoppar i den drygt 100 kilometer stora Amaralkratern samt en stor förkastningsspricka som skapat ett stup vid den stora Rembrandtkratern på Merkurius. En bild av en relativt ung krater har också publicerats. Att den är ung antyds av de ljusa utkastningarna av materia.

Det ser ut att vara en ganska ogästvänlig planet!

Bergstoppar i Amaralkratern (Bildkälla: NASA)

Förkastningsspricka vid Rembrandtkratern (Bildkälla: NASA)

Relativt nybildad krater (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://messenger.jhuapl.edu/

Självporträtt av Marsfordonet OPPORTUNITY visar dammiga solpanaler

2012-02-19T15:13:00.001+01:00

Marsfordonet OPPORTUNITY har tagit ett självporträtt som visar att fordonet samlat på sig ganska mycket damm under de senaste åren. Detta rostfärgade dammlager på framförallt solpanalerna utgör ett problem eftersom fordonet därmed inte får nödvändig solenergi. NASA har därför "parkerat" Opportunity för vintern i närheten av Endeavourkratern med hopp om att dammet blåser bort.

Bilderna nedan visar hur Opportunity såg ut i december 2011 resp i september 2007. Det har som synes blivit ett ganska rejält lager med damm på solpanelerna.

Bild från december 2011 (Bilkälla: NASA)

Bild från september 2007 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://marsrovers.nasa.gov/gallery/press/opportunity/20120217a.html

Ytterligare ett rymdteleskop som ska utforska exoplaneter föreslås av forskare

2012-02-19T14:56:00.000+01:00

Ett forskarteam driver ett projekt, med bidrag från NASA, som syftar till att ta fram ett förslag på ytterligare en rymdsond med ett rymdteleskop. Det s.k EXCEDE-projektet (Exoplanetary Circumstellar Environments and Disk Explorer) handlar om att sända upp en rymdsond med en 0,7 meters huvudspegel för att kretsa ca 2.000 kilometer ovan jordytan. Detta rymdteleskop ska studera de gasmoln ur vilka stjärnor och planetsystem bildas och försöka utröna hur vanligt det är att system som vårt solsystem bildas. Till skillnad från Keplerteleskopet, som observerar ett mycket stort antal stjärnor, är det tänkt att EXCEDE ska fokusera på "bara" 350 stjärnsystem och då särskilt titta på stjärnornas omgivningar och leta efter ackretionsdiskar där planeter kan bildas.

Projektet är ett av många projekt som konkurrerar om NASA:s numera något begränsade resurser. I projektet ingår dock flera av de tunga aktörerna, såsom University of California, Carnegie Institute, Cambridge University, NASA Ames Research Center, Goddard Space Flight Center samt Lockhead-Martin Corporation, vilket talar för att det kan bli av. Om projektet blir prioriterat kommer uppskjutningen av rymdteleskopet att ske kring 2019.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Searching_for_Planets_in_Clouds_of_Dust_999.html

Fyndet av mikroorganismer på jordens torraste plats intressant vid sökandet av liv på andra himlakroppar

2012-02-19T14:31:00.000+01:00

Forskare från Center of Astrobiology i Spanien och ett chilenskt universitet har funnit något som liknar en oas med mikroorganismer ett par meter under Atacamaöknens yta. Denna öken i Sydamerika som av många anses som jordens absolut torraste plats, hyser alltså liv i de saltavlagringar som finns en bit under ytan. Det finns två positiva aspekter när det gäller hög saltkoncentration och förekomsten av liv. Dels absorberar det vatten, dels sänker det fryspunkten. Det gör att förutsättningarna för mikroorganismer att överleva ökar.

Atacamaöknen (Bildkälla: Wikipedia och NASA)

Upptäckten kan ha stor betydelse vid letandet efter tecken på liv på andra platser i vårt solsystem. Med den "Signs of Life-detektor" som använts i Atacamaöknen, skulle man kunna göra motsvarande undersökningar på t.ex Mars eller på någon annan lämplig himlakropp.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Microbial_oasis_discovered_beneath_the_Atacama_Desert_999.html

Avsaknaden av amerikansk rymdstrategi blir allt tydligare

2012-02-18T17:17:00.000+01:00

Ju mer man funderar på de rymdsatsningar som NASA gör och de förslag på framtida rymdprojekt som läggs fram är det en sak som slår en. Det saknas en tydlig rymdstrategi i USA. Detta blir särskilt tydligt efter att president Obama lagt fram sitt budgetförslag i veckan. Administrationen, NASA och forskarsamfundet tycks ha helt olika agendor vad gäller utforskningen av vårt solsystem. Jag skrev lite om detta redan i november (läs här).

Om man ser på vad forskarsamfundet, representerat av kommittén för Planetary Science Decadel Survey, prioriterar så handlar det om rymdsonder som utforskar planeten Mars, Jupitermånen Europa, planeten Uranus och därefter möjligen Saturnusmånen Enceladus samt planeten Venus och dess klimat. Dessa s.k flaggskeppsprojekt har väl bara delvis (vad gäller Mars) funnits med på NASA:s agenda. Istället verkar man arbeta med helt andra projektidéer. Nu senast har, enligt Popular Science, förslag lagts fram om att bygga ytterligare en internationell rymdstation som kan placeras vid Jordens-månens Lagrangepunkt 2, som är belägen på månens "baksida". Denna rymdstation skulle kunna vara utgångspunkt för utforskning av inte bara månen utan också asteroider, Mars m.m.

Några pengar finns inte till utforskning av Jupitermånen Europa, förutom den som rymdsonden Juno kommer att göra när den når Jupitersystemet. 2016. Utforskningen av Venus ska vi inte tala om. Det är verkligen den bortglömda planeten (vilket jag skrev om i september, läs här). Rymdsonder till Uranus diskuteras inte ens och Saturnus måne Enceladus får nöja sig med att bli studerad av rymdsonden Cassini.

Jupitermånen Europa - ett synnerligen intressant objekt att studera (Bildkälla: NASA)

Samtidigt lägger president Obama fram förslag om att minska satsningarna på utforskningen av Mars och föreslå en budget som inte verkar överensstämma på så värst många punkter med Planetary Science Decadel Survey. De republikanska presidentkandidaterna är inte ett dugg bättre, snarare tvärtom. Newt Gingrich lovar en amerikansk månbas inom en mycket nära framtid om han blir president. Detta ska ske utan att NASA får mer pengar! Washington Post undrar om inte detta är Science Fiction. Mitt Romney är lite försiktigare med att precisera sina rymdplaner men antyder ändå att besked i frågan kommer. Undrar om de planerna ligger i linje med forskarsamfundets inriktningsförslag? Och i slutändan; vad är tomma vallöften som aldrig realiseras?

Intrycket är att presidenten och presidentutmanarna har egna, mer eller mindre underbyggda idéer, NASA har sina idéer och forskarna sina idéer. Hur vore det med en nationell långsiktig strategi som man kan enas om och därefter arbeta efter?! Risken är att utforskningen av vårt solsystem annars styrs av diverse hugskott. Personligen kan jag tycka att satsningarna på Mars är tillräckligt stora. Det hade döremot varit otroligt intressant med en sond som studerade Jupitermånen Europa i detalj (med ett fordon kanske?) eller en rymdsond som tittade lite närmare på Uranus och dess månar.

Rymdbloggarna lever och frodas trots allt!

2012-02-17T16:26:00.000+01:00

Häromdagen skrev jag lite bekymrat om att flera trevliga bloggar varit lite inaktiva en period, men kan nu konstatera att vi kan vara helt lugna (Se artikel och kommentarer här). Jag har kompletterat min länklista och blogglista med Arielspace fina websida och lovande blogg. Dessutom ser jag att Assi har piffat upp sin Astroblogg. Det ser med andra ord riktigt lovande ut!

Nya bud kring kinesisk rymdsond

2012-02-17T16:14:00.000+01:00

Jag skrev igår om att det har kommit indikationer på att den kinesiska rymdsonden Shenzhou-9 skulle vara obemannad (läs artikeln här). Nu har dock den kinesiska rymdmyndigheten meddelat att det blir en bemannad rymdsond någon gång mellan juni och augusti. Dessutom med hela tre astronauter som ska utföra vissa experiment i samband med vistelsen på rymdstationen! Där ser man!

Läs mer på: http://www.china.org.cn/china/2012-02/17/content_24665557.htm

Minskade anslag till Mars-projekt bekymrar amerikanska forskare

2012-02-17T15:58:00.000+01:00

Efter att president Obama lade fram sitt budgetförslag i måndags har diskussionens vågor gått höga i framförallt det amerikanska forskarsamfundet. UniverseToday har idag en artikel om det hela och med en bild på ett rymdfordon med texten "NOT Made in USA" skrivet över hela bilden. Det handlar förstås om det troliga amerikanska avhoppet från ExoMars-projektet - ett projekt som ingått bland "flaggskepps"-projekten hos NASA. Ledande forskare uttrycker sin oro över att USA på detta sätt överger utforskningen av vår grannplanet. En annan forskare kallar det hela för en "vetenskaplig tragedi och en nationell pinsamhet"!

Med tanke på att planeten Mars har varit ett av huvudmålen för framtida bemannade rymdfärder, så är det onekligen lite märkligt att lägga budgetförslag som innebär kraftigt minskade anslag. Innan man kan genomföra en bemannad rymdfärd krävs förstås en hel radda obemannade rymdfärder för att klarlägga alla viktiga förutsättningar. Många forskare ser presidentens budgetförslag som ologiskt och ogenomtänkt.

Från budgetförslag till beslutad budget är vägen lång som bekant. Den amerikanska kongressens båda kammare ska bearbeta det hela och innan representanthuset och senaten gjort detta har det runnit mycket vatten under broarna. Det är ju dessutom presidentval sent i höst och alla förslag som läggs får nog ses som en del i presidentvalskampanjen. Vi kommer nog att få se en massa (tomma ?) löften om satsningar på både det ena och det andra vad gäller rymdens utforskning.

Vi får inte heller glömma att rymdsonden MSL med fordonet Curiosity faktiskt är på väg mot den "röda planeten". Så helt död är inte NASA:s Marsutforskning!

