Risk för nedsmutsning på Mars!

Forskarna är lite bekymrade inför den kommande Mars-expeditionen MARS SCIENCE LABORATORY (MSL), med planerad uppskjutning redan i november-december i år. Enligt webtidskriften Physorg är det risk för att mikroorganismer som finns på jorden kan överleva färden till Mars och därmed landa tillsammans med Marsfordonet Curiosity på planetens yta. Denna kontaminering av en annan planet är inget man önskar ska ske.

Det är livskraftiga små krabater som tycks kunna överleva vakuum, kosmisk strålning och annat onyttigt!

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-09-microbe-rover-wheels-martian-dirt.html

Nya skarpa foton på Apollofärdernas landningsplatser

NASA publicerar idag nya och skarpa bilder som rymdsonden LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) har tagit på de platser som de olika Apollofärderna landade på. Man kan t o m se spåren efter astronauternas månpromenader!

På NASA:s websida finns flera av bilderna.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/LRO/news/apollo-sites.html

Även Europa har rymdsondsplaner för framtiden

Det europeiska rymdsamarbetet har pågått i decennier och har intensifierats under ledning av den europeiska rymdmyndigheten ESA (European Space Agency), som bildades 1975 i sin nuvarande form. ESA är en sammanslagning av flera tidigare rymdmyndigheter. En gemensam myndighet ger större möjligheter att finansiera stora och ofta dyra rymdprojekt. ESA har samarbetat med NASA sedan slutet av 70-talet och har också under de senaste decennierna ökat samarbetet med de ryska, japanska, kinesiska och indiska rymdmyndigheterna. ESA har idag 18 medlemsländer, varav Sverige är ett av dem.

 

1983 blev den tyske astronauten Ulf Merbold den förste västeuropé i rymden när han ingår i besättningen på NASA:s rymdfärja. Som bekant har vi ju också en svensk astronaut, Christer Fuglesang, som i december 2006 hade lyckan att få följa med rymdfärjan upp i rymden. Han genomförde dessutom en andra rymdfärd i augusti 2009. 

Under årens lopp har ESA medverkat i ett flertal rymdsondsprojekt som utforskat solsystemet. De viktigaste är:

• Giotto, som sändes upp 1986 för att bl a utforska Halleys komet. Den kom så nära som 600 kilometer från denna mäktiga komet.
• Ulysses, som sändes upp 1994 för att studera solen mer i detalj. Den tog en mycket lång bana runt bl a Jupiter innan den gick in i omloppsbana runt solen. På sin väg studerade sonden flera kometer, planeten Jupiter och förstås solen och dess magnetfält samt solvinden och dess utveckling. Uppdraget pågick ända till 2009.
• Cluster II, som är fyra små solsonder,som skickades upp år 2000 för att bl a studera solvinden och dess effekter på jorden samt fysiska kopplingen mellan solen och jorden ur olika aspekter. Sonderna har också tillsammans kartlagt jordens magnetosfär i 3D. Uppdragen för sonderna kan komma att pågå ända till 2014.
• Mars Express, som sändes till Mars 2003 och som rapporterar löpande spännande nyheter om ”den röda planeten”. Tillsammans med NASA:s Marssonder och –fordon kommer det hela tiden nya fakta om Mars.
• Smart-1 sändes till månen 2003 och utforskade månen fram till 2006 då den medvetet kraschades på månytan.
• Rymdsonden Rosetta sköts upp 2004 i syfte att utforska, och så småningom (år 2014), landa på en komet. På sin färd har den redan studerat flera olika kometer.
• Venus Express sändes upp 2005 för att utforska vår närmaste grannplanet, Venus. Den studerar särskilt Venus atmosfär och molnstruktur, men söker också efter tecken på vulkanisk och tektonisk aktivitet på denna mystiska planet. Uppdraget fortgår, men det kommer ganska sällan nyheter från denna sond.
• Rymdobservatoriet Herschel sändes upp 2009. Med sin 3,5-meters spegel studerar den olika aspekter i universum i infrarött ljus.

En illustration av Venus Express (Bildkälla: ESA)

 

Dessutom samarbetar ESA med NASA vad gäller bl a:

• Rymdteleskopet Hubble
• Den internationella rymdstationen (ISS)
• Solsonden SOHO
• Rymdsonden Cassini-Huygens, där ESA svarar för minisonden Huygens som landade på Saturnusmånen Titan 2005. Det var första gången en sond landar på någon himlakropp i de yttre delarna av solsystemet
• Utvecklingen av James Webb-teleskopet

En illustration av rymdsonden SOHO (Bildkälla ESA)

 

ESA medverkar också i det japanska rymdsondsprojektet Hinode (Solar-B), som ska utforska interaktionen mellan solens magnetfält och solens korona. ESA har dessutom med instrument i flera andra nationers rymdsonder.

 

Utöver dessa rymdsonder har också sonder sänts upp för att utforska andra aspekter i universum, allt från utforskning av svarta hål, neutronstjärnor och avlägsna galaxer till att studera den kosmiska bakgrundsstrålningen, gravitationsvågorna i universum samt att söka bekräftelse på Einsteins relativitetsteorier m.m.

 

Planer för framtiden

ESA tycks framförallt ha fokus på samarbete med andra rymdmyndigheter. Det är dock inte helt lätt att utröna vilka planer som rymdmyndigheten har när man studerar ESA:s websida. Liksom NASA verkar man ha ganska mycket fokus på Mars, Merkurius och asteroiderna.

 

Några viktiga framtida rymdsondsprojekt är:

• Bepi-Colombo, som ska utforska Merkurius mer i detalj. Planerad uppskjutning är i juli-augusti 2014. Det är ett samarbetsprojekt med den japanska rymdmyndigheten JAXA, som svarar för en del instrument i sonden. Rymdsonden ska utforska planetens ursprung, planetens inre, dess form, geologi och sammansättning m.m. Även atmosfären och magnetosfären ska studeras.
• ExoMars, som ska utforska planeten Mars. Det handlar om flera delprojekt under åren 2016-2018. Sonderna ska söka efter metan och andra gaser i Marsatmosfären. Två Marsfordon medföljer, en som ESA ansvarar för och en som NASA ansvarar för. Det har kommit vissa signaler om att det kan bli problem med medfinansieringen av detta projekt från NASA:s sida.
• En rymdsond som landar vid den södra polen på månen. Projektet har beskrivits i en del veteskapliga tidskrifter och planering tycks pågå.
• En eventuell rymdsond till Jupiter kring år 2020 i samarbete med NASA.
• En eventuell bemannad rymdfärd till Mars ihop med Ryssland. För ett par veckor sedan kom rapporter om att diskussioner pågår mellan rymdmyndigheterna om detta uppdrag. Det hela
  är tänkt att ske kring år 2020.

Det återstår att se vad som blir verklighet av dessa planer, rykten m.m.


En illustration av rymdsonden Bepi-Colombo (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.esa.int/SPECIALS/Operations/SEM7VB8ZMRE_0.html