Exoplanetsystemet med 7 planeter har "godkänts"!

Upptäckten av ett exoplanetsystem med hela 7 planeter, som amatörastronomerna inom ramen för projektet Planethunters gjort och som jag skrev om igår, tycks ha godkänts av en av de ledande exoplanetdatabaserna, Open Exoplanet Catalogue! Trots att massan för planeterna i dagsläget är okänd anser man det vara så sannolikt att det verkligen är planeter kring stjärnan KOI-351 att man tar med planeterna i sin förteckning. Det finns dessutom två oberoende identifikationer av planetsystemet.

Det är ett intressant planetsystem, lite likt vårt solsystem men betydligt mer kompakt. Det består av ett antal mindre planeter och några jätteplaneter. Alla planeter kretsar innanför den beboeliga zonen. En av dem, KOI-351b, dock nära zonens innersta gräns. Bilden nedan visar planeternas omloppsbanor och med jämförelser med några av "våra" planeters omloppsbanor.

(Bildkälla: Open Exoplanet Catalogue)

Vad är det då för planeter vi har i detta planetsystem och hur är de i förhållande till planeterna i vårt solsystem?

• KOI-351b - en planet som kretsar kring stjärnan på ungefär samma avstånd som jorden gör i förhållande till solen, dvs 1 astronomisk enhet. Planeten har en omloppstid på 331 dagar. Storleksmässigt är den som Jupiter.
• KOI-351c - en planet som kretsar kring stjärnan på "Venus-avstånd". Planeten har en omloppstid på 210 dagar och är något mindre än Saturnus.
• KOI-351d - en planet som kretsar kring stjärnan på "Merkurius-avstånd". Planeten har en omloppstid på 60 dygn och har en diameter som är ca 2,9 gånger jordens.
• KOI-351e - en planet som kretsar  lite utanför KOI-351d. Planeten har en omloppstid på 92 dygn och den har en diameter motsvarande ca 2,7 gånger jordens.
• KOI-351f - en planet som kretsar lite utanför KOI-351e. Planeten har en omloppstid på 120 dygn och den har en diameter som är ca 2,9 gånger jordens.
• KOI-351g - en jordstor planet som dock kretsar mycket nära stjärnan och har en omloppstid på endast 9 dygn.
• KOI-351h - ännu en jordstor planet som kretsar ännu närmare stjärnan och gör ett varv på 7 dygn.

Det är som synes tätt mellan en del av planeterna. Planeterna g och h tycks nästan ha samma omloppsbana! Det lite komiska är att de i så fall sannolikt inte skulle definieras som planeter enligt Internationella Astronomiska Unionens (IAU) definition. En planet ska nämligen dominera sin omloppsbana och "göra rent" från andra objekt. Även planeterna d, e och f ligger relativt nära varandra. Man kan ju undra varför planetsystemet blev så hoptryckt. 

Man kan ju fundera lite också kring det här med olika exoplanetkataloger med delvis olika bedömningsgrunder. Är det inte läge att försöka samsas om definitionerna så att man får till en enda giltig katalog?

Marsfordonet Opportunity har blivit en bergsklättrare

Opportunity är nu på väg uppför sluttningen vid Solander Point på Mars. Det är första gången som ett fordon klättrar uppför en bergssluttning på Mars. Det rör sig inte om några enorma bergstoppar direkt, utan en stigning på totalt kanske 40 meter. Området innehåller mycket gamla bergarter som fordonet ska studera. Opportunity har till dags dato sammantaget kört ca 38,5 kilometer på Mars.

Vyn från Opportunity (Bildkälla: NASA)

Saturnusmånen Titans sjölandskap i ny fin rymdsondsbild

Rymdsonden Cassini har tagit ännu en fin bild. Denna gång är det månen Titans sjölandskap som skymtar fram under det tunga molntäcke som sveper in Titan. Dessa sjöar vid månens nordpol består inte av vatten utan av metan och etan.