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93512/experts-react-to-obama-slash-to-nasas-mars-and-planetary-science-exploration/#more-93512

Rymdteleskopet PLANCK ger nytt ljus över universums utveckling

2012-02-17T15:31:00.000+01:00

Den här bloggen handlar ju främst om rymdsonders utforskning av vårt solsystem och om exoplaneter. Jag har försökt undvika skriva om allt som sker i astronomins värld helt enkelt för att jag omöjligt kan hinna följa allt som händer och sker. Det är fullt upp att följa rymdsondernas utforskning och framstegen vad gäller utforskningen av exoplaneter. Ibland kan man dock inte låta bli att skriva lite om andra spännande saker. En sådan spännande "sak" är rymdteleskopet PLANCK. Detta ESA-finansierade projekt går ut på att studera den kosmiska bakgrundsstrålningen. Förhoppningsvis ger det ökade kunskaper om händelseutvecklingen efter Big Bang. På Populär Astronomis websida finns att läsa mer om den karta som teleskopet skapat av vår egen galax, Vintergatan.

(Bildkälla: ESA)

Det här med kosmisk bakgrundsstrålning är ett spännande område. Det handlar om den bakgrundsstrålning som finns överallt i universum som ett resultat av Big Bang för snart 14 miljarder år sedan. Detta fenomen upptäcktes redan på 1960-talet av de två amerikanerna Anzo Penzias och Robert Wilson.Två tidigare rymdteleskop har studerat denna strålning, COBE (Cosmic Background Explorer) och WPAP (Wilkinson Microwave Anisotropy Probe). De fann små variationer vad gäller temperaturen i den kosmiska bakgrundsstrålningen, vilket bidrar till att förklara hur galaxer, stjärnhopas m.m kunnat bildas.

Rymdteleskopet Plancks uppgift är att mäta denna variation i bakgrundsstrålningen ytterligare och försöka ge klarhet i vad som egentligen hände i universums barndom och hur den fortsatta expansionen av universum har fortgått. Intressant forskning är väl bara förnamnet, eller?!

Läs mer på: http://www.popast.nu/2012/02/plancks-nya-karta-over-vintergatan.html

Rymdsonden MARS EXPRESS är åter i arbete fullt ut

2012-02-17T14:56:00.000+01:00

Sedan mitten av augusti 2011 har det varit problem med datorminnet på rymdsonden MARS EXPRESS, men nu verkar allt fungera som vanligt igen (Jag skrev om att en lösning var på väg i ett inlägg i november, läs här). Problemet innebar att datorn gick in i s.k "safe mode". Det medför att rymdsonden vänder sina solpanaler mot solen för att få maximal energi och antennen mot jorden för bästa möjliga kommunikation. Det är normalt sett positivt, men i en felsituation som denna, drar det hela onödigt mycket bränsle, och bränsle är det aldrig för rmycket av på en rymdsond. En lång period av safe mode-läge förkortar helt enkelt rymdsondens livslängd, vilket ju förstås är synnerligen negativt. Dessutom stoppar all insamling av vetenskapliga data, vilket är ännu värre. Så det gäller att försöka lösa problem med krånglande rymdsonder så fort som möjligt.

På ESA:s Mars Express blogg finns en intressant beskrivning av hur man lyckades fixa problemet. Man upptäckte att dataproblemen uppstod när man försökte sända en större mängd datakommandon till rymdsonden från kontrollstationen på jorden. Datorn bröt mottagningen och gick in i safe mode. De inledande försöken att få ordning på datorn misslyckades. Den gick helt enkelt in i nya safe mode-lägen. Efter många ock långa dagar (och nätter) kom man på en lösning. Genom att skicka kortare kommandoserier kunde man "lura" datorn så att den ändå tog emot instruktionerna och styrde instrumenten som därmed kunde utföra observationerna. Det krävde en omprogrammering av i stort sett alla instruktioner. Det ser ut som man har lyckats med detta. och projektledningen har goda förhoppningar om att rymdsonden ska fungera utmärkt under resterande del av uppdraget.

Illustration av Mars Express (Bildkälla: NASA)

Det är ju onekligen fascinerande hur man på miljontals kilometers avstånd kan fixa ganska allvarliga dataproblem!

Läs mer på: http://webservices.esa.int/blog/blog/7

Blir nästa kinesiska rymdsond trots allt obemannad?

2012-02-16T18:20:00.000+01:00

Kinesiska rymdmyndigheten har sedan länge annonserat att man ska genomföra en bemannad rymdfärd till den kinesiska rymdstationen Tiangong-1. Nu tycks det komma nya besked om detta. Enligt SpaceDaily planeras ännu en rymdsond som är obemannad. Sonden Shenzhou-9 planeras sändas upp i juni istället för mars-april. Det är lite spekulationer i media om varför Kina inte fullföljer de tidigare planerna och sänder upp kinesiska astronauter. Finns det helt enkelt säkerhetsproblem med Shenzhou-9? Tidigare har det kommit indikationer på att det är problem att förflytta sig från rymdsonden till rymdstationen. Själva dockningen skulle inte vara några problem att genomföra, vilket därmed inte skulle hindra Kina från att sända upp astronauterna. Frågan är om det finns andra, mer allvarliga problem som gör att Kina inte vill skicka upp en bemannad rymdsond ännu.

Illustration av dockningen mellan rymdonden Shenzhou-9 och Tiangong-1 (Bildkälla: kinesiska rymdmyndigheten)

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Is_Shenzhou_Unsafe_999.html

En kraterbild från Merkurius

2012-02-14T19:21:00.000+01:00

Rymdsonden MESSENGER har tagit en bild av den 62 kilometer stora Kuiperkratern på Merkurius som visar hur materia kastats upp ur kraterhålet. Den rödaktiga färgen på materian antyder att det kan vara lite annan sammansättning en bit under Merkuriusytan.

Fin bild det här. Man ser verkligen vilka krafter ett stort meteornedslag har och hur det påverkar ett stort område på en himlakropps yta.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://photojournal.jpl.nasa.gov/catalog/PIA15379

En Alla Hjärtans Dag-hälsning från Mars!

2012-02-14T19:09:00.000+01:00

En gammal bild från rymdsonden Mars Global Surveyor visar en del av Marsytan som ser ut som flytande choklad! Och i "chokladen" finns en vackert hjärformad sänka! Det var ju en fin bild på Alla Hjärtans Dag.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93568/with-love-from-universe-today/

Vart har alla rymdbloggare tagit vägen?

2012-02-13T20:24:00.000+01:00

Jag håller med Ulf R. Johansson på Cassiopeiabloggen att det känns lite tomt när helt plötsligt en websida är borta från nätet, såsom Populär Astronomi har varit i några dagar på grund av serverproblem (Det verkar fortfarande vara lite problem). Man har liksom vant sig vid att kolla in vissa websidor var och varannan dag. Det har tyvärr blivit lite glesare i rymdbloggarledet under det senaste halvåret. Jag saknar alla spännande inlägg från de svenska bloggarna (Inga namn nämnda, men ni kan ju se vilka bloggar jag länkat till här på sidan). Så fortsätt skriv kära vänner!

Budgetförslaget för NASA 2013 presenterades idag

2012-02-13T20:02:00.000+01:00

President Obama har idag lagt fram sitt budgetförslag för 2013 som bl a berör NASA. Som jag skrev i fredags (läs här) så väntar nya besparingar för delar av NASA:s verksamhet. Totalbudgeten för NASA föreslås uppgå till 17,77 miljarder dollar, vilket är 0,06 miljarder (-0,3%) mindre än innevarande års budget. Området "Planetary Science" och framförallt utforskningen av Mars drabbas dock hårt, med en budgetreduktion på över 20%. I NASA:s presentationsmaterial lyfts Marsprojekten MSL och MAVEN fram liksom LADEE-projektet (som är en månsond). ExoMars-projektet är däremot i fara.

James Webb-teleskopet får som väntat fortsatt finansiering så att det kan sändas upp 2018. Efter höstens många och långa diskussioner om teleskopets budget så hade det varit konstigt om planerna ändrats några månader senare. I övrigt är det satsningar på nya raketsystem och på rymdfarkoster som kan transportera astronauter till bl a Internationella Rymdstationen ISS. Det senare avser bl a fortsatta satsningar på att i samverkan med några rymdföretag, såsom SpaceX, ta fram ett alternativ som gör att man inte behöver förlita sig på ryska transporter till ISS. I dagsläget har Ryssland monopol på dessa transporter.

Dessutom fortsätter arbetet med en asteroidrymdsond (OSIRIS REx) som ska plocka med sig materia från en asteroid. Uppskjutning kan bli kring år 2016. Även solforskningen och utvecklingen av "early warning systems" vad gäller hotande asteroider m.m får fortsatt finansiering. Ett flertal tidigare föreslagna rymdsondsprojekt skjuts dock på framtiden.

Det hela är ett budgetförslag och mycket hinner hända innan budgeten för 2013 är fastställd. Det är ju bl a presidentval i USA i höst.

Läs mer på: http://www.space.com/14553-2013-nasa-budget-proposal-highlights.html

Läs mer på: http://www.nasa.gov/pdf/622643main_FY%2013%20Budget%20Presentation.pdf

Läs också: http://www.nasa.gov/pdf/622654main_a%20FY13_NASA_Budget_Summary_and_Tables.pdf

Nej, det är ingen snögubbe i rymden!

2012-02-13T19:00:00.000+01:00

Ibland kommer det bilder från våra rymdsonder som ser lite roliga ut. Som idag t.ex, då rymdsonden CASSINI sänder oss denna fina bild.

Saturnusmånarna Rhea och Titan (Bildkälla: NASA)

Det är de två Saturnusmånarna Rhea (den mindre) och Titan (den större) som ser ut som en snögubbe i rymden. De är inte fullt så nära varandra som man skulle kunna tro. Avståndet mellan månarna är faktiskt 700.000 kilometer!

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4462

Hur stor är sannolikheten för civilisationer på andra planeter?

