söndag 6 maj 2012

Senaste nytt från rymdsonderna

Mitt två veckor långa blogguppehåll har ägnats åt att pyssla med lite annat än rymdsondsbloggande. Det har dock hänt ett och annat under denna period så här nedan kommer en sammanfattning av det viktigaste. Min tanke är att ändra inriktning på bloggen och skriva mer översiktligt om det viktigaste kring rymdsondernas utforskning och om utforskningen av exoplaneter. Vad har då hänt de senaste 14 dagarna?

ESA satsar på rymdsond till Jupiter
Den 2 maj meddelade Europeiska rymdmyndigheten ESA att man beslutat satsa på en rymdsond till Jupiter och dess månar. Det s.k JUICE-projektets (Jupiter Icy moons Explorer) rymdsond till Jupiter ska sändas upp 2022 för att ta en närmare titt på de galileiska månarna. Resan blir hela 8 år lång, så vi får vänta ända till år 2030 innan sonden når fram. 18 års väntan alltså. Det är onekligen ganska tålamodsprövande att vara rymdsondsentusiast!


Illustration av JUICE (Bildkälla: ESA)

Rymdsonden Mars Express har kartlagt vulkanisk aktivitet
ESA:s rymdsond Mars Express har under 5 års tid kartlagt den vulkaniska aktiviteten på Mars. Sonden har funnit att planeten varit aktiv så sent som för 100-250 miljoner år sedan. Mars har flera mycket stora vulkaner, däribland solsystemets i särklass största vulkan, Olympus Mons, som är över 20 kilometer hög. På bilden nedan syns denna vulkan samt ytterligare tre stora vulkaner.


Några vulkaner på Mars (Bildkälla: ESA)

Inga nya exoplanetfynd
Jag har tidigare här i bloggen varit lite förundrad över den totala bristen på nya exoplanetfynd. Totalsiffran 763 har inte förändrats på länge. Det är oerhört få nya exoplaneter som upptäckts under året och man undrar lite vad det beror på. Keplerprojektet kommer inte heller med särskilt mycket nyheter nuförtiden. Med tanke på alla de exoplanetkandidater man upptäckt så lär det väl komma en rapport snart.

Rymdsonden Cassini fortsätter utforska Saturnussystemet
Sonden Cassini har under en lång följd av år studerat Saturnusmånar. En av de mer spännande månarna är den lilla kraterfyllda Phoebe. Den tycks vara betydligt mer planetlik än vad man tidigare trott. Forskarna tror att det är en s.k planetesimal, dvs en stenklump som blivit över när planeterna bildades. Annars är många av de mindre månarna infångade asteroider m.m som saturnus dragit till sig.



Månen Phoebe (Bildkälla: NASA)

Cassini har också flugit nära månen Enceladus en sista gång före år 2015. Även denna gången studerades de vattengejsar som finns på månen. Även månen Dione har studerats. Denna kraterfyllda måne har en del konstiga "streck" på ytan.


Månen Dione (Bildkälla: NASA)

Kan man tjäna pengar på asteroider?
Ja, det tycks ett antal amerikanska miljardärer tro. Man har nämligen lanserat projektet Planetary Resources som går ut på att ta hem en mindre asteroid till jorden för att komma åt dess naturresurser (Se artikel i Populär Astronomi). En rad kändisar är delaktiga i projektet. Man kan ju fundera på om det kan vara ekonomiskt lönsamt att skicka upp en rymdfarkost för att hämta ner rymdmateria. Rätt kul idé annars!

Supermåne igen!
Det har väl inte undgått någon att vi har en supermåne igen. Den är (skenbart förstås) lite större än vanligt eftersom avståndet till månen är något kortare än i genomsnitt. Det är ju också klart väder så det är bara att ge sig ut för att kolla in månen.