2011 har varit ett fantastiskt rymdsondsår!

I mitt förra inlägg var jag ganska pessimistisk vad gäller rymdsondsprojekt de kommande åren. Det tycks bli en hel del pengaproblem helt enkelt. Om man nu ändå ska se det från en mer positiv sida så får man utropa 2011 till något av ett rymdsondsår. Det har ju hänt en hel del minst sagt:

• Rymdsonden Dawn sänder den ena fantastiska bilden efter den andra från asteroidernas spännande värld
• Rymdsonden Messenger ger oss helt nya kunskaper och bilder av planeten Merkurius
• Rymdsonden Cassini lever och frodas och kommer hela tiden med nya intressanta fakta om Saturnus och dess månar
• Rymdsonden Juno sändes upp för att så småningom utforska Jupiter och dess månar
• Tvillingsonderna GRAIL-A och GRAIL-B sändes upp mot månen
• Vi har fått nya kunskaper om asteroider från den japanska rymdsonden Hayabusa:s närkontakt med asteroiden Itokawa
• Rymdsonderna SDO, SOHO och STEREO förser oss nästan dagligen med intressanta bilder av en alltmer aktiv sol
• Rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) sänder en massa fascinerande närbilder från månens yta som t o m visar spåren från Apollofärderna
• Rymdsonderna Mars Express, Mars Odyssey och Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) samt marsfordonet Opportunity ger oss alltmer kunskaper om planeten Mars.
• T o m rymdsonden Venus Express rapporterar numera nyheter från utforskningen av Venus

Rymdsonden Dawn - en av alla fantastiska rymdsonder (Bildkälla: NASA)

Till det kommer alla dessa fantastiska rymdteleskop (Hubble, Herschel, WISE, Spitzer, Keppler) som skickar fina bilder från vårt solsystem (och i än högre grad från andra delar av universum).

Och året är ju inte slut! I november-december hoppas vi få se både NASA:s Mars Science Laboratory och det rysk-kinesiska samarbetsprojektet Phobos Grunt/Yinghuo-1 komma upp i rymden för att färdas mot planeten Mars. Ryssar, kineser och japaner är i högsta grad aktiva.

Så varför klaga på problemen med finansiering av framtida projekt. Ovanstående projekt räcker mer än väl för att glädja varje rymdsondsfantast i åratal!

Den europeiska rymdvisionen 2015-2025

På årets Astronomdagar i Göteborg kom jag till insikt om att det finns en detaljerad europeisk rymdvision, "The Cosmic Vision 2015-2025", som anger inriktningen för det kommande dryga decenniet vad gäller ESA:s rymdsatsningar. ESA, den europeiska rymdmyndigheten, har utifrån de senaste framgångsrika rymdsondsuppdragen, försökt bygga vidare med en mer långsiktig strategi avseende områden att satsa på. En stor del av de europeiska satsningarna förutsätter samverkan på ett eller annat sätt med NASA.

Vad innehåller då rymdvisionen, som togs fram 2005? Utgångspunkten för visionen är 4 övergripande frågeställningar :

1. Under vilka förutsättningar bildas planeter och hur uppstår liv?
2. Hur fungerar solsystemet?
3. Vilka är de fundamentala lagarna i universum?
4. Hur utvecklades universum och vad består det av?

Utifrån dessa frågeställningar gick ESA år 2007 ut med förfrågningar om förslag på ett medelstort rymdprojekt (M-klass) samt ett stort rymdprojekt (L-klass). År 2010 gick man ut med en begäran om förslag på ytterligare ett medelstort projekt. På 2007 års förfrågan fick man in 50 förslag, varav 5 medelstora och 3 stora projekt valdes ut för vidare utredning. De 5 medelstora projekten kompletterades med ytterligare ett och blev 6 till antalet. Av dessa förslag valde ESA ut två att satsa på, det s.k "Euclid"-projektet och "Solar Orbiter"-projektet. Jag skrev om dessa projekt i ett inlägg förra veckan (Läs här).


(Bildkälla: ESA)

De 3 storskaliga projekten kompletterades också med ytterligare ett och består nu av dessa 4 projekt:

• EJSM Laplace - en rymdsond som ska detaljstudera Jupiter och de 4 galileiska månarna
• IXO (International X-ray Observatory) - ett stort rymdobservatorium som ska studera svarta hål, hur galaxer, galaxkluster m.m bildas. Det handlar helt enkelt om studier av universums storskaliga struktur
• TandEM/TSSM - en rymdsond som ska studera Saturnusmånarna Titan och Enceladus
• LISA (Laser Interferometer Space Antenna) - som ska spåra gravitationsvågor från objekt såsom massiva svarta hål m.m

Här är det fortfarande inte klart vilket av projekten, om ens något, man ska satsa på. För flera av projekten saknas helhjärtat intresse från NASA:s sida, vilket gör att ESA får fundera på om man kan fortsätta planera för projekten på egen hand (eller möjligen i samverkan med de ryska eller japanska rymdmyndigheterna). Flera av projekten är mycket dyra och finansieringsfrågan är just nu det stora problemet. NASA:s medverkan är således i högsta grad osäker. Ett eventuellt positivt besked angående vidareutvecklingen av rymdteleskopet James Webb (JWST) får sannolikt negativa effekter på andra projekt.

Det känns som de akuta ekonomiska problem som USA och delar av Europa hamnat i högsta grad försvårar planeringen av framtida rymdsondsprojekt. Man kan sammanfatta läget med ett ord: osäkerhet. Den amerikanska inriktningen vad gäller rymdsatsningar klarnar sannolikt inom de närmaste två månaderna. Det ger också vägledning för vad som är möjligt att arbeta vidare med i den europeiska rymdvisionen. Vill det sig illa så blir det bara en tummetott av alla stolta planer.
 
Läs mer på: http://sci.esa.int/science-e/www/object/index.cfm?fobjectid=46510