2012-02-12T16:16:00.001+01:00

Det är mycket som måste stämma in om liv ska uppstå på en planet. Häromdagen skrev jag om forskarna som ansåg att en planets rotationsaxels lutning kunde vara avgörande om livsformer ska utvecklas (läs här). Förutom rotationsaxelns lutning så kan man lista diverse andra faktorer som måste vara uppfyllda för att liv ska uppstå och frodas :

Planeten måste kretsa runt en stjärna med en hyggligt lång livslängd och som är stabil över tiden. Det är en fördel om stjärnan är ungefär som vår sol i storlek och massa. Sannolikt är dubbelstjärnesystem diskvalificerade då det skulle innebära en märklig dygns- och årsrytm för planeten, med stora variationer i yttemperatur m.m.
Solsystemet måste innehålla sådana grundämnen som är av betydelse för att liv ska uppstå. Man brukar bl a nämna följande grundämnen: syre, kol, väte och kväve. Dessa ämnen är relativt vanligt förekommande i universum. Väte är ju tillsammans med helium universums huvudingredienser. Syre, kol och kväve är det tredje, fjärde respektive sjätte vanligaste grundämnet i universum. Livet på jorden är kolbaserat och det kan tyckas vara en absolut förutsättning för liv, men det kan inte uteslutas att andra möjligheter finns att liv uppstår. Det räcker dock inte med att grundämnena finns. De måste också finnas i de molekyler som utgör livets byggstenar och som bygger celler. Flytande vatten är dessutom en viktig ingrediens, även om det är möjligt att andra flytande vätskor också kan skapa förutsättningar för liv. Flytande vätskor kan transportera molekyler så att kemiska reaktioner lättare uppstår.
Planeten ska kretsa på ett "lagom" avstånd från "sin" stjärna så att det inte blir för varmt eller för kallt. Den måste vara inom den s.k "beboeliga zonen". Planetens rotationstid har sannolikt också stor betydelse för värmeutvecklingen m.m.
Planeten ska ha en atmosfär som är lagom tät och med rätt sammansättning.
Planeten måste befinna sig på en plats i solsystemet som gör att den skyddas från för mycket meteorer och från större asteroider och kometer. Kanske är det en fördel att ha stora massiva planeter i omloppsbanorna utanför eftersom dessa kan fånga in asteroider inna de hotar planeten.
Planeten kanske måste ha en yta som består av kontinentalplattor som rör sig inbördes och därmed rör om lite i materian.
Planeten kanske måste ha vulkanism som också bidrar till att röra om i materian.
Planeten kanske måste ha en måne, vars tidvattenkrafter har en positiv inverkan på jorden.
Planeten kan behöva träffas av kometer som för med sig vatten vid rätt tidpunkt i planetens historia. Detta vatten behöver komma i ett kretslopp.
Planeten kan också behöva ha ett annat kretslopp, en kolcykel.
Planeten ska ha turen att under en längre period inte utsättas för några större störningar som abrupt tar död på det liv som utvecklats.

Illustration av exoplaneten Kepler 22b - en lovande kandidat för liv (Bildkälla: NASA)

Även med miljarder planeter kan det vara så att sannolikheten för förekomsten av mer avancerade livsformer inte är så stor. Däremot är det högst troligt att enklare livsformer finns på en mängd olika ställen i universum. Kanske kommer vi att hitta bakteriellt liv på någon av planeterna eller månarna i vårt eget solsystem redan under de närmaste åren.

Nu vill ett universitet ta över ansvaret för en rymdsond

2012-02-12T15:28:00.000+01:00

NASA:s ekonomiska kris är verkligen akut och gör att andra tar över NASA:s tidigare uppgifter. Den ryska rymdmyndigheten Roscosmos sköter numera om transporterna till den internationella rymdstationen (ISS) efter att de amerikanska rymdfärjorna lagts ned. Den europeiska rymdmyndigheten ESA förhandlar med Roscosmos om ryskt deltagande i ExoMars-projektet eftersom NASA inte längre kan vara med och delfinansiera projektet. Ett flertal amerikanska företag hoppas få sköta transporter till ISS åt NASA redan inom de närmaste åren. Nu fylls listan på NASA:s tillkortakommanden på med ytterligare en punkt: Californua Institute of Technology (Caltech) vill ta över ansvaret för driften av rymdsonden Galaxy Evolution Explorer (GALEX) efter att NASA meddelat att man inte vill förlänga sondens uppdrag.

Illustration av GALEX (Bildkälla: NASA/JPL-Caltech)

Detta rymdteleskop har framgångsrikt studerat universums utveckling och struktur i ultraviolett ljus sedan den sköts upp i april 2003. Bland viktigare upptäckter kan nämnas den kometliknande svans som stjärnan Mira tycks ha (se bilden nedan), ringar av nya stjärnor kring gamla galaxer, en rad unga galaxer under utveckling samt nya fakta kring mörk energi m.m. Förra veckan meddelade NASA att man satt rymdsonden i s.k "standby mode", vilket innebär att den avbryter sina observationer.

Mira's kometliknande svans (Bildkälla: NASA)

GALEX forskning har till stora delar skötts av Caltech under alla år. Nu vill man förhandla med NASA om att ta över ansvaret för och ägandet av rymdsonden och fortsätta observationerna. Tydligen har inte NASA rätt att fortsätta olika rymdsonders uppdrag med extern finansiering utan lösningen blir då att överföra ägarskapet av rymdsonden till Caltech, sannolikt utan att universitetet behöver betala en endaste cent. Det kostar dock avsevärda summor att drifta rymdsonden. Caltech väntas lämna definitivt besked i frågan inom den närmaste månaden.

Det finns en hel del intressanta uppdrag för GALEX. De senaste månaderna har den bl a studerar en del av de stjärnor som rymdteleskopet Kepler har tittat på. Kanske kan GALEX hjälpa till i sökandet efter exoplaneter? Så låt oss hoppas att Caltech beslutar sig för att ta över driften av GALEX.

Läs mer på: http://spaceflightnow.com/news/n1202/10galex/

Rymdsonden NEW HORIZONS är inne på spurtrakan

2012-02-11T16:03:00.000+01:00

Rymdsonden NEW HORIZONS är på väg mot Pluto. Den har färdats i 2.213 dagar och avverkat hela 22 AU (1 AU = ca 150 miljoner kilometer) och passerat en bra bit förbi Uranus omloppsbana runt solen. Nu är det "bara" 10 AU (1,5 miljarder kilometer) kvar. Det känns som om rymdsonden är inne på spurtrakan. Det tar dock hela 1.248 dagar till innan den kommer som närmast Pluto. Var det någon som sa att det krävs tålamod för att bevaka vissa rymdsonder?

Illustration av New Horizons förbiflygning av Jupiter 2007 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://pluto.jhuapl.edu/news_center/index.php

Nya besparingar väntar för NASA. Nedläggning av ExoMars?

2012-02-10T17:07:00.001+01:00

På måndag lägger president Obama fram sitt budgetförslag för 2013. Det har läckt ut en del kring innehållet i budgetförslaget. Enligt uppgifter från Washington Post kommer NASA:s planetforskningsprogram att få en budgetreduktion med hela 20%, från 1,5 miljarder till 1,2 miljarder dollar. Dessutom finns stor risk för ytterligare besparingar de följande åren. Det var i och för sig väntat att det skulle bli besparingar inom något område i och med att rymdteleskopet James Webb fick fortsatt finansiering, men det innebär stora problem för några av de planerade rymdsondsprojekten. Framförallt tros kommande Marsprojekt komma att påverkas. NASA har en rymdsond, MSL, på väg till Mars och lär väl fokusera på det projektet. Samarbetsprojektet med ESA, ExoMars, är därmed ordentlig i farozonen. Där var det tänkt med två rymdsondsuppskjutningar 2016 respektive 2018. Frågan är väl om det inte blir nedlagt helt och hållet. För inte fortsätter väl ESA själv med detta stora projekt? Och det är väl inte heller sannolikt att ESA vill driva projektet vidare i samverkan med ryska rymdmyndigheten Roscosmos? En följdfråga är då också vad detta innebär för de ryska planerna om en "Phobos-Grunt 2"?

Det återstår att se vad det kompletta budgetförslaget innehåller. Det bör också påpekas att presidentens budgetförslag genomgår en budgetprocess som kan komma att fortgå under hela 2012 (såsom förra årets budgetmangling gjorde). Vad som kommer ut i slutändan av denna politiska kohandel kan vara något helt annat. Man kan konstatera av reaktionerna på de föreslagna sparåtgärderna att budgetdebatten redan startat.

Läs mer på: http://www.washingtonpost.com/business/economy/with-country-facing-red-ink-scientists-say-nasa-is-scaling-back-on-exploring-red-planet/2012/02/09/gIQA6I6M2Q_story.html

Läs också: http://www.spacepolitics.com/2012/02/09/cutting-back-the-solar-system/

Venus tappar fart

2012-02-10T16:44:00.000+01:00

Det verkar som planeten Venus tappar fart. Rymdsonden VENUS EXPRESS har upptäckt att planeten roterar lite långsammare än vad den borde enligt tidigare mätningar. Rymdsonden upptäckte detta genom att notera att vissa tydligt markerade ytformationer på Venus inte riktigt var där dom borde vara. Det handlar förstår om mycket små differenser mot tidigare mätningar av Venus rotationshastighet, men är ändå intressant att notera. Venus rotation mättes upp av rymdsonden Magellan i början av 90-talet.

(Källa: ESA)

Vad är det då som gör att Venus tycks tappa fart? Forskarna tror att en bidragande orsak är den mycket täta atmosfären kring Venus. Atmosfären är mer än 90 gånger tätare än jordens atmosfär och det påverkar vädersystemen så att kraftig vindfriktion mot planetytan uppstår och saktar ner rotationshastigheten.

Hur mycket rör det sig om i minskad rotationshastighet? Det är inte en helt obetydlig skillnad. De tidigare mätningarna angav Venusdygnets längd till 243,0185 dagar. Nu har man funnit att dygnet är 6,5 minuter längre. Ingen evighet således, men en skillnad som i det riktigt långa perspektivet har betydelse.

Läs mer på: http://www.esa.int/esaCP/SEM0TLSXXXG_index_0.html

Varför inte bygga ett stort teleskop på månen?

2012-02-09T21:30:00.000+01:00

Det har varit ganska tyst om rymdteleskopet James Webb (JWST) ett tag nu. Man får väl gissa att utvecklingsarbetet fortskrider enligt planerna. Om det fortsätter så, och man lyckas hålla sig inom de ekonomiska ramarna för projektet, så kanske man lyckas sända upp JWST någon gång kring 2018. JWST ska, till skillnad från Hubbleteleskopet som kretsar runt jorden, placeras vid Lagrangepunkt nr 2. Denna punkt ligger ca 1,5 miljoner kilometer bort. Här finns redan ett par andra rymdteleskop. Själa uppskjutningen är förstås alltid ett vågspel. I detta fallet handlar det om att sända upp en last som kostat 10-tals miljarder kronor att kosntruera. Uppskjutningen får alltså inte gå fel. Hubbleteleskopet behövde en hel del service under sina första år för att fungera korrekt. Det gick ju fint att serva teleskopet med hjälp av rymdfärjorna. Hur ska man serva JWST om det blir problem med den? Det lär bli omöjligt. Varför inte fundera på att bygga ett stort teleskop på månen istället?

