Rymdsondsstatus januari 2013

Emily Lakdawalla på Planetry Society Blog har en (som vanligt) fullständig sammanfattning av operationell status för de mer än 20 rymdsonder som antingen utforskar objekt i solsystemet, är på väg till sådana objekt eller är i "vänteläge" för framtida uppdrag. I en sammanfattning ser läget ut så här:

• 8 rymdsonder/rymdfordon levererar ständigt nya data och fina bilder från solsystemets olika "hörn". Det är sonderna Messenger, LRO, Mars Odyssey, Mars Express, Opportunity, MRO, Curiosity och Cassini. Jag skriver förstås om allihop här i bloggen (länkar till resp sond finns i panelen till höger här i bloggen).
• 5 ytterligare rymdsonder levererar forskningsdata. Det är de två Artemissonderna, Venus Express och de två Voyagersonderna. Även dessa har jag skrivit en hel del om.
• 5 rymdsonder är på väg mot sina destinationer. Dessa är:
• Dawn, som når dvärgplaneten Ceres i februari 2015
• New Horizons, som flyger förbi Pluto 2015
• Akatsuki, som gör ett nytt försök för att nå Venus i november 2015
• Juno, som når Jupiter i juli 2016
• Rosetta, som når kometen Churyumov-Gerasimenko i augusti 2014
• 4 rymdsonder väntar på nya uppdrag. Dessa är Chang'e 2, Deep Impact, ICE och IKAROS.

Till detta kommer solsonderna (som Emily utelämnat i sin artikel) SDO, SOHO och de två Stereosonderna. Totalt alltså drygt 25 "gamla" rymdsonder att följa under 2013. Det tillkommer ju också några nya, vilket också beskrivs i artikeln. Läs också min sammanfattning av rymdsondsnyheter under 2013 HÄR.

Här nedan ses januari månads rymdsondskarta (Klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: Olaf Frohn)

Curiosity polerar lite sten på Mars

Marsfordonet Curiosity är verkligen utrustad med allehanda instrument och attiraljer! Förutom sina 17 kameror (!), sin laserkanon, sin lilla grävspade m.m har den tydligen också en borste som kan polera bort Marsdamm från intressanta klippor. Varför då detta borstande av sten? Jo, tanken är att så småningom borra ner i stenen och studera ämnessammansättningen. Då vill man ju förstås inte ha en massa lös ytmateria som kan störa analysen.

Borstad klippyta (Bildkälla: NASA)

Flyter det omkring isflak på Titansjöar?

Rymdsonden Cassini har som bekant studerat Saturnusmånen Titan ganska intensivt en längre period. Forskare kopplade till Cassiniprojektet tror att en del av de kolvätesjöar som denna måne har kan vara delvis täckta av stora isflak. Det rör sig kolväteis som tycks flyta omkring i stora isblock. Kolväte i lite mer fast form ger enligt forskarna intressanta möjligheter att härbärgera liv. Kanske gror det enkla och exotiska former av liv i gränslandet mellan flytande kolväte och dessa isblock?

Kolväten i form av etan och metan är rikligt förekommande på Titan. I och med att Titan har organiska molekyler finns förutsättningar att liv kan uppstå. Det är i så fall en helt annan typ av liv än det vi idag ser på jorden. Läs mer om det hela på NASA:s websida HÄR.

Färgglad illustration av en isig Titansjö (Bildkälla: NASA)

Intresset för exomånar ökar

Jag skrev igår om det exoplanetfynd som "amatörprojektet" Planethunters gjort, planeten PH-2b. Fyndet av denna Jupiterstora planet som kretsar inom den beboeliga zonen kring sin stjärna är intressant. Inte så mycket för själva planeten utan för det faktum att en sådan planet kan ha månar som skulle kunna hysa liv. Astronomen Chris Lintott vid Oxford University menar att de mycket väl skulle kunna ha sjöar, floder och förhållanden i övrigt som gynnar uppkomsten av liv. Allteftersom antalet exoplanetfynd ökar och man upptäcker fler planeter inom den beboeliga zonen kommer intresset för exomånar att öka. Det torde finnas en mycket stor mängd sådana månar. UniverseToday funderar på frågan HÄR.

Bilden nedan är en illustration av hur planeten skulle se ut från en jordstor måne som kretsar kring den.

