1960-tal och tidigt 1970-tal
Mars var kanske det allra hetaste objektet under rymdkapplöpningens era på 1960- och 1970-talet. USA och Sovjet hade en mycket intensiv kamp om att bli först till Mars. Båda länderna sände upp mängder med rymdsonder mot den "röda planeten". Det stora flertalet projekt misslyckades kapitalt. USA lyckades dock med Mariner 4 bli först med en sond som flög förbi Mars. Det skedde i juli 1965, på ett avstånd av 9.800 kilometer, och sonden blev därmed den förste att ta närbilder av Mars. Åren därefter sände USA upp rymdsonderna Mariner 6-9, varav Mariner 9 blev den första att gå in i omloppsbana runt Mars i november 1971, bara månaden innan de ryska sonderna Mars 2 och Mars 3 nådde Mars (se nedan). Mariner 9 sände mer än 7.300 bilder från Mars, där några av bilderna visade spår av rinnande vatten och bilder av den mycket kuperade och kraterfyllda Marsytan. Sonden fotograferade också Marsmånarna Phobos och Deimos.
Mariner 9 (Bildkälla: NASA/Wikipedia)
Efter ca 10 misslyckade rymdsonder till Mars lyckades Sovjetunionen landa två sonder på Marsytan, Mars 2 och Mars 3 i slutet av 1971. Mars 2 kraschlandade på ytan, medan Mars 3 lyckades landa lite mjukare och överlevde nedslaget. Den lyckades sända från ytan, dock endast i ca 15 sekunder, innan kommunikationen av någon anledning bröts. De båda rymdsonderna hann dock sända en del bilder från Mars innan landning. Projekten får ändå anses vara en imponerande bedrift inom ramen för det mycket ambitiösa sovjetiska rymdprogrammet. Ytterligare 4 Marssonder (Mars 4-7) sändes upp av ryssarna i 1973. Flera av dem lyckades sända data om Marsatmosfären m.m.
Mars-3-landaren (Bildkälla: Wikipedia)
Det framgångsrika Vikingprojektet i mitten av 1970-talet
På 1970-talet sände NASA upp ett flertal mycket framgångsrika rymdsonder (Pioneersonderna, Voyagersonderna m.m). Beträffande rymdsonder till Mars är Vikingsonderna 1 och 2 de första riktigt framgångsrika. Vikingsondernas landare landade på Marsytan i juli resp september 1976 och sände data i 3-4 år. Vikingprojektet gav mängder med information om Mars geologi, atmosfär m.m. De var också de första landarna som skickade lite mer högupplösta bilder från Marsytan.
Den steniga landningsplatsen för Viking 2 (Bildkälla: NASA/Wikipedia)
Under 1980-talet hände i princip inget intressant vad gäller rymdsonder och Mars. Sovjetunionen sände visserligen upp två sonder i slutet av 1980-talet, Phobos 1 och 2, men endast Phobos 2 lyckades komma in i omloppsbana runt Mars och sända lite data innan man tappade kontakten med den.
1990-talet och Mars Pathfinder samt Mars Global Surveyor
Det tog 2 decennier efter det framgångsrika Vikingprojektet innan nästa stora framgång i rymdsondernas utforskning av Mars kunde noteras. I två olika Marsprojekt studerades planeten mer detaljerat än någonsin tidigare. Mars Pathfinder var en rymdsond med en landare och dessutom med ett litet Marsfordon, Sojourner. Landningen på Mars skedde i juli 1997. Denna 65 centimeter långa "rover" körde ca 100 meter på Marsytan och analyserade denna. Den hade också en liten kamera med vilken den tog 550 bilder.
Den 10 kilo tunga Sojourner (Bildkälla: Wikipedia)
NASA:s projekt Mars Global Surveyor gick in i omloppsbana runt Mars ungefär samtidigt som Sojourner körde runt på Mars, i september 1997. Den kartlade från ovan mer detaljerat Marsytan under nästan 10 års tid.
2000-talet - ett flertal rymdsonder, landare och Marsfordon
Under 2000-talet har utforskningen av Mars intensifierats i och med att ett flertal rymdsonder, landare och fordon skickats till Mars. Åren innan millenieskiftet hade NASA flera misslyckade projekt, såsom Mars Polar Lander och Mars Climate Orbiter som båda kraschlandade på Marsytan under 1999. Även Japan gjorde ett (misslyckat) försök att sända en rymdsond mot Mars, Nozomi. Mars Odyssey gick in i omloppsbana runt Mars i oktober 2001 och Mars Express i december 2003. Mars Express, som var ESA:s första Marssond, bestod också av en landare, Beegle 2. Man tappade tyvärr kontakten med landaren innan den hann sända några data. Lite bättre gick det med den landare som NASA sände upp i augusti 2007, Phoenix Mars Lander. Den landade på Mars i maj 2008 och sände data till jorden under ca fem månader. De två rymdsonderna Mars Odyssey och Mars Express är fortfarande vid god vigör och jag skriver löpande om dessa sonders utforskning här i bloggen. Läs om Mars Odyssey här och Mars Express här.
I januari 2004 landsatte NASA de två tvillingfordonen Spirit och Opportunity (eller MER-A och MER-B som de också kallas) på Marsytan. Spirit rullade omkring på Mars till maj 2009, medan Opportunity fortfarande kör omkring och utforskar planeten. Läs artiklar i bloggen om Opportunity här.
Opportunity innan avfärden till Mars (Bildkälla: Wikipedia)
Den senaste rymdsonden som kretsar kring Mars är Mars Reconnaissance Orbiter (MRO)
I mars 2006 kom NASA:s rymdsond MRO in i omloppsbana runt Mars. Om denna rymdsond har jag skrivit en rad ariklar här i bloggen, läs här.
Förutom dessa rymdsonder har ett flertal sonder också passerat Mars och passat på att studera planeten. Detta gäller t.ex ESA:s rymdsond Rosetta som passerade 2007 på endast 250 kilometers avstånd från Mars på sin väg mot asteroiden 67P/Churyumov-Gerasimenko. Även NASA:s rymdsond Dawn observerade planeten när den flög förbi 2009.
Nu väntar vi med spänning på att MSL ska anlända till Mars. Den sändes upp den 26 november 2011. Två veckor dessförinnan sändes den rysk-kinesiska rymdsonden Phobos-Grunt upp, men misslyckades att ta sig ur sin omloppsbana runt jorden. Den kraschade utanför Chiles kust den 15 januari i år (läs här om Phobos Grunt). Det var synd, eftersom det hade varit intressant med även detta rymdsondsprojekt kring Mars.
Rymdsondsutforskningen av Mars har varit kantad av många misslyckanden, men också ett flertal lyckade projekt under de senaste decennierna. MSL/Curiosity kan bli kronan på verket vad gäller utforskningen av Mars.
Denna artikel har som sina främsta källor NASA:s websidor, ESA:s websidor och engelskspråkiga Wikipedia.
