onsdag 10 juli 2013

Solsystemets största månar

Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har på bloggsidan publicerat ett par fina bilder där den relativa storleken för solsystemets största månar visas, se HÄR. Det är intressant att notera hur olika månsystemen ser ut kring planeterna. Jupiter har fyra stora månar och en hel skock små månar, medan Saturnus har en stor måne, ett flertal mellanstora månar och en massa små månar. Jorden har en stor måne och inget mer, medan Mars har två pyttesmå månar. Varken Uranus eller Neptunus har någon riktigt stor måne, men många små. Merkurius och Venus har inga månar alls. Däremot har dvärgplaneten Venus minst 5 månar. Som det kan bli!


Solsystemets största måne, Ganymedes (Bildkälla: NASA)

Häftig bild från Saturnus: En liten måne plöjer genom Saturnusringarna

Rymdsonden Cassini har tagit en fin bild av Saturnusmånen Pan som far fram i den s.k Enckes delning vid Saturnus A-ring. Denna måne, med en diameter på ca 28 kilometer, rensar rent i sin bana runt Saturnus och skapar därmed detta gap i Saturnus ringsystem. Månen skapar också vågmönster i A-ringen.


(Bildkälla: NASA)

NASA:s nästa Marsfordon har presenterats

NASA höll igår en telekonferens där man presenterade sitt Marsprojekt 2020. Det blir, som jag tidigare rapporterat (läs HÄR), en slags Curiositykopia som kommer att ha ungefär samma uppdrag som Curiosity har. Det innebär att söka efter tecken på liv, att samla in prover för vidare analys samt att testa tekniska lösningar som kan komma att vara aktuella vid framtida bemannade Marsfärder. I ett dokument på hela 154 sidor presenteras projektplanen. Dokumentet är framtaget av NASA i samverkan med ett 20-tal forskare med målet att dels möta forskarkrav och dels möta politiska krav. Det senare handlar om att projektet ska verka för att bemannade Marsfärder ska kunna ske i början av 1930-talet. Allt enligt den målbild som president Obama satt upp.


Illustration av nästa Marsfordon (Bildkälla: NASA)


En sak som skiljer detta fordons uppdrag från Curiositys uppdrag är att fordonet ska samla in Marsmateria för vidare transport till jorden, där det ska analyseras. Det är i dagsläget oklart hur den insamlade materian ska sändas till jorden. Sannolikt kommer även detta fordon att ha ett minilab som kan utföra enklare analysarbeten. Projektet bygger vidare på de tidigare Marsprojekten och man kan väl undra lite om det inte går lite väl sakta framåt i utforskningen av Mars. Trots allt är det mer än 7 år tills fordonet landar på Mars och utsikten att det ska finna så värst mycket mer liv på Mars än vad Curiosity gjort är väl inte så stor.