Rymdteleskopen gör oväntade fynd

NASA rapporterar att rymdteleskopet Spitzer har gjort den mest precisa beräkningen av den s.k Hubblekonstanten. Det nya värdet är 74,3 (+- 2,1) kilometer per sekund per megaparsec (1 megaparsec=3,26 miljoner ljusår). Astronomer Edwin Hubble upptäckte på 1920-talet att universum expanderar och att denna expansion pågått sedan tidens begynnelse. På 1990-talet upptäckte man att expansionen dessutom accelererar, vilket renderade tre forskare 2011 års nobelpris.

Spitzerteleskopet på landbacken innan den sändes upp i rymden (Bildkälla: NASA)

En galax långt bort avlägnar sig från oss med en högre hastighet än en galax som befinner sig nära oss. Hubblekonstanten har betydelse genom att den anger hur fort universum expanderar. Utifrån det kan beräkningar göras på hur länge denna expnsion pågått, dvs när Big Bang inträffade. Det var lite oväntat att just Spitzerteleskopet skulle svara för denna bedrift. Den tidigare bästa beräkningen av Hubblekonstanten gjordes av Hubbleteleskopet. Nu har den alltså fått stryk av kusinen från landet!

Ett annat rymdteleskop som gjort ett lite oväntat fynd är ESA:s Herschelteleskop som hittat materia i dammoln kring en annan stjärna, som liknar materia som finns i kometer i vårt solsystem. Teleskopet har studerat stjärnan Beta Pictoris som är 63 ljusår från oss. Läs mer om nyheten HÄR. Det är fascinerande att rymdteleskopen överhuvudtaget kan upptäcka dammoln kring andra stjärnor och än mer fascinerande att molnens sammansättning kan analyseras.

Illustration av Herschelteleskopet (Bildkälla: Wikipedia)

Marsmånen Deimos omloppsbana har kartlagts mer detaljerat

Tidskriften Astronomy rapporterar på sin websida att rymdsonden Mars Express under 7 års tid studerat bl a den lilla Marsmånen Deimos och dess omloppsbana. Vadan detta intresse för denna lilla måne som bara är drygt 10 kilometer i diameter. Jo, trots en allt mer utvecklad förmåga att observera våra planeter och månar, bl a med rymdsonder, har man tidigare inte vetat med någon större exakthet vilken omloppsbana Deimos egentligen har kring Mars. Månen upptäcktes redan år 1877 av den amerikanske astronomen Asaph Hall och har sedan dess studerats ganska ingående. Kanske inte så mycket för månens egen skull utan som en bonus via alla de rymdsonder som sänts till Mars. Nu har det genomsnittliga avståndet från centrum av Mars till Deimos angetts till 23.458 kilometer. Rymdsonden Mars Express har en delvis annan bana runt Mars, en elliptisk bana kring polerna, vilket ger utmärkta möjligheter att då och då studera Deimos.

Marsmånarna Phobos (i förgrunden) och Deimos i samma bild (Bildkälla: ESA)