Månen borde vara en ganka optimal plats för ett rymdteleskop och det skulle kunna börja byggas om 5-10 år när det kanske blir dags för mer frekventa månexpeditioner. Det kan löpande underhållas och dessutom byggas ut allteftersom tekniken utvecklas. Det är förstås inte helt okomplicerat att bygga något på månen. Spegelelementen m.m i teleskopet är dessutom ganska känsliga prylar och inte helt lätta att forsla oskadda till månen. Möjligen är det också ett problem med att ha ett teleskop på en himlakropp som kretsar kring vår jord. Eller finns det andra allvarliga invändningar mot en sådan idé som gör att det inte går? Tanken är rätt kul hur som helst.

Jag letade lite på webben och såg att idén om ett månteleskop har presenterats några gånger under årens lopp av olika forskare (se länkarna nedan). Även NASA har tydligen diskuterat frågan. Det verkar dessutom som om man för en rimlig summa pengar hade kunnat få ett betydligt kraftfullare teleskop än t o m JWST! Så varför har det inte blivit av?

Läs mer på: http://www.wired.com/science/space/news/2007/05/liquid_telescope

Läs också: http://imagine.gsfc.nasa.gov/docs/ask_astro/answers/970528a.html

Läs också: http://www.technologyreview.com/computing/20885/

Saturnusmånen Enceladus i närbild

2012-02-09T18:16:00.000+01:00

Gårdagens APOD (Astronomy Picture Of the Day) var en fin närbild av Saturnusmånen Enceladus. Det är allt en riktig isboll!

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://apod.nasa.gov/apod/ap120208.html

Kina offentliggör rymdsonden CHANG'E 2:s detaljerade månbilder

2012-02-08T18:49:00.000+01:00

Den kinesiska rymdsonden CHANG'E 2 har kartlagt månen under ett drygt års tid. Kinesiska myndigheter offentliggör nu de mest högupplösta och detaljerade bilderna av hela månytan hittills. Bilderna är sammansatta av mer än 700 fotografier av månens yta. Det finns förstås sedan tidigare en rad bilder av enskilda detaljer på månen som är mer detaljerade än de bilder som den kinesiska rymdsonden tagit, men sett som helhet är de nu publicerade bilderna unika. Rymdsonden har tagit bilderna mellan oktober 2010 och maj 2011 från en höjd på mellan 15 och 100 kilometer över månytan. Bilderna är så detaljerade att man enligt kinesiska forskare t o m kan se vissa spår efter Apollo-månlandarna. Det kanske kan få slut på de tröttsamma påståendena som kommer med jämna mellanrum om att NASA aldrig landat på månen. Nu har t o m kineserna sett spåren!

De bilder som kan hittas på nätet är dock enbart översiktbilder på månens "fram- och baksida". Jag hittade dock en video från CNTV som bättre visar detaljeringsgraden.

(Källa: CNTV)

I avvaktan på eventuell publicering av detaljbilder så kan det vara intressant att se månen i helfigur.

(Bildkälla: Kinesiska rymdprogrammet)

Rymdsonden Chang'e 2 lämnade omloppsbanan runt månen i juni 2011 och befinner sig nu vid den s.k Lagrangepunkt nr 2. Kinesiska rymdmyndigheten har planer på en rymdsond 2013 till månen. Sonden kan tänkas ha med sig ett månfordon.

En ännu mer detaljerad kartläggning av månen pågår just nu i form av NASA:s rymdsonder Ebb och Flow. I övrigt har inte NASA några större planer vad gäller utforskningen av månen. Budgeten räcker helt enkelt inte till för några mer avancerade månexpeditioner. Ryska rymdmyndigheten Roscosmos planerar för en rymdsond till månen kring 2015.

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93375/china-unveils-high-resolution-global-moon-map/#more-93375

Mars igen - nu med lavinbilder som rymdsonden MRO tagit

2012-02-07T18:52:00.000+01:00

Marssondernas kamp fortsätter! Det har kommit häftiga Marsbilder från ESA:s rymdsond MARS EXPRESS och NASA:s rymdsond MRO var och varannan dag den senaste veckan. Nu är det MRO:s tur att visa upp lite lavinbilder. Det är en sandlavin (eller jordskred skulle man väl snarare kalla det) som går från toppen av en brant klippa.

Då är det väl bara att vänta på vilket svar Mars Express har på det här!

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93368/new-avalanche-in-action-on-mars-captured-by-hirise/

Programmeringsfel låg bakom rymdsonden PHOBOS GRUNTs krasch

2012-02-07T18:41:00.000+01:00

Ryska myndigheter har nu utrett missödet med rymdsonden Phobos Grunt och kommit fram till att det var problem med ett dataprogram som gjorde att sonden aldrig kom ur omloppsbanan runt jorden och mot Mars. Felet i dataprogrammet gjorde att datorn genomförde en omstart och sonden hamnade i s.k "safe mode". Den förblev därmed i omloppsbana runt jorden för att senare krascha utanför Sydamerikas västkust den 15 januari i år.

Ryska rymdmyndigheten Roscosmos har tidigare beskyllt amerikanska radaranläggningar för att ha orsakat datorproblemen på Phobos Grunt. Det var ju skönt att den beskyllningen visade sig vara osann. Det är ju inte så bra för det internationella rymdsamarbetet om de stora rymdnationerna bråkar alltför mycket.

Roscosmos meddelade också häromdagen att man inte gett upp Mars. Planer finns på att göra ett nytt försök om man inte kan komma överens med NASA och ESA om ett ryskt deltagande i ExoMars-projektet. Roscosmos har beräknat att ett nytt försök skulle kosta bara hälften så mycket som Phobos Grunt-projektet eftersom mycket av grundarbetet redan är gjort. I runda tal skulle det handla om ett projekt på lite drygt 80 miljoner dollar.

Det talas också om en eventuell rysk bemannad rymdfärd till månen kring år 2020. Vi får väl avvakta och se om det blir något av dessa planer.

Läs mer på: http://spaceflightnow.com/news/n1202/06phobosgrunt/

Läs också: http://news.sciencemag.org/scienceinsider/2012/02/russia-explores-new-phobos-grunt.html

Mars har haft en stor ocean

2012-02-06T19:32:00.000+01:00

Marssondernas inbördes "kamp" fortsätter. Jag har de senaste dagarna skrivit om ESA:s och NASA:s Marssonder och de fynd de gjort och idag är det ESA-sonden MARS EXPRESS tur att komma med nyheter. Den har funnit sediment som tyder på förekomsten av en ocanbotten på Mars för några miljarder år sedan. Man tror t o m att det funnits oceaner i två omgångar. Den första för 4 miljarder år sedan när det var varmare på Mars och den andra för 3 miljarder år sedan då större meteornedslag skapat kanaler där oceanvatten har flödat. Den senare oceanen tros ha frusit till is under Mars ytan, alternativt avdunstat. Man tror inte att det hunnit bildas några livsformer under oceanens relativt korta livslängd.

Rymdsonden Mars Express har en radar, MARSIS, som kan studera förhållandena 60-80 meter under Marsytan. De resultat man hittills fått ger starka indikationer på att vatten måste ha flödat i riklig mängd på den "röda planet" som idag är synnerligen torr. Det finns forskare som betvivlar förekomsten av några livsformer idag. 600 miljoner år av torka bör ha tagit död på även det mest seglivade!

Så här kan det ha sett ut på Mars för länge sedan (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.esa.int/esaCP/SEMVINVX7YG_index_0.html

Läs också: http://www.sciencedaily.com/releases/2012/02/120203092006.htm

En planets axellutning kan vara avgörande för utveckling av liv

2012-02-06T19:29:00.000+01:00

Forskare tror att en planets axellutning har stor betydelse för förutsättningar att utveckla liv. Jordaxeln har för närvarande en lutning på 23,5 grader, vilket ger upphov till årstider och ett ganska behagligt klimat över stora delar av vår planet. Axellutningen bidrar till jämna ut temperaturen och skapa en beboelig värld. Kanske är det rent av så att jordens nuvarande axellutning är perfekt för liv. Det kan handla om mycket små marginaler mellan succé och fiasko vad gäller förutsättningar att skapa långvarigt liv på en planet. För liv under en lång tidsperiod är nödvändigt om mer komplexa livsformer ska uppstå. Till exempel sådana kompexa varelser som vi människor.

Så exoplanetutforskare bör försöka reda ut vilken axellutning de olika exoplaneterna har. Det kommer sannolikt att reducera antalet beboeliga världar högst markant.

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2012-02-high-planetary-tilt-lowers-odds.html

Nya 3D-bilder på asteroiden Vesta

2012-02-06T19:16:00.000+01:00

Rymdsonden DAWN har tagit ett par fina 3D-bilder på asteroiden Vesta. Här kommer några av dessa.

Bilden nedan visar asteroiden i 3D och man ser tydligt de skålformade kratrarna. Leta fram 3D-glasögonen för att se bildens djup (och länka här till källan där bildkvaliteten är högre).

3D-bild av Vesta (Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar tydligt några välformade kratrar.

(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan är en häftig vy över Vestas Mount Everest. Den visar det stora bergsområde som man funnit vid södra polen och som är ca 20 kilometer högt. Det är inga dåliga kratrar heller!

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/multimedia/gallery-index3D.html

Vilka bilder från Mars!

2012-02-05T17:19:00.000+01:00

Häromdagen skrev jag en artikel här i bloggen om några fina foton som rymdsonden MARS EXPRESS tagit på Mars. Rymdsonden MRO vill inte vara sämre! Här kommer några fantastiska bilder på kratrar och på berg som utsatts för vinderosion. Det är rymdsondens HiRISE-kamera som tar bilder med hög upplösning.

Bilden nedan visar en väl bevarad krater på Mars. Det ser ut att vara väldigt branta kraterkanter!

