Rymdsonden MESSENGER:s senaste bilder

Även rymdsonden MESSENGER fortsätter sina observationer och en rad fina bilder från Merkurius yta publiceras löpande på NASA:s websida för Messenger-projektet. Några bilder från den senaste veckan visar ett flertal intressanta kratrar och s.k sekundära kratrar. Dessa sekundära kratrar bildas när en meteor slår ned på ytan och i samband med det skjuter iväg ytmaterial som i sin tur slår ner en bit längre bort. Sådana sekundära kratrar kan hamna på rad och se ut som en enda avlång krater.


Sekundära kratrar på Merkurius (Bildkälla: NASA)

Merkurius är en synnerligen kraterfylld planet med många stora kratrar och en mängd små kratrar innanför dom stora. Bilden nedan visar en mäktig krater med höga kraterväggar.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar ett flertal små djupa kratrar innanför en mycket stor krater som heter Praxiteles. Den är hela 198 kilometer i diameter. Området kan ha varit föremål för tidig vulkanism.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://messenger.jhuapl.edu/gallery/sciencePhotos/

Rymdsonden DAWN:s bild av en relativt ny krater på asteroiden Vesta

Rymdsonden DAWN har tagit en bild av en relativt nybildad krater på asteroiden Vestas yta. Den ljusa kratern mitt i bilden är ca 8 km i diameter och i högerkanten på den finns en mindre, ca 3 km stor krater som bildats senare.


(Bildkälla: NASA)

Var är då rymdsond och asteroid just nu i förhållande till jorden och andra himlakroppar. Som synes av bilden nedan så befinner dom sig lite drygt 2,3 astronomiska enheter ifrån oss, dvs ca 350 miljoner kilometer. Längst till höger i bilden syns också dvärgplaneten Ceres dit Dawn så småningom ska fortsätta sin färd. Ceres hinner dock ytterligare 3/4-dels varv runt solen innan rymdsonden "kommer i kapp den".



(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://dawn.jpl.nasa.gov/multimedia/imageoftheday/image.asp?date=20111124

Man börjar få ordning på rymdsonden MARS EXPRESS tekniska problem

ESA rapporterar idag att man är på väg att lösa de tekniska problem som rymdsonden MARS EXPRESS haft sedan mitten av oktober. Under en dryg månad har datorminnet på rymdsonden krånglat och gått in i s.k safe-mode. Ett datorminne som inte kan lagra information är ju förstås katastrofalt för varje rymdsond. Nu tycks det som om man hittat orsaken till problemet och redan har vissa instrument påbörjat sina observationer. Minnesproblemet är det första riktigt allvarliga problemet överhuvudtaget under de dryga åtta år som Mars Express varit i rymden. Nu aktiverar man ett instrument i taget för att i början av 2012 ha igång allt som vanligt.

Trevligt om man kan få ordnig på allt i god tid innan NASA:s rymdsond MSL närmar sig Mars. Man kan ju gissa att vissa gemensamma observationer av Mars kommer att göras så småningom.



(Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.esa.int/SPECIALS/Operations/SEMYN9ZW5VG_0.html

Allt inför uppskjutningen av MSL

Den flitige Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har sammanställt en tabell med alla fakta inför lördagens uppskjutning av rymdsonden MSL med Marsfordonet Curiosity. På bloggen finns också en kul bild över alla Marsexpeditioner. Det är en hel del rymdsonder som besökt "den röda planeten".

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003274/

Läs också: http://www.planetary.org/blog/article/00003273/

Den beboeliga zonen vad gäller exoplaneter måste inte betyda jordlika förhållanden

Mycket av utforskningen av exoplaneter handlar om att inom ramen för den s.k beboeliga zonen, dvs i ett avgränsat område från en solliknande stjärna, hitta jordliknande planeter och förutsättningar för liv. Det börjar alltmer ifrågasättas om inte detta är en ganska inskränkt syn på "liv", som utgår från jorden som modell. Faktum är ju att det kan finnas helt andra förutsättningar än de vi råkar ha som också kan skapa olika former av liv.


Exoplaneter och den beboeliga zonen (Bildkälla: NASA)

Även om det finns en logik i att söka efter jordliknande planeter, då det ju bevisligen finns liv på jorden, så finns det astrobiologer som vill vidga begreppet "beboelig zon". En grupp forskare vid Washington State University har tagit fram ett system för klassificering av planeter, månar och exoplaneter utifrån två olika faktorer:

1. En "Earth Similarity Index" (ESI), som är en kategorisering av en himlakropps jordlika förhållanden ur olika aspekter.
2. En "Planetary Habitability Index" (PHI), som beskriver vilka kemiska och fysikaliska parametrar som teoretiskt befrämjar möjligheterna till liv under mer extrema förhållanden, som inte är särskilt jordlika.

Tanken är att den stora mängden exoplaneter, och där antalet sannolikt kommer att öka explosionsartat de kommande åren, ska klassificeras mer systematiskt. Snart kommer vi också att hitta en stor mängd exoplanetmånar. Även dessa kan ju ha förutsättningar för liv.  Även om fokus även framöver kommer att vara på jordliknande exoplaneter, så finns det skäl att börja studera även andra typer av planeter menar forskargruppen.

I vårt solsystem lyfts ofta Saturnusmånen Titan upp som ett exempel på en himlakropp där liv kan finnas trots att förhållandena avviker radikalt från förhållandena på jorden. Titans stora sjöar av kolväten kan hysa liv. Faktum är att Titan tillsammans med exoplaneten Gliese 581g (20 ljusår bort) av forskarna rankats högst som himlakroppar med möjlighet till liv. När det gäller jordlika planeter (mätt utifrån ESI) så är Gliese 581 g den planet som hittills visat sig vara mest lik vår jord (indexvärdet 0,89, där jorden = 1,0). Mars och Merkurius har högsta indexvärdet av planeterna i vårt solsystem, 0,70 resp 0,60. När det gäller PHI-indexet så är Titan högst rankat (index 0,64), följt av Mars (0,59) och Jupitermånen Europa (0,47) i vårt solsystem. Av exoplaneterna är återigen Gliese 581 g högst rankat (index 0,49).

Utan tvekan finns det behov av ett mer utvecklat klassificeringssystem för exoplaneterna. Det är också intressant att samma system används för att klassificera planeter och månar i vårt solsystem.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Habitable_Does_not_Mean_Earth_Like_999.html

Läs också: http://www.bbc.co.uk/news/mobile/science-environment-15863549