Hur långt är det egentligen till Mars?

Jag skriver nästan varje vecka om rymdsonders och Marsfordons utforskning av Mars. Dessutom har vi under den senaste månaden fått uppleva uppskjutningar av ytterligare två Marssonder, indiska Mars Orbiter Mission (MOM) och NASA:s MAVEN. Hur långt ska dom då färdas innan dom kommer fram? Det är inte helt lätt att svara på den frågan.

Fraser Cain skriver idag på UniverseToday om avståndet till Mars. Det är lite komplicerat med detta avstånd. Saken är nämligen den att Mars har en lite udda omloppsbana kring solen, där avståndet varierar ganska kraftigt. Mars är som närmast 206,7 miljoner kilometer från solen och som längst 249,2 miljoner kilometer. Eftersom jordens omloppsbana kring solen är hyfsat cirkulär (den varierar bara med några miljoner kilometer) så innebär det att avståndet mellan jorden och Mars varierar ganska mycket, vilket bilden nedan illustrerar. Avståndet mellan planeterna är förstås större när de befinner sig på varsin sida om solen. När de är på samma sida om solen och "i linje" beror avståndet mellan dem på var i banan de råkar vara.

(Bildkälla: UniverseToday)

År 2003 var avståndet mellan jorden och Mars endast 56 miljoner kilometer. Det var faktiskt rekordnära sett till de senaste 50.000 åren. År 2018 kommer vi riktigt nära igen. Då är avståndet 57,6 miljoner kilometer. Som längst kan avståndet vara hela 400 miljoner kilometer!

Uppskjutning av rymdsonder mot Mars sker förstås när planeten är nära jorden. Det inträffar ungefär vartannat år. Därför var det två rymdsonder som sändes iväg i november i år. Åren 2016 och 2018 planeras ytterligare uppskjutningar när ESA ska sända upp rymdsonder.

En Marsfärd, med den raketteknologi som använts i de två Marsprojekten MOM och MAVEN, tar ca 10 månader. På den tiden hinner både jorden och Mars förflytta sig långt i sin omloppsbana runt solen. Det är med andra ord inte raka vägen till Mars, vilket framgår av den här bilden. Det innebär att t.ex rymdsonden MAVEN färdas mer än 700 miljoner kilometer innan den når Mars!

Rymdsonden MAVEN:s bana (Bildkälla: NASA)

Månen är i fokus de kommande veckorna

Månen blir högintressant de närmaste veckorna. Inte bara för att vi går mot fullmåne, utan för att vi snart har ytterligare två rymdsonder som studerar månen från ovan samt en månlandare och ett månfordon som studerar månens yta. Nykomlingarna är dels NASA:s rymdsond LADEE, dels den konesiska rymdsonden Chang'e 3, som inkluderar månlandare och fordon.  Rymdsonden LADEE har nu, tre månader efter det att sonden sköts upp, testat alla sina instrument och ska mer skarpt börja sitt uppdrag. Chang'e 3 ska gå in i omloppsbana runt månen i morgon förmiddag svensk tid för att så sakteliga börja förbereda för månlandning - den första på 37 år!

(Bildkälla: NASA)

LADEE står för Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer, och som namnet antyder, är dess uppdrag att studera atmosfärens struktur och sammansättning samt hur stoftpartiklar förflyttas upp i atmosfären. Rymdsonden har tre instrument för forskning:

• Lunar Dust Experiment (LDEX) samlar in och analyserar månens stoftpartiklar. Instrumentet har redan noterat att mängden partiklar är relativt liten och att det rör sig om mycket små partiklar, med en radie som understiger en mikrometer (en tusendels millimeter).
• Ultraviolet and Visible Light Spectrometer (UVS) studerar månatmosfärens sammansättning. Även detta instrument är i arbete. Inga resultat har ännu redovisats.
• Neutral Mass Spectrometer (NMS) mäter variationer i månatmosfären allteftersom LADEE kretsar kring månen.

Förutom de tre instrumenten är LADEE utrustad med en avancerad laserutrustning (LLCD - Lunar Laser Communication Demonstration). Förutom att laserkommunikation i detta projekt ger möjlighet till snabbare dataöverföring mellan rymdsonden och jorden är det också ett test av kommunikationsutrustning inför framtida rymdsondsprojekt. 

Chang'e 3 ska, om allt går vägen, gå in i omloppsbana kring månen imorgon. Sonden kommer att kretsa runt månen på en höjd av 100 kilometer. Den månlandare som följer med sonden ska landa på månens yta den 14 december enligt preliminära uppgifter. Ut från landaren ska sedan månfordonet Yutu köra. Det blir något att se fram emot! Både månlandning och fordonets körning kan kanske förse LADEE med lite damm att analysera!

(Bildkälla: CNSA)

Saturnus enorma storm i ny NASA-film

Saturnus har en enorm sexkantig molnformation som snurrar runt i hög hastighet vid planetens nordpol. Denna hexagonformade storm har nu filmats med hög upplösning av rymdsonden Cassini. Hexagonen är 30.000 kilometer i diameter och vindhastigheterna uppgår till hissnande 320 kilometer per timme. Det är en enorm storm som dessutom tycks vara långvarig. Faktum är att den kan ha pågått i flera decennier, kanske t o m i århundraden! Ingen vet.

(Källa: NASA)

 

Det som får stormen att fortgå år efter år är avsaknaden av en fast planetyta. På jorden kan stormar pågå några dagar eller möjligen en vecka, men sedan bromsar landmassorna upp vinden. På Saturnus, som är som en stor gasboll finns inget som bromsar upp stormen. I den här infraröd-filmen syns den centrala delen av hexagonen. Det verkar vara en orolig planet minst sagt!

(Källa: NASA)