(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar ett landskap med några bergknallar som utsätts för vindens eroderande krafter.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://hirise.lpl.arizona.edu/nea.php

Rymdsonden ROSETTA ska landa på en komet

2012-02-05T16:47:00.000+01:00

ESA:s rymdsond ROSETTA är på väg mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko som den når i januari 2014. Tanken är att sondens landare ska landa på kometen i november 2014. En kometlandning har aldrig tidigare genomförts och lär vara en ganska komplicerad manöver. Problemet är att vi idag saknar kunskap om hur en komets yta ser ut. Några rymdsonders förbiflygningar av kometer har gett en ganska vag bild av förhållandena på kometen. Man tror att de flesta kometer består av en blandning av sten, grus, is och snö. Ytan är sannolikt ganska ojämn och det i kombination med en mycket svag gravitationskraft gör att en kometlandare riskerar att studsa upp i rymden igen efter ett landningsförsök. Därför kommer Rosettas landare, som heter Philae, att förses med harpuner som den skjuter iväg mot kometen för att få ordentligt fäste.

Illustration av landaren på kometens yta (Bildkälla: ESA)

Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko har en diameter på ca 4 kilometer och kretsar runt solen på 6,6 år. Rosetta kommer att kretsa runt kometen i hela 17 månader och följa dess utveckling medan den närmar sig solen och sedan åter avlägsnar sig. Det blir ett unikt tillfälle att i detalj studera vad som händer med kometen när den kommer allt närmare solen. Kometytans förändring och hur den sprutar ut materia i rymden kommer att kunna ses betydligt mer detaljerat än någonsin tidigare.

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93313/can-we-land-on-a-comet/

Nya bilder från MARS EXPRESS

2012-02-03T18:25:00.000+01:00

Rymdsonden MARS EXPRESS fortsätter ta intressanta bilder från Marsytan. Bilden nedan är tagen från ett tidigare vulkaniskt område som heter Syrtis Major. Området är vidsträckt och kan t o m ses med ett medelstort teleskop från jorden. Här har floder av lava flödat fram för några miljarder år sedan över landskapet. Endast de högsta bergstopparna har blivit opåverkade.

Bild från Syrtis Major på Mars (Bildkälla: ESA)

Samma område ur ett annat perspektiv (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.esa.int/esaCP/SEM1NHTXXXG_index_0.html

Två nya Jupitermånar upptäckta! Rymdsonden Juno har tagit sikte på planeten

2012-02-03T18:07:00.002+01:00

Två nya Jupitermånar har upptäckts av ett observatorium i Chile. Upptäckten skedde redan i september ifjol men har gått lite obemärkt förbi. Det rör sig om två av de minsta månarna i solsystemet (så här långt) med en diameter på endast 1 kilometer. De heter tillsvidare S/2011 J1 och S/2011 J2. Dessa månar liksom ett 50-tal andra av Jupiters månar kretsar kring planeten "åt fel håll", dvs i en retrograd rörelse. Man tror att denna "svärm" av små månar är infångade objekt som hamnat i omloppsbana runt Jupiter.

De två månarna har varit svåra att upptäcka eftersom de kretsar på ett relativt långt avstånd från Jupiter. Omloppstiden är 580 resp 726 dagar. Forskarna tror att det kan finnas uppemot 100 småmånar kring Jupiter. Med dessa fynd har Jupiter i dagsläget 66 identifierade månar.

Kanske kommer rymdsonden JUNO att hitta nya månar när den når fram till Jupiter år 2016. I förrgår genomfördes en större kurskorrigering som gick helt planenligt. Nästa större manöver sker i augusti 2012 då den ska ta hjälp av jorden för att slungas ut mot Jupiter.

Illustration av rymdsonden Juno och Jupiter (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://news.nationalgeographic.com/news/2012/02/120202-new-moons-jupiter-satellites-swarm-space-science/

Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/juno/news/juno20120202.html

Ännu en detaljerad satellitbild av jorden

2012-02-03T17:46:00.000+01:00

För en vecka sedan publicerade NASA en bild som satelliten Suomi NPP tagit av jorden, se här. NASA ansåg bilden vara den bästa som tagits av jorden. Nu kommer en jordbild till som visar Afrika och Indiska Oceanen. Tjusigt!

(Bildkälla: NASA)

Läs mer här: http://www.nasa.gov/topics/earth/features/viirs-globe-east.html

Ännu en exoplanet i den beboeliga zonen har upptäckts

2012-02-02T21:27:00.000+01:00

UniverseToday rapporterar om att ett team från Carnegie Institute for Science har hittat vad som kan vara den hittills "bästa" exoplaneten. Med "bästa" menas den planet som har bäst förutsättningar att ha flytande vatten och kanske någon form av liv. Den verkar vara på precis rätt avstånd från sin stjärna. Planeten med det kryptiska namnet GJ667Cc kretsar visserligen väldigt nära sin stjärna, men stjärnan är å andra sidan betydligt mindre än vår sol. Exoplanetens omloppstid är bara 28 dagar. Dess massa är 4,5 gånger jordens, vilket innebär att den är en s.k superjord. En intressant aspekt är att stjärnan som denna planet kretsar kring ingår i ett trippelstjärnesystem. Man kan ju fundera på hur det påverkar eventuella livsbetingelser på planeten. En annan intressant aspekt är att stjärnan finns ganska nära oss; "bara" 22 ljusår bort. Det verkar också finnas ytterligare minst en planet kring stjärnan, men den kretsar ännu närmare denna. Möjligen finns också ytterligare planeter längre ut i systemet.

Forskarna menar att upptäckten är viktig eftersom det visar på att liv kan finnas på planeter i ganska olika typer av system. Att planeten kretsar ca 8 gånger närmare sin stjärna än vad jorden gör kring solen förutsätter en relativt liten och sval stjärna. Det bör dock påpekas att forskarna ännu inte vet om planeten är en stenplanet eller en gasplanet.

I och med upptäckten finns nu fyra exoplaneter som kan betecknas vara goda kandidater för någon form av liv. De övriga tre är Gliese 581d, HD 85512b och Kepler 22b.

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93265/potential-goldilocks-planet-found/#more-93265

Första bilderna från månsonderna Ebb och Flow

2012-02-02T19:39:00.000+01:00

NASA:s tvillingsonder Ebb och Flow som kretsar runt månen sedan årsskiftet visar nu de första bilderna från månens baksida. NASA envisas med att fortfarande kalla de två rymdsonderna för GRAIL trots att man haft en namntävling och för några veckor sedan offentliggjorde de nya namnen på sonderna: Ebb och Flow. Jag vet inte om dom tänker fortsätta med det eller om det var ett olycksfall i arbetet. Hur som helst får jag väl tillsvidare ha både nya och gamla namn på sonderna i denna blogg.

På videon nedan kan man följa rymdsonden Ebb medan den rör sig från månens nordpol mot dess sydpol. Det är en ganska kuperad och kraterfylld månyta som syns på filmen. En rolig detalj med det här projektet är att NASA har engagerat en stor mängd skolungdomar som får vara med och bestämma (åtminstone lite) vad månsonderna ska observera lite extra.

(Källa: NASA)

Bilden nedan visar en testbild som Ebb tog den 19 januari av månens sydpol. Det pågår fortfarande lite tester av kamerautrustning m.m innan det blir mer skarpa observationer. Det blir spännande att följa fortsättningen.

Bild på månens baksida och sydpolen (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/grail/news/grail20120201.html

Var är alla rymdsonder i februari?

2012-02-01T16:33:00.000+01:00

Planetary Societys bloggare Emily Lakdawalla har uppdaterat sin statusrapport avseende rymdsonderna i vårt solsystem. Klicka här för att se var alla rymdsonder befinner sig i februari 2012. (Bilden är skapad av Olaf Frohn).

Februari månad karakteriseras av rutinmässiga uppgifter för våra rymdsonder. Inga större sensationer alltså denna månad.

Läs mer här: http://www.planetary.org/blog/article/00003350/

Rymdsonden IBEX har upptäckt att solsystemet inte är vad det borde vara!

2012-02-01T16:31:00.000+01:00

Det finns en liten rymdsond som heter IBEX (Interstellar Boundary Explorer) som studerar solsystemets gränsområden mot den interstellära rymden. Denna rymdsond har som huvudsaklig uppgift att räkna atomer. Sonden studerar det som kallas för "det lokala interstellära molnet", som är ett moln vari solsystemet just nu befinner sig. Tydligen hamnade solsystemet i detta moln så sent som under de senaste 45.000 åren, vilket ju är ett ögonblick i astronomiska sammanhang! Man tror att solsystemet lämnar detta moln inom en väldigt nära framtid (100-5.000 år) och kan då hamna i en helt annan omgivning!

Rymdsonden Ibex (Bildkälla: NASA)

Nu har denna rymdsond funnit att det finns oväntat lite syre utanför solsystemets yttersta delar. Den har nämligen för första gången observerat de syre och väteatomer som kommer in i solsystemet från utsidan av den s.k heliosfären. Det som förvånade forskarna var att observationerna visade att mängden syreatomer var så liten. Antalet syreatomer i den "galaktiska vinden" som blåser in i solsystemet är bara 3,7 gånger fler än neonatomerna. I vårt solsystem är de 5,55 gånger fler. Vårt solsystem tycks alltså vara annorlunda mot området precis utanför, vilket får forskarna att misstänka att solsystemet skapats i en mer syrerik miljö i galaxen eller att syret i den interstellära rymden på något sätt är bundet och inte kan röra sig fritt.

Fördelningen av Neon (Bildkälla: NASA)

Vad har då detta för betydelse. Jo, det kräver utveckling av den vetenskapliga modell som förklarar hur solsystemet, och kanske också livet på jorden, uppkommit. Det låter som om det kan bli en del arbete för forskarna!

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/ibex/news/interstellar-difference.html

Läs också: http://www.universetoday.com/93193/ibex-captures-alien-material-from-beyond-our-solar-system/#more-93193

Rymdsonderna som mäter strålningen från solstormar

2012-01-31T19:27:00.000+01:00

Rymdsonden MSL, med rymdfordonet CURIOSITY, färdas inte mot Mars helt sysslolös. Förra veckans stora solstorm träffade också MSL och då passade sonden på att mäta strålningen. Syftet med den typen av mätningar är att kartlägga vilken påverkan en framtida bemannad rymdsond kan tänkas bli utsatt för. Det ger viktig information om hur man bör skydda rymdsonderna från skadlig strålning. MSL tycks ha klarat sig utan några skador.