(Bildkälla: H. Giguere, M. Giguere/Yale University)

Som jag också nämnde igår har Planethunters förutom upptäckten av PH-2b också identifierat 42 exoplanetkandidater. Jag har studerat forskningsartikeln i Arxiv.org lite närmare och hittar en hel del intressanta fakta kring fynden:

• PH-2b kretsar kring stjärnan KIC 12735740 som har något lägre massa än solen. Planeten har identifierats vid fyra tillfällen när den passerat solskivan på stjärnan. PH-2b har en omloppstid runt stjärnan på 282 dagar. Planeten är en gasjätte av Jupiterstorlek.
• Nästan alla planetkandidaterna har omloppstider på mer än 100 dagar, varav 9 med omloppstider på hela 400 dagar eller mer. Många av kandidaterna är gasplaneter som finns inom den beboeliga zonen. Fynden innebär faktiskt att det totala antalet identifierade gasplanetkandidater i den beboeliga zonen nästan fördubblas till lite drygt 30 styck.
• De flesta av de 42 exoplanetkandidaterna är med relativt stor säkerhet exoplaneter eftersom signaler noterats minst tre gånger för 34 av dem.
• Den databas med data som Planethunters studerar är enorm. De mer än 200.000 (!) frivilliga amatörastronomer som medverkat i arbetet genom att studera Keplerteleskopets ljuskurvor har bidragit med en insats som motsvarar 100 års heltidsarbete! Amatörastronomerna samarbetar sedan med forskare för att närmare studera de mest intressanta objekten man hittat i databasen. I dessa vidare studier används kraftfulla teleskop såsom Keck-teleskopet på Hawaii.

Kepler har upptäckt ytterligare 461 exoplanetkandidater!

Igår inleddes American Astronomical Societys (AAS) astronomikonferens i USA med en hel radda intressanta nyheter kring utforskningen av exoplaneter. Detta forskningsområde är extremt hett just nu och tycks dominera de flesta astronomikonferenser. Gårdagens mest intressanta nyhet var att Keplerteleskopet upptäckt ytterligare 461 exoplanetkandidater. En exoplanetkandidat är med största sannolikhet en exoplanet, men det kan också röra sig om ngon typ av signalstörning som får teleskopet att tro att det är en exoplanet. Ytterligare utforskning behöver därför ske för att helt säkerställa att det rör sig om planeter. Antalet lite mindre planeter ökar stadigt liksom planetsystem med mer än en planet. Fyra av planetkandidaterna är jordstora planeter som kretsar kring sina respektive stjärnor inom den beboeliga zonen.

Keplerteamet har gjort lite dataanalyser och kommer fram till följande:

• en sjättedel av alla stjärnor har en planet som är mellan 0,8 och 1,25 gånger jordens storlek och med en omloppstid runt stjärnan på 85 dagar eller mindre. Det innebär att de kretsar på ett avstånd av stjärnan som ligger innanför Merkurius omloppsbana runt solen. Det är heta planeter med andra ord.
• en fjärdedel av alla stjärnor har en superjord (1,25 - 2 gånger jordens storlek) som kretsar kring dem med en omloppstid på 150 dagar eller mindre.
• en fjärdedel av alla stjärnor har en mini-Neptunus (2 - 4 gånger jordens storlek) som kretsar kring dem med en omloppstid på mindre än 250 dagar.
• Stora planeter är mycket ovanliga. Endast 3% av stjärnorna beräknas ha stora Neptunusliknande planeter (4 - 6 gånger jordens storlek) och endast 5% Jupiterliknande gasplaneter (6 - 22 gånger jordens storlek) med omloppstider på 400 dagar eller mindre.
• Man tror att i princip alla solliknande stjärnor har planeter.

Totalt har nu Keplerteleskopet upptäckt 2.740 exoplanetkandidater som kretsar kring 2.036 stjärnor. Bilden nedan visar storleksfördelningen. Läs artikel på NASA/Keplers websida HÄR.

(Bildkälla: NASA)

Sannolikt finns det avsevärt många fler exoplanetkandidater i det omfattande datamaterial som samlats in. I december rapporterade nämligen Keplerteamet om att man identifierat hela 18.400 signaler från mer än 11.000 olika objekt under Keplerprojektets första 12 kvartal. En stor andel av dessa signaler kan indikera förekomst av planeter!

Efter att ha skummat lite i konferensprogrammet för AAS-konferensen och kikat lite på abstracts ser jag att det kommer en hel rad med intressanta seminarier de kommande dagarna som rör exoplaneter, exomånar, exoasteroider, asteroidbälten kring stjärnor m.m. Så jag återkommer med ytterligare referat från AAS.

Läs också Populär Astronomis artikel om Keplerfynden HÄR.