Statusrapport för rymdsonder

Var är alla rymdsonder just nu? Vilka rymdsonder är i pipeline för att sändas upp? Svaren på dessa frågor ges månatligen av Olaf Frohn på hans blogg Armchair Astronautics. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Det är ett fantastiskt arbete som denne rymdentusiast gör! Bloggen innehåller alla upptänkliga fakta om tidigare, nuvarande och kommande rymdsonder och rymdobservatorier. Bilden nedan visar den senaste statusuppdateringen vad gäller rymdsonderna. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: Olaf Frohn)

Vad har vi då att vänta under resten av året? Ganska mycket faktiskt. Ett flertal nya rymdsonder sänds upp under hösten. Följande rymdsonder är av särskilt intresse (klicka på länkarna för lite mer detaljinformation om respektive sond):

• NASA:s rymdsond LADEE sänds till månen i september
• NASA:s rymdsond MAVEN sänds till Mars i november
• Indiska rymdsonden Mangalyaan sänds till Mars i november
• Kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sänds till månen i december

Hösten verkar således bli något att se fram emot för en gångs skull. Först väntar dock en skön sommar.

Saturnusmånen Dione kan vara aktiv

Rymdsonden Cassini har studerat månen Dione som kretsar kring Saturnus. Denna måne, med en diameter på lite drygt 1.100 kilometer, kretsar kring Saturnus på ungefär samma avstånd som vår måne kretsar kring jorden. Dione är dock betydligt snabbare och gör ett varv runt Saturnus på bara 2,7 dygn. Dione har tidigare ansetts vara en ganska tråkig "isboll", men Cassinis observationer av ett större bergsområde på månen tyder på att månen kan ha varit geologiskt aktiv. Faktum är att den fortfarande kan vara aktiv. Forskarna tror att Dione, likt en annan Saturnusmåne, Enceladus, kan ha en underjordisk ocean. Sannolikt är det så att månen värms upp av Saturnus gravitationskrafter, vilket skapar förutsättningar för geologisk aktivitet.

Cassinis foto av Dione (Bildkälla: NASA)

Forskare har alltsedan upptäckten av Enceladus vattenfontäner undrat över varför andra liknande Saturnusmånar tycks vara så inaktiva. Det kan nu visa sig att flera av månarna trots allt är aktiva.

Rymdobservatoriet WISE kartlägger asteroidernas släktträd

Rymdobservatoriet WISE (Wide-field Infrared Survey Explorer) har, inom ramen för projektet NEOWISE, studerat asteroiderna som finns i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. De data som inhämtats resulterar i att asteroidernas släktträd behöver ritas om. Miljontals bilder i infrarött har gett upphov till en kategorisering av asteroider i hela 76 asteroidfamiljer, varav 28 helt nya. Kartläggningen bidrar till att öka vår förståelse över hur asteroiderna skapats. Det kan också bidra till att vi får ökade kunskaper om de s.k nära-jorden-objekten (NEO:s, Near Earth Objects), var de kommer ifrån och hur de hamnat på eventuell kollisionskurs med jorden.

NEO:s är asteroider som kommer inom 45 miljoner kilometer från jordens omloppsbana. De flesta härstammar från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och har genom kollisioner med andra objekt ändrat riktning, likt en kula i ett flipperspel, och kommit närmare oss här på jorden. WISE har studerat ca 120.000 asteroider, vilket utgör en femtedel av alla kända asteroider i asteroidbältet. 38.000 av dessa har kunnat klassificeras och petas in i de 76 asteroidfamiljer som forskarna definierat. En asteroidfamilj bildas när en större himlakropp kolliderar och splittras upp i en rad mindre objekt. Ibland kan det bli en mycket stor mängd "stenar" som på så sätt skapas. De har ofta samma omloppsbana som de följer i samlad skock, som dock med tiden tenderar att splittras upp.

(Bildkälla: NASA)

Hur kategoriserar man olika asteroider i familjer? WISE tittar bl a på asteroidernas mineralsammansättning. Asteroider som tillhör samma familj har likartad sammansättning och reflekterar därmed samma mängd ljus. Vissa asteroider är ljusa medan andra är mörka och med hjälp av observationer i infrarött ljus har asteroiderna kunnat klassificeras i olika familjer. Nästa steg för forskarna blir att försöka gå till roten i släktträdet, dvs försöka få klarhet i hur "föräldrarna" till alla de små asteroiderna såg ut. Hur såg de himlakroppar ut som genom kollisioner splittrades upp i en massa småobjekt som nu befolkar asteroidbältet?

Imorgon passerar för övrigt en av dessa nära-jorden-asteroider "bara" ca sex miljoner kilometer från jorden. Asteroiden med det kryptiska namnet 1998 QE2 är hela 2,7 kilometer på längden och en stenklump tillräckligt stor för att förgöra allt liv på jorden om den hade kolliderat med oss. Läs mer om asteroiden på NASA:s websida.

Omloppsbanan för asteroiden 1998 QE2 (Bildkälla: NASA)

Läs också mina tidigare artiklar om WISE och dess intressanta uppdrag HÄR.