Vill det sig väl så sänds rymdsonden GRAIL upp imorgon. I avvaktan på bilder från den sonden så kan vi ju njuta av den bild som rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) tagit av månens nordpol. Tjusigt!
Se bilden i bättre upplösning på NASA:s websida.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_2054.html
onsdag 7 september 2011
Nya fakta om solflares från rymdsonden SDO
NASA presenterar idag intressanta nya fakta om solflares. Rymdsonden SDO har sedan maj 2010 analyserat totalt 191 flares och forskarna har funnit ett mönster i dessa utbrott som tidigare till stor del varit okänt. Ca 15 procent av utbrotten har en senare utbrottsfas som inte observerats tidigare. Denna sena fas pumpar ut enorma mängder energi från solen ut i rymden. Dessa sena faser av utbrotten kan sända ut mer energi än den mer tydliga första flaren.
Solaktiviteten kan, om den är kraftig och riktad mot jorden, störa satelliter, kommunikationsutrustning m.m. Kunskap om hur dessa mekanismer fungerar och påverkar rymdvädret är därför viktig för att få tidig förvarning om eventuella störningar.
Solens utbrott (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sdo/news/late-phase-flares.html
Solaktiviteten kan, om den är kraftig och riktad mot jorden, störa satelliter, kommunikationsutrustning m.m. Kunskap om hur dessa mekanismer fungerar och påverkar rymdvädret är därför viktig för att få tidig förvarning om eventuella störningar.
Solens utbrott (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sdo/news/late-phase-flares.html
Stor krater funnen på Saturnusmånen Titan
Jag glömde bort nyheten om den nyfunna kratern på Saturnusmånen Titan som rymdsonden CASSINI fotograferat. Den 29 augusti i år presenterade NASA en bild som rymdsonden tagit på denna krater. De flesta Saturnusmånar har mängder med kratrar efter nedslag på månarna, medan det är ganska sällsynt med kratrar på Saturnus största måne, Titan. Med den nu observerade kratern finns endast 8 kända kratrar på denna måne som är betydligt större än vår egen måne.En orsak till den ringa förekomsten av kratrar är att Titans täta atmosfär tar kål på inkommande meteorer innan de hinner slå ner på månens yta. De kratrar som ändå bildas är svåra att hitta eftersom denna måne dessutom har en kraftig erosion.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4354
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4354
Ett knappt dygn till nästa uppskjutning av en rymdsond – GRAIL?!
Om vädret tillåter så blir det en uppskjutning av rymdsonden GRAIL redan imorgon eftermiddag svensk tid. GRAIL, som står för Gravity Recovery and Interior Laboratory, är två likadana rymdsonder, GRAIL-A och GRAIL-B, som ska studera månens gravitationsfält. Storleken på respektive sond är som en ordinär hushållstvättmaskin, vilket gör dessa sonder till de minsta som skickats ut för att utforska solsystemets himlakroppar. Som jämförelse kan nämnas att den senaste månsonden, Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) vägde ca 4 gånger mer än vad dessa två sonder väger tillsammans.
En illustration av dubbelsonden GRAIL (Bildkälla: NASA)
De två sonderna flyger i samma bana runt månen och ska genom noggranna mätningar i detalj kartlägga variationer i månens gravitationsfält. Syftet med mätningarna är att få ökad kunskap om månens inre struktur och om hur månen bildades och utvecklades. Det ger också kunskaper om hur jordliknande planeter bildas.
I och med att det är två rymdsonder är det en betydligt mer komplex uppskjutning än normalt. De två sonderna separeras från raketen en i taget, vilket kräver ökad precision. Manövreringen av de två sonderna, så att de kommer i exakt position i förhållande till varandra är också komplicerad. Så även om uppskjutningen går bra så är det annat som kan gå fel i detta projekt. Det är också en mycket långsam färd som sonderna ger sig ut på. Färden till månen kan komma att pågå i nästan 4 månader. Färdtiden anpassas dock efter datumet för uppskjutning. Oavsett uppskjutningsdag så kommer GRAIL-A att vara i omloppsbana runt månen på nyårsafton 2011 och GRAIL-B dagen efter, på nyårsdagen.
Så låt oss hoppas att sonderna kommer iväg imorgon och allt går bra!
På NASA:s websida för projektet finns mycket mer information. Även Astrowebb har en mycket bra beskrivning av rymdsonden och projektet.
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/grail/launch/grail_gravity.html
Läs också: http://www.astrowebb.com/
En illustration av dubbelsonden GRAIL (Bildkälla: NASA)
De två sonderna flyger i samma bana runt månen och ska genom noggranna mätningar i detalj kartlägga variationer i månens gravitationsfält. Syftet med mätningarna är att få ökad kunskap om månens inre struktur och om hur månen bildades och utvecklades. Det ger också kunskaper om hur jordliknande planeter bildas.
I och med att det är två rymdsonder är det en betydligt mer komplex uppskjutning än normalt. De två sonderna separeras från raketen en i taget, vilket kräver ökad precision. Manövreringen av de två sonderna, så att de kommer i exakt position i förhållande till varandra är också komplicerad. Så även om uppskjutningen går bra så är det annat som kan gå fel i detta projekt. Det är också en mycket långsam färd som sonderna ger sig ut på. Färden till månen kan komma att pågå i nästan 4 månader. Färdtiden anpassas dock efter datumet för uppskjutning. Oavsett uppskjutningsdag så kommer GRAIL-A att vara i omloppsbana runt månen på nyårsafton 2011 och GRAIL-B dagen efter, på nyårsdagen.
Så låt oss hoppas att sonderna kommer iväg imorgon och allt går bra!
På NASA:s websida för projektet finns mycket mer information. Även Astrowebb har en mycket bra beskrivning av rymdsonden och projektet.
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/grail/launch/grail_gravity.html
Läs också: http://www.astrowebb.com/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)