Ett mer systematiskt mätande av solens strålning blir det när två s.k Radiation Belt Storm Probes (RBSP) sänds upp i augusti i år. Dessa små sonder ska löpande mäta hur vår jord utsätts för solens strålning. Vår kunskap om hur strålningsbältena runt jorden fungerar är bristfällig och det är kunskap vi behöver för att skydda alla satelliter, rymdsonder m.m. De två RBSP-sondernas observationer kompletteras av en rad andra rymdsonders och satelliters observationer.Det finns ett flertal sådana satelliter som kretsar runt vår planet.

Illustration av de två RBSP-sonderna (Bildkälla: NASA)

I en studie som presenterats i veckan av University of California - Los Angeles (UCLA) har man med hjälp av dessa satelliters observationer funnit vad som tycks vara lösningen på ett av de problem som man brottats länge med vad gäller jordens strålningsbälten: Varför tycks stora mängder elektroner helt plötsligt försvinna och sedan komma tillbaka igen? Kraftig solaktivitet såsom koronamassutkastningar som är riktade mot jorden skapar geomagnetiska stormar. Den studie som nu presenteras visar att dessa stormar har en märklig effekt på det yttre strålningsbältet genom att de drar iväg med elektronerna i några timmar varefter de återkommer med full kraft tillbaka till strålningsbältet. Dessa saknade elektroner har förbryllat forskarna. Man kan ju tycka att en kraftig solaktivitet skulle få motsatt effekt.

Forskningen om hur strålningsbältena påverkas av solaktivitet bidra till bättre kunskap om rymdväder och ger bättre förutsättningar att förutsäga rymdvädret.

Läs mer på: http://www.astronomy.com/en/News-Observing/News/2012/01/SwRI-led%20RAD%20measures%20radiation%20from%20solar%20storm.aspx

Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/themis/news/electron-escape.html

Läs också: http://www.sciencedaily.com/releases/2012/01/120129150958.htm

Rymdsonden CASSINI:s tur bland Saturnus månar

2012-01-31T17:39:00.000+01:00

Rymdsonden CASSINI far fram bland Saturnus månar och levererar den ena fina bilden efter den andra! Nu senast en fin bild på månen Dione tagen vid passagen i december 2011. Igår passerades månen Titan (för 81:a gången!) på ett avstånd av lite drygt 31.000 kilometer och vi lär få se bilder från den passagen inom kort. Under våren passeras sedan följande månar:

19 februari - Titan igen, men mycket närmare, 3.803 kilometer ifrån månytan.
27 mars - Enceladus på bara 74 kilometers avstånd!
I mars studeras också månarna Rhea, Janus och Dione på lite avstånd
14 april - Enceladus återigen på 74 kilometers avstånd
I april studeras också månen Tethys på lite avstånd
2 maj - Enceladus ännu en gång på samma avstånd som de två föregående passagerna
22 maj - Titan på 955 kilometers avstånd
I maj studeras också månarna Dione, Tethys och framförallt den pyttelilla månen Methone (3 kilometer i diameter) på avstånd
7 juni - Titan på 959 kilometers avstånd

Det blir en hel del att se fram emot!

Saturnusmånen Dione (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/mission/saturntourdates/

Rymdsonden MARS EXPRESS har funnit nya bevis på en forntida ocean på Mars

2012-01-30T20:40:00.000+01:00

ESA:s rymdsond MARS EXPRESS har funnit vad som tycks vara bevis för att det en gång i tiden har funnits en större ocean på Mars. De senaste åren har en mängd observationer av Mars gjort gällande att det funnits vatten lite varstans på planeten. Man har funnit spår av floder, sjöar och även en större ocean på norra halvklotet. Det här med förekomsten av en ocean har varit föremål för en hel del debatt i forskarsamfundet. Nu har forskare studerat rymdsonden Mars Express mätningar av Mars och funnit att mycket tyder på en mycket stor ocean, Oceanus Borealis, som täckt stora delar av planetens norra halvklot. Vart har då allt vattnet tagit vägen? Sannolikt är det så att det faktiskt till stor del finns kvar, men i fruset tillstånd under ytan.

(Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93100/oceanus-borealis-mars-express-finds-new-evidence-for-ancient-ocean-on-mars/

Astrobiologi på schemat!

2012-01-30T17:00:00.000+01:00

Det lär bli en hel del om exoplaneter och om liv i universum i denna blogg framöver. Jag har nämligen påbörjat en distanskurs i ämnet Astrobiologi på Högskolan Kristianstad. Det blir min tredje distanskurs i astronomi på denna trevliga högskola. Blir denna kurs lika bra som de två andra ("Klassisk astronomi" samt "Från Big Bang till stjärnors död") så blir det en trevlig vår att se fram emot. Frågan är väl bara hur man ska hinna arbeta, plugga och blogga, men det löser sig väl på något sätt.

En asteroid passerar nära jorden och en japansk rymdsond ska utforska en annan

2012-01-30T16:59:00.000+01:00

Asteroiden 433 Eros passerar relativt nära jorden imorgon. Denna avlånga asteroid som är ca 34 kilometer lång passserar på "bara" 26,7 miljoner kilometers avstånd från jorden. För att vara en jordnära asteroid så är den stor. De allra flesta asteroider som passerar nära jorden är ganska små. Häromdagen passerade en sådan 10-metersasteroid på endast 60.000 kilometers avstånd från vår planet (läs mer här). 433 Eros har studerats ganska ingående av en rymdsond, NEAR Shoemaker, under perioden 1998 - 2001.

Bilder av 433 Eros tagna av rymdsonden NEAR-Shoemaker år 2000. (Bildkälla: NASA)

SpaceflightNow rapporterar att japanska regeringen förra veckan gav klartecken till en rymdsond som ska utforska en asteroid. Rymdsonden, Hayabusa 2, är tänkt att sändas upp 2014 för att titta lite närmare på asteroiden 1999JU3, som är en av alla dessa asteroider som passerar jorden på relativt nära avstånd. Asteroiden är ca en kilometer i diameter och Hayabusa 2 väntas nå fram till den i mitten av år 2018. Tanken är att sonden ska landa på asteroiden och plocka med sig lite materia och sedan lämna den i slutet av år 2019 för att återvända till jorden. Hemkomsten är planerad till slutet av år 2020.

Detta projekt är en uppföljare till Japans förra asteroidprojekt, Hayabusa, som trots en del tekniska problem får anses ha varit lyckat. Rymdsonden lyckades få med sig lite materia från asteroiden Itokawa (se artikel i bloggen här). Den här gången vill man inte bara plocka materia från asteroidytan utan vill också försöka få med sig materia som ligger lite under ytan. För att åstadkomma det ska man via en mindre explosion skapa en liten krater ur vilken rymdsonden sedan plockar upp stenar. Låter avancerat!

Illustration av Hayabusa 2 (Bildkälla: JAXA)

Läs mer här: http://www.universetoday.com/93101/asteroid-to-make-closest-approach-since-1975/

Läs mer här: http://spaceflightnow.com/news/n1201/29hayabusa2/

Läs också: http://www.jspec.jaxa.jp/e/activity/hayabusa2.html

Stjärnhimlens 10-i-topp 2012

2012-01-30T16:55:00.000+01:00

Robert Cumming på Populär Astronomi tipsar om en måste-se-lista för astronomifans 2012 som jag vidarebefordrar här. Det är amatörastronomen Sven Mårdh, Norrköpings astronomiska klubb, som har sammanställt sådant som man bör se på vår stjärnhimmel under 2012. Det är en hel del kul händelser att se fram emot. Självklart toppar Venuspassagen den 6 juni. Det är ju trots allt något som bara händer två gånger på drygt 100 år. Kan man få önska en klar himmel på vår nationaldag månne?! Venus är för övrigt planeten som gäller i år. Som framgår av Svens lista så verkar det vara något att skåda som är kopplat till Venus nästan varje månad under året. Även planeten Mars bör skådas i början av mars månad. Då står den i opposition. Årets meteorsvärmar kan också bli något att se fram emot. Det verkar som de inte störs så mycket av månljus som under 2011. Man får väl hoppas att de inte heller störs så mycket av moln som under 2011. Det var nästan mulet varenda gång det var dags för en meteorsvärm, åtminstone där jag råkade befinna mig. Sådant är surt!

Läs mer på: http://www.nak.se/DbFile.aspx?id=2398

Läs mer på: http://www.popast.nu/2012/01/venus-toppar-arets-maste-se-lista-for-astronomifans.html

Vackert formade sanddyner på Mars

2012-01-29T11:00:00.000+01:00

Rymdsonden MRO:s kamera (HiRISE - High Resolution Imaging Science Experiment) har tagit vackra bilder av sanddynerna på Mars. Marsvinden har skulpterat landskapet och skapat stora och små böljande dyner i vackra mönster. Bilden nedan är ca 1 kilometer tvärsöver. Visst är det vackert?!

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://mars.jpl.nasa.gov/mro/multimedia/images/?ImageID=3798

Nya kraftiga soleruptioner!

2012-01-28T11:12:00.000+01:00

Igår kväll hade solen ett nytt kraftigt utbrott. Det var inte direkt riktat mot jorden den här gången, men kan tänkas påverka jorden ändå. Det verkar ha varit ännu en koronamassutkastning. Det märks att vi är på väg mot en topp i solaktiviteten.Solen har ju en 11-årig cykel under vilken aktiviteten varierar ganska kraftigt. Under 2012-2013 når solen en topp som kommer att innebära ett flertal rejäla solutbrott.

(Källa: NASA)

De senaste bilderna från de olika solsonderna visas nedan. Den första är en bild från i morse som rymdsonden SDO har tagit. Det ser lite småoroligt ut lite varstans!

(Bildkälla: NASA)

När solsonderna träffas av partiklar från solstormar syns det på de bilder som tas. När partiklarna träffar sondens detektorer flimrar det till rejält i bilden. Kolla bara på bilden från den senaste kraftiga solstormen i början av veckan. Det är solsonden SOHO som tagit bilden.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/News012712-X1.8.html

Nya närbilder på asteroiden Vestas kratrar

2012-01-27T17:36:00.000+01:00

Rymdsonden DAWN har tagit närbilder på kratrar på asteroiden Vesta. Ulf R. Johansson har ett lite längre inlägg om detta idag på Cassiopeiabloggen, läs här.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.astb.se/cassiopeiabloggen/?p=26589

Exoplaneter i all ära, men vad är väl de mot vår egen moder jord!

