Ja, som astronomiintresserad kan man ju inte undgå att bli irriterad över den politiska processen kring ekonomin i USA. Det senaste utspelet att lägga ner fortsatt utveckling av det s.k JAMES WEBB-teleskopet är ju lite av en katastrof för astronomiforskningen. Som alla vet är det gigantiska budgetunderskott i de amerikanska statsfinanserna, men det innebär ju inte att den amerikanska ekonomin därmed är i samma läge som Greklands. Det handlar mer om hur budgeten balanseras mellan intäkter och kostnader och vilka kostnader som prioriteras. New York Times visade ifjol en mycket intressant bild över hur dessa prioriteringar ser ut. Klicka på länken nedan och titta på bilden. Leta sedan i nedre högra hörnet så finns det ett par små rutor som handlar om NASA och utforskningen av rymden (under General Science). När man ser detta så inser man att även om NASA spenderar uppemot 20 miljarder dollar om året så är det bara ca 0,5% av den samlade amerikanska budgeten på 3700 miljarder dollar. Jämför med försvarsanslaget!!
http://www.nytimes.com/interactive/2010/02/01/us/budget.html
fredag 8 juli 2011
JUNO snart klar att sändas upp
Rymdsonden JUNO är nu klar till 99% inför uppdraget att utforska Jupiter och dess månar. T o m bränslepåfyllningen är klar, så nu är det bara att vänta på uppskjutningen. Juno är det andra uppdraget inom det s.k New Frontier-programmet, efter New Horizons som just nu är på väg mot Pluto. New Frontier-programmet syftar till att utforska solsystemet ur ett ganska brett perspektiv. Bland målsättningarna finns att studera de yttre delarna av solsystemet såsom Pluto, Kuiper-bältet och kometers ytskikt, men också detaljstudera Jupitersystemet, Venus och månens sydpol och dess stora Aitken-krater.
Uppskjutningen av Juno kan ske redan inom den närmaste månaden. Det här kan bli en av de mest intressanta rymdsonderna på länge. Den mest omfattande studien av Jupiter och dess månar gjordes mellan åren 1995 och 2003 av rymdsonden Galileo. Den gjorde mängder med intressanta observationer av Jupiters atmosfär, magnetosfär och inte minst de fyra stora Jupitermånarna Io, Europa, Ganymedes och Callisto. Med Juno-sonden med dess förfinade instrument finns alla möjligheter att göra många nya intressanta upptäckter. Efter en komplicerad bana från jorden mot Jupiter ska Juno ska kretsa totalt 33 varv kring planeten.
Juno tar hjälp av planeternas gravitationskrafter för att "slungas" ut mot Jupiter (Bildkälla: NASA)
På bilden visas monteringen av de enorma solpanelerna på Juno (Bildkälla: NASA)
Läs mer om förberedelserna för Juno på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/07/110707154500.htm
Läs mer om New Frontier-programmet på: http://newfrontiers.nasa.gov/index.html
Uppskjutningen av Juno kan ske redan inom den närmaste månaden. Det här kan bli en av de mest intressanta rymdsonderna på länge. Den mest omfattande studien av Jupiter och dess månar gjordes mellan åren 1995 och 2003 av rymdsonden Galileo. Den gjorde mängder med intressanta observationer av Jupiters atmosfär, magnetosfär och inte minst de fyra stora Jupitermånarna Io, Europa, Ganymedes och Callisto. Med Juno-sonden med dess förfinade instrument finns alla möjligheter att göra många nya intressanta upptäckter. Efter en komplicerad bana från jorden mot Jupiter ska Juno ska kretsa totalt 33 varv kring planeten.
Juno tar hjälp av planeternas gravitationskrafter för att "slungas" ut mot Jupiter (Bildkälla: NASA)
På bilden visas monteringen av de enorma solpanelerna på Juno (Bildkälla: NASA)
Läs mer om förberedelserna för Juno på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/07/110707154500.htm
Läs mer om New Frontier-programmet på: http://newfrontiers.nasa.gov/index.html
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)