En väldigt liten nyhet också!

Den här bloggen handlar ju om rymdsonder och deras utforskning av solsystemet, men jag kan ju ändå inte låta bli att skriva om en helt annan sak: En väldigt liten nyhet kan man säga. Fermilab och deras partikelaccelerator i Illinois i USA, har hittat en ny partikel: En tyngre släkting till neutronen med en lite annorlunda uppsättning kvarkar. Fermilab är, tillsammans med CERN utanför Geneve i Schweiz, ledande vad gäller jakten på naturens minsta beståndsdelar. Denna partikel, som förutsagts i den s.k standardmodellen inom partikelfysiken, har nu alltså upptäckts. Fler partiklar kommer sannolikt att upptäckas inom den närmaste tiden i de två partikelacceleratorerna i USA resp Schweiz. I och med att vår kunskap ökar om atomernas beståndsdelar så ökar vår kunskap om vad som kan tänkas ha hänt de där bråkdelarna av en sekund efter Big Bang. Vi kan då få en ökad förståelse för Universums utveckling, om hemligheterna med den mörka materian och den mörka energin m.m. Det innebär också ökad kunskap om solsystemets utveckling, om hur protosolen och protoplaneterna blev till det vi ser idag. Och det är där rymdsonderna har en viktig roll! Så det hänger trots allt ihop, om än perifert!

Jag har roat mig under semestern med att försöka förstå lite av partikelfysikens grunder genom att läsa Brian Greenes "The Fabric of The Cosmos". Intressant bok, och även om den är populärvetenskapligt skriven, svår att förstå för en amatörastronom. Den insikt man ändå kommer till är att det är en oerhört kompicerad verklighet vi lever i och att forskningen inom partikelfysiken går hand i hand med astronomins utforskning av olika aspekter i universum. Allt hänger ihop kan man säga.

Läs mer om Fermilabs upptäckt på: http://www.spacedaily.com/reports/Fermilab_discovers_new_particle_999.html

Vad gör rymdsonden MESSENGER just nu?

Det är ett tag sedan det kom några mer utförliga rapporter från NASA angående rymdsonden MESSENGER. Ett omfattande analysarbete pågår dock av alla de fotografier som rymdsonden tagit sedan den kom in i omloppsbana runt Merkurius. Det finns många intressanta fotografier på projektets websida (se länk nedan). Även om det tidigare har tagits bilder av Merkurius så är de nya bilderna betydligt skarpare och mer detaljrika. Det man ser är ett kraterfyllt landskap med väldigt många små kratrar. Planetens vulkaniska ursprung kan också anas på några av bilderna.


(Bildkälla: NASA/The Johns Hopkins University/Carnegie Institution)

Man har också upptäckt en asymmetri vad gäller magnetfältet vid nordpolen resp sydpolen. Sydpolen är därmed mer utsatt för laddade partiklar.

På Messenger-projektets hemsida finns en mängd intressanta bilder att studera, se: http://messenger.jhuapl.edu/news_room/presscon_multi9.html

Utforskningen av Mars

Planeten Mars är nästa stora forskningsområde för rymdsonder. Som jag skrev i min förra artikel planerar Ryssland att sända upp en rymdsond (Phobos - Grunt) redan i november-december till Mars-månen Phobos och utforska både planet och måne i detalj. Europeiska rymdsamarbetet via ESA liksom Japan är också intresserade av Mars (I en kommande artikel ska jag beskriva ESA:s och den japanska rymdmyndigheten JAXA:s nuvarande och planerade projekt). Häromdagen offentliggjorde NASA landningsplatsen för Mars-fordonet Curiosity. Man har valt Gale-kratern som är en krater med ett 5.000 meter högt berg mitt i kratern. Utforskningen av området antyder att det består av ett flertal olika lager av materia. Forntida floder tycks ha grävt ut kanaler i kratern.


Bild av Gale-kratern (Bildkälla: NASA)

Curiosity är ett avancerat fordon som ska utforska och analysera materia på planetytan. Analyserna ska ge ökade kunskaper om planetens geologiska historia och om klimatet på planeten. Marsfordonet sänks ner mot Marsytan med en stor fallskärm. Den ska kunna ta sig över hinder som är upp till 75 centimeter höga och kunna färdas med en hastighet av 90 meter per timme. NASA räknar dock med att den genomsnittliga hastigheten begränsas till ca 30 meter per timme, beroende på terrängförhållandena. Tanken är att fordonet så sakteliga ska klättra en bit upp för bergskanten i kratern! Livslängden för fordonet beräknas vara minst ett marsår (687 dagar).


Mars-fordonet Curiosity (Bildkälla: NASA)

Planen är att Mars Science Laboratory (MSL) med Marsfordonet Curiosity, ska sändas mot Mars i det tidsfönster som är mellan 25 november och 18 december 2011. Ryssland har samma tidplan för rymdsonden Phobos - Grunt. MSL anländer dit i mars 2012. Målet med uppdraget är att utforska om det har funnits eller finns förutsättningar för någon form av liv på Mars. Ett mer långsiktigt mål är att så småningom genomföra bemannade rymdfärder till Mars. Sådana färder beräknas dock inte ske förrän kanske år 2030.

Planeten Mars har ju alltid fascinerat oss människor. Det ska bli spännande att följa dessa projekt.

Läs mer på: http://mars.jpl.nasa.gov/msl/mission/overview/

Läs också: http://www.marsdaily.com/reports/NASA_says_Mars_mountain_will_read_like_a_great_novel_999.html