2012-01-27T17:22:00.000+01:00

Som jag skrev i mitt förra inlägg har Keplerteamet idag bekräftat 26 nya exoplaneter. Det är en häftig utveckling just nu i "exoplanetsfären". Vår egen moder jord är inte så dålig den heller. Kolla bara på den häftiga bilden nedan!

Bilden är tagen av satelliten med det finskklingande namnet SUOMI NPP. NASA kallar bilden för den bästa som någonsin tagits av vår planet. Inte illa!

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_2159.html

Rymdteleskopet KEPLER bekräftar 26 nya exoplaneter i 11 olika solsystem!

2012-01-27T17:05:00.000+01:00

NASA rapporterar att rymdteleskopet KEPLER nu har identifierat (eller snarare bekräftat) 26 nya exoplaneter i 11 olika solsystem. Det nästan fördubblar Keplerfynden! Alla dessa exoplaneter kretsar nära sina respektive stjärnor. Om man jämför dessa planeters med planeterna i vårt solsystem så är alla omloppsbanor innanför det som motsvarar Venus omloppsbana. Dom är alla större än jorden, med diametrar från 1,5 jorddiametrar till diametrar större än Jupiters.

I och med dagens besked har Kepler upptäckt 61 exoplaneter. Flera av de upptäckta exoplaneterna har kamrater som kretsar runt stjärnorna. Bilden nedan visar de planetsystem med mer än en planet som Kepler upptäckt och hur dessa planeter kretsar kring sina stjärnor.

(Bildkälla: NASA)

Vi kommer nog att få många sådana här rapporter från Keplerteamet under 2012. Det finns ju fortfarande en bra bit över 2.000 exoplanetkandidater i deras förteckning. Ett stort antal av dessa kommer sannolikt att inom en nära framtid bekräftas vara exoplaneter.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/kepler/news/new-multi-systems.html

Fomalhaut b är sannolikt ingen exoplanet

2012-01-26T21:14:00.000+01:00

En av de mest kända exoplaneterna, Fomalhaut b, som var den första exoplanet som man faktiskt observerade direkt (och inte indirekt) verkar inte vara någon planet överhuvudtaget. Ett forskarteam vid Princeton har med hjälp av Spitzerteleskopet funnit att det sannolikt istället rör sig om ett dammoln. Så kan det gå!

Foto av Fomalhaut b (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93007/new-research-suggests-fomalhaut-b-may-not-be-a-planet-after-all/#more-93007

Finns det is på asteroiden Vesta?

2012-01-26T19:53:00.000+01:00

Forskarna tror att asteroiden Vesta kan vara tillräckligt kall för att vattenis kan ha bevarats där i miljarder år. Särskilt vid polerna finns förutsättningar för isbildning. Det visar de första analyserna av temperaturen på Vesta. Annars är det vanligt att kratrar som ligger i ständig skugga kan bli så kalla att is bildas. Vesta tycks dock inte ha sådana kratrar eftrsom asteroidens rotationsaxel lutar hela 27 grader. Det innebär att alla delar av asteroiden blir solbelysta någon gång under Vestaåret då den kretsar runt solen. Temperaturen tycks dock trots det vara tillräckligt låg för att det ska kunna finnas is på asteroiden.

Bílden nedan visar Vestas sydpol. Bilden är tagen av rymdsonden på ett avstånd av 2.700 kilometer.

Sydpolen på Vesta (Bildkälla: NASA)

Läs ner på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20120125.html

Marsfordonet OPPORTUNITY firar åtta år

2012-01-25T17:23:00.000+01:00

Idag är det åtta år sedan som Marsfordonet OPPORTUNITY landade på Mars yta. Sedan dess har den i sakta mak rullat omkring på Mars och studerat omgivningarna. Just nu är den i vad man skulle kunna kalla vintervila i Greeley Haven, som är en liten brant i närheten av Endeavour Crater. Att den står i en liten brant gör att solpanalerna får lite mer sol på sig, vilket är tänkt att pigga upp åttaåringen inför kommande utforskningar.

Grattis på födelsedagen får man väl säga!

Opportunitys utsíkt just nu (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://marsrover.nasa.gov/gallery/press/opportunity/20120124a.html

Ryska rymdprogrammet fram till 2016

2012-01-25T17:13:00.000+01:00

Enligt SpaceDaily har den ryska regeringen finansierat fortsatt utforskning av rymden fram till 2016. I planerna finns två rymdsonder till månen, en till Venus samt ett antal mindre forskningssatelliter. Därutöver fortgår diskussionerna om ett ryskt deltagande i NASA/ESA-projektet ExoMars och tydligen också om ett eventuellt samarbete med ESA vad gäller en sond till Jupiter och till en asteroid. Den asteroid man funderar på heter Apophis, som är en asteroid som kan tänkas kollidera med jorden någon gång i framtiden. För 7-8 år sedan fanns indikationer på att denna asteroid kom oroväckande nära jorden år 2029. Nu bedöms risken dock vara väldigt liten.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Russia_space_programs_fully_financed_until_2016_999.html

Rymdsonden som ska komma i närkontakt med solen

2012-01-25T17:01:00.000+01:00

I dessa solstormstider ska jag påminna om att NASA och ESA planerar att skicka upp en rymdsond, SOLAR ORBITER, för att studera solen på närmre håll än vad som hittills gjorts. Med nära menas att den kretsar runt solen i en omloppsbana som ligger någonstans mellan Merkurius och Venus omloppsbanor. Ett varv runt solen tar ca 150 dygn. Det är således inte så jättenära solen. Rymdsonden MESSENGER är ju faktiskt lite närmare när den kretsar kring Merkurius.

Jag skrev lite om det i oktober 2011 (läs här). Uppskjutningen är planerad att ske år 2017. Tanken är att rymdsonden mer i detalj ska observera soleruptioner av olika slag. Forskarna hoppas få bättre förståelse för hur solen påverkar sin omgivning via solvinden.

En Solar Orbiter-plansch (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/NRL_SoloHI_Instrument_Selected_for_Flight_on_Solar_Orbiter_Mission_999.html

En hel "cockpit" för att kolla rymdväder och solstormar!

2012-01-24T20:09:00.000+01:00

Soleruptioner de senaste dagarna har påverkat jorden och det har t o m skrivits en hel del om det i massmedia idag (se t.ex Expressen, Aftonbladet och Göteborgs-Posten). Det återstår att se vilka problem som det blir med anledning av solaktiviteten. Tydligen har flygtrafiken i USA påverkats. Även strömförsörjning och radio- och datakommunikation kan komma att påverkas. För den som i detalj vill följa solaktiviteten och rymdvädret kan med fördel studera denna länk:

http://sohowww.nascom.nasa.gov/spaceweather/

Det ser ut som en flygplanscockpit!

Solen som den såg ut lite tidigare idag, fotograferad av rymdsonden SOHO (Bildkälla: NASA)

Har dvärgplaneten Pluto ringar? Något att utforska för rymdsonden NEW HORIZONS

2012-01-24T19:48:00.000+01:00

Allteftersom rymdsonderna utforskat solsystemets yttre planeter har det konstaterats att inte bara Saturnus har ett ringsystem utan även de övriga stora planeterna Jupiter, Uranus och Neptunus. Nu förbereder sig forskare på olika håll i världen för att studera om även dvärgplaneten Pluto har ett ringsystem. Om så är fallet så kommer sannolikt rymdsonden NEW HORIZONS att kunna observera det när den når fram till Pluto sommaren 2015.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/The_Rings_of_Pluto_999.html

Ännu en vacker CASSINI-bild

2012-01-23T18:55:00.000+01:00

Vi har blivit bortskämda med fina bilder från rymdsonden CASSINI:s utforskning av Saturnussystemet. Här kommer en till. Det är månen Mimas som tittar fram bakom den större Saturnusmånen Dione och bildar en halvmåne.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4454

Nya solstormar på gång

2012-01-23T18:51:00.000+01:00

I fredags fick solen ett kraftigt utbrott som visade sig ett par dagar senare på jorden i form av vackra norrsken (och sydsken). Nu är det dags igen. Det lär bli den kraftigaste solstormen sedan 2005 som vi kommer att drabbas av sent imorgon kväll. Lite störningar i diverse kommunikationsutrustning m.m kan med andra ord förväntas.Rymdsonden SDO tog den fina bilden nedan. Även planeten Mars kommer att träffas av denna storm, den 25 januari. Stormen är en snabb rackare! Den håller en hastighet på hela 2.200 kilometer per sekund!

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/92858/noaa-largest-solar-radiation-storm-since-2005-now-in-progress/

Läs också: http://spaceweather.com/

Saturnus nordpol har en märklig form

2012-01-23T18:29:00.000+01:00

Gårdagens "Astronomy Picture Of Day" (APOD) visar molnen vid Saturnus nordpol (se bilden nedan). Det ser faktiskt ut så där! Den märkliga hexagonala formen på molnstrukturen har ingen riktigt bra förklaring. Man vet inte hur den har skapats och hur länge den kan tänkas bestå. Molnformationen upptäcktes vid rymdsonden VOYAGER:s förbiflygning på 1980-talet och man har inte skådat något liknande någon annanstans i vårt solsystem. Den roterande molnstrukturen har studerats ganska ingående av rymdsonden CASSINI under de senaste åren.

Man kan ju undra hur det här har uppstått och vad som styr formationen. Häftigt är det hur som helst!

Saturnus nordpol (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://apod.nasa.gov/apod/ap120122.html

Olika typer av sanddyner på Saturnusmånen Titan

2012-01-23T18:17:00.000+01:00

Rymdsonden CASSINI har studerat sanddynernas variation på olika breddgrader och på olika höjder på Saturnusmånen Titan. I högländer och branter samt på höga breddgrader är dynerna smalare och har större mellanrum, såsom i Fensal-området i bilden nedan. Dessa sanddyner liknar de som finns i Kalahariöknen här på jorden. Däremot är sanddynerna bredare och med mindre mellanrum på lägre höjder och vid låga breddgraderpå Titan. Dynerna i Belet-området på Titan liknar de som finns i öknarna kring Saudiarabien och Yemen.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/cassini/multimedia/pia15225.html

Ser vi en exoplanet som håller på att upplösas?