(Bildkälla: NASA)

Det har varit både solstormar och "kometexplosioner" de senaste dygnen

Websidan Rymdväder rapporterar om ett flertal kraftiga solutbrott de senaste 24 timmarna. Några av utbrotten tycks också ha varit riktade mot jorden, så det kan bli praktfulla norrsken idag eller imorgon. Bilden nedan, som är tagen av rymdsonden SDO, visar det kraftigaste utbrottet, ett M9.4-utbrott. Det är precis på gränsen till ett X-utbrott som är den kraftigaste typen på solutbrottsskalan. Assi på Astrobloggen har för övrigt tagit ett par fina solbilder med ett solteleskop på European Space and Astronom Centre (ESAC).

(Bildkälla: NASA)

I början av veckan upptäckte amatörastronomer att kometen C/2012 X1 LINEAR helt plötsligt blev 100 gånger ljusstarkare. Det borde den inte ha blivit, så det kan tänkas att kometen splittrats upp. Nu gör det inte så mycket om det har skett med denna komet bara det inte sker med årets stora komet ISON.

Amatörbild av kometen (Bildkälla: remanzacco.blogspot)

2013 har inte varit något bra år för rymdobservatorierna

2013 verkar bli året då en hel skock med rymdobservatorier lägger ner observerandet. Det rör sig om ett halvt dussin stora och viktiga observatorier/teleskop som mer eller mindre helt slutat fungera. Låt oss hoppas att det inte är en epidemi utan att resten av observatorierna fortsätter sitt värv. Här är listan över döda och halvdöda rymdobservatorier:

• GOCE - ESA meddelade häromdagen att detta rymdobservatorium som studerat jordens gravitation nu arbetat färdigt.
• Planck - ESA meddelade i början av oktober att rymdobservatoriet lagt ner verksamheten och sakta men säkert förflyttas från sin position vid solens-jordens Lagrangepunkt 2. 
• Deep Impact - NASA meddelade i september att man tappat kontakten med denna kometjägare och att sondens uppdrag avbrutits.
• Kepler - NASA meddelade under våren att man fått problem med teleskopets positionering och i augusti gav man upp alla försök att fixa problemen. Eftersom teleskopet fungerar i övrigt kan det eventuellt användas till annat än exoplanetsökning.
• CoRoT - franska rymdmyndigheten CNES rapporterar i juni att detta rymdteleskop, som sökt efter exoplaneter, har fått så allvarliga datorproblem att teleskopet tagits ur bruk.
• Herschel - ESA meddelade i april att teleskopets kylvätska tagit slut, vilket omöjliggör vidare observerande.

Planck studerade bl a den kosmiska bakgrundsstrålningen (Bildkälla: ESA)

Jag har säkert missat något uppdrag, men redan med de observatorier, teleskop och sonder som är upptagna på listan ovan inser man att 2014 blir ett fattigare år än 2013, trots flera uppskjutningar av nya rymdteleskop och rymdsonder. 

Uppskjutningen av Rymdteleskopet Gaia sker tidigast den 17 december

ESA meddelar att uppskjutningen av rymdteleskopet Gaia har blivit uppskjuten (viken ordvits det blev!) till mitten av december 2013. Tekniska problem med en satellit som råkar ha samma typ av komponenter som Gaia gör att man behöver tid för fixa till problemen innan Gaia sänds upp. Det första s.k uppskjutningsfönstret stänger den 20 november och tills dess hinner man inte lösa problemen. Nästa uppskjutningsfönster är mellan 17 december och 5 januari. Även Indiens rymdsond till Mars har blivit uppskjuten, i detta fall med en vecka. Nytt datum är nu den 5 november. Låt oss hoppas att både Gaia och den indiska rymdsonden kommer iväg och att inga ytterligare förseningar uppstår.

Gaia under förberedelsearbetet (Bildkälla: ESA)