2012-01-23T17:59:00.000+01:00

En av de exoplaneter som rymdteleskopet Kepler har identifierat som en exoplanetkandidat kretsar kring en stjärna med namnet KIC 12557548. Denna planet beter sig dock lite konstigt, vilket har fått forskarna att misstänka att det rör sig om en stenplanet på väg att upplösas. Ungefär var 15:e dag reduceras ljuset från den stjärna som denna exoplanet kretsar kring, då planeten passerar framför solskivan. Det märkliga är att passagerna ser lite olika ut. Forskarna misstänker att det rör sig om en liten stenplanet som kastar ifrån sig materia. Redan år 2003 fann man den första gasjätten som var på väg att upplösas och nu kan man ha upptäckt den första stenplaneten som också bryts sönder. I dagsläget tror man att det är en planet som har ungefär dubbla Merkuriusmassan. Upplösningsprocessen för en planet av den här storleken är dock ganska långsam och kan komma att pågå så länge som i 200 miljoner år!

År 2003 fann man som sagt den första exoplanet som var på väg att upplösas. Det handlar om en planet som är i Jupiterstorlek. Den fick namnet HD 209458b och smeknamnet Osiris. Det var en extraordinär upptäckt eftersom detta var den första exoplaneten som uppenbarligen hade en atmosför innehållande väte, syre och kol. Man har också funnit vattenånga i dess atmosfär.

Illustration av en gasjätte under upplösning (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/home/An-Evaporating-Exoplanet-137751408.html

Läs också: http://www.popsci.com/science/article/2012-01/using-hubble-data-astronomer-visualizes-sunset-distant-planet

Lite rymdsondshistoria: Galileo, utforskaren av Jupiter

2012-01-22T12:06:00.000+01:00

Emily Lakdawalla skriver på Planetary Society Blog om hur hon fått tillgång till gamla rapporter om rymdsondsprojektet Galileo. I sin artikel beskriver hon Galileos långa och mödosamma förhistoria innan denna rymdsond ens kom iväg mot Jupiter. Jag läste före jul Daniel Fischers eminenta bok "Mission Jupiter - The spectacular journey of the Galileo spacecraft". Det är nog ingen rymdsond som haft en sådan förhistoria, med så mycket tekniska, ekonomiska och politiska hinder på sin väg och ändå genomfört sitt uppdrag på ett magnifikt sätt. Man kan sammanfatta problemen så här:

Det tog mer 15 år från idé till förverkligande med nedläggningshot svävande över projektet hela tiden
Uppskjutningen skulle ske med en rymdfärja, men Challanger-katastrofen 1986 gjorde att den planen övergavs
Den raket som skulle möjliggöra en uppskjutning av sonden mot Jupiter, Centaur-raketen, ansågs 1986 för farlig (explosionsrisken ansågs vara för stor). Projektet stod nu utan en tillräckligt kraftfull raket för att kunna genomföra uppdraget. Det omöjliggjorde en "direktuppskjutning" mot Jupiter. Man fick tänka om och kreativa ingenjörer tog fram en ny plan: att ta hjälp av gravitationskrafterna från Venus och jorden och med hjälp av dessa "slunga ut" Galileo mot Jupiter. Ett varv runt Venus och två varv runt jorden skulle göra susen! Denna nya färdplan, som inledningsvis så att säga skulle gå åt fel håll, inåt mot solen istället för ut från solen, ställde nya krav på att skydda rymdsonden från de höga temperaturer som den nu skulle utsättas för. En värmesköld utvecklades och instrumenteringen fick delvis omkonstrueras.
När allt var klart för uppskjutning blev det plötsligt en diskussion om huruvida Galileo verkligen skulle prioriteras före rymdsonden Ulysses. Lyckligtvis valde man att sända upp Galileo före Ulysses.
I slutet av 1988 upptäckte plötsligt tyska tekniker (Tyskland stod för viss teknisk utrustning på sonden) allvarliga tekniska problem som kunde innebära att en överhettning i motorerna uppstod som skulle kunna innebära en katastrof. Problemen löstes.
När rymdsonden till slut är klar för uppskjutning är det fortfarande inte slut på problemen! Dagarna innan uppskjutning uppstår plötsligt en hetsig debatt om rískerna med att skjuta upp raketer som innehåller radioaktivt material. Galileo innehöll nämligen 11 kilo plutonium. Plutonium var en viktig energikälla för långväga rymdsonder och hade även funnits med i de tidigare Pioneer- och Voyagersonderna utan att någon reflekterat nämnvärt över detta. Situationen var dock en annan i slutet av 1980-talet, bara ett par år efter Tjernobylkatastrofen. Till slut medgav en amerikansk domstol NASA rätt att sända upp raket och rymdsond.
Sista dagarna uppstår datorproblem som gör att en av huvuddatorerna måste bytas ut. Dagen innan uppskjutning är det en kraftig jordbävning i San Fransisco-området (7,1 på Richterskalan), vilket kunde förhindrat uppskjutningen eftersom ett kontrollcentra för uppskjutningen fanns i området. Oväder var också på väg att hindra uppskjutningen, men den 18 oktober 1989 sändes Galileo till slut upp. Det var dock inte slut på bekymren.
Det blev problem med rymdsondens huvudkamera, som dock löstes genom att den ständigt omprogrammerades. Det blev än allvarligare problem med sondens bandspelare, men även det lyckades teknikerna på jorden fixa. Det allvarligaste problemet uppstod när rymdsondens paraplyliknande antenn inte vecklades ut som planerat. Det innebar att den inte kunde användas. Istället fick man förlita sig på en nästan löjligt svag reservantenn som kom att sända alla data från sonden till jorden under nästan 15 års tid! Dessutom gjorde ett mindre bränsleläckage att sondens omloppsbana runt Jupiter fick "effektiviseras" så att man sparade bränsle.

Rymdsonden Galileo (Bildkälla: NASA)

Denna rymdsonds vedermödor är nästan ofattbara. Än mer ofattbart är det att den lyckades genomföra sitt uppdrag på ett så eminent sätt. Rymdsonden Galileo är en av historiens mest framgångsrika rymdsondsprojekt. För den som är intresserad av att läsa mer om det hela hänvisas till Galileofliken här i bloggen eller till den utförliga artikeln på svenska Wikipedia.

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003336/

Läs också: http://sv.wikipedia.org/wiki/Galileo_(rymdsond)

Stjärnan som har en ring där planeter bildas just nu

2012-01-22T10:51:00.000+01:00

Astronomer har upptäckt en ung stjärna, V1052 Cen, ca 700 ljusår bort, som är omgiven av en gasring av kolmonoxid där planeter just nu håller på att bildas. Ringen upptäcktes av Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (Observatoriet ligger i Chile). Det som är lite märkligt med denna upptäckt är att gasringen ser ut som ett rep och inte som en tallriksliknande skiva runt stjärnan. I dagsläget vet man inte varför den fått en sådan form. Det kan vara magnetfält som skapar formationen eller planeter som genom sin gravitation påverkar det hela. Stjärnan i centrum av systemet är också lite udda genom att den har ett mycket kraftigt magnetfält och roterar extremt långsamt. Vad är det egentligen som håller ihop systemet och förhindrar att det upplöses? Utforskning av den här typen av stjärnsystem kan ge ökad förståelse om hur vårt eget solsystem skapades och också om den variation som tycks finnas i hur planetsystem kan skapas.

Illustration av ringsystemet kring stjärnan (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Gas_Ring_Around_Young_Star_Raises_Questions_999.html

Om exoplaneter och förutsättningar för liv

2012-01-20T17:58:00.000+01:00

Expressen skriver lite om exoplaneter och om den senaste utforskningen inom området. Artikeln beskriver bl a Keplers senaste fynd och ställer frågan om när vi kan tänkas upptäcka den första jordtvillingen, dvs en planet som är väldigt lik jorden.

Jag tror att man redan i år kommer att identifiera ett antal mycket jordlika planeter avseende massa, avstånd från stjärnan m.m och att några av dem kretsar kring stjärnor som liknar vår sol. Dessa exoplaneter kommer att ligga väl inom den s.k beboeliga zonen och ha goda förutsättningar för att hysa liv. Det som dock krävs för något mer avancerade livsformer är också att planeterna har "rätt" atmosfär, att de inte blivit utsatta för alldeles för mycket meteorbombardemang m.m. Det krävs kanske också en planetstruktur i ett solsystem som bidrar till att skydda planeter inom den beboeliga zonen. I vårt solsystem har vi de större planeterna utanför jordens omloppsbana. Det har möjligen varit en framgångsfaktor för liv på jorden. De stora planeterna har sannolikt fångat in en hel del mindre objekt som annars hade träffat jorden.

Det finns också teorier om att en planet som har plattektonik (kontinentalplattor som rör sig) och vulkanism har större förutsättningar att skapa rätt förhållanden. Det verkar behövas mekanismer som "rör om lite" i materian. Det har även framförts tankar om att det är en fördel om planeten har en måne som skapar tidvattenkrafter. Kanske behöver exoplaneten i rätt ögonblick träffas av ett antal kometer som för med sig vatten (vilket kan ha skett här på jorden) så att tillräckligt mycket vatten samlas på planeten. Kan sedan detta vatten påbörja ett kretslopp mellan planet och atmosfär kan det möjligen påskynda livsprocesserna. Dessutom tycks motsvarande kretslopp i den s.k kolcykeln ha betydelse för förutsättningar för liv. Kanske har också vinkeln på exoplanetens rotationsaxel och den tid det tar att rotera runt denna axel betydelse för att reglera värmen på ett effektivt sätt. Det finns sannolikt ytterligare en rad faktorer som påverkar förutsättningarna för liv. Nuvarande rymdteleskop och jordbaserade teleskop har inte kapaciteten att utforska exoplaneterna så detaljerat att alla ovanstående frågor kan klargöras. Det lär nog, i bästa fall, ske först på 2020-talet.

Det är helt enkelt komplicerade mekanismer som skapar så avancerade livsformer som de vi har på jorden. Det kanske trots allt inte finns så värst många ET:s därute i rymden! Vår planet kan kanske vara mer eller mindre unik. Denna unika värld är vi dock på god väg att förstöra. Se bara NASA:s film om den globala uppvärmningen (ju gulare/rödare, desto varmare):

(Källa: NASA)
Läs mer på: http://www.expressen.se/nyheter/1.2683642/superteleskopen-jagar-nasta-jorden

Läs också: http://www.nasa.gov/home/hqnews/2012/jan/HQ_12-020_2011_Global_Temp.html