Vilken solsystemsbild!

Den alltid lika intressanta Emily Lakdawalla, min favoritbloggare, har skapat en originell bild av himlakropparna i vårt solsystem. Emily som är huvudförfattare på Planetary Society Blog skriver mängder med intressanta artiklar på bloggen. Jag fick en hel del nya insikter kring planeternas inbördes storlek när jag såg bilden. Klicka på länken nedan för att få en bättre kvalitet på bilden.


Credit: © 2011 Emily Lakdawalla, the Planetary Society. Images from NASA / JPL & JHUAPL missions, processed by Bjorn Jonsson, Mattias Malmer, Ted Stryk, & Gordan Ugarkovic. TNO art by NASA, ESA, and A. Feild (STScI)

Kolla in: http://www.planetary.org/blog/article/00003186/

Häftig video från rymdsonden DAWN:s utforskning av asteroiden Vesta

NASA presenterar idag en häftig video som visar asteroiden Vesta (se länk nedan). Det är rymdsonden DAWN som kartlagt denna asteroid med sin kamera och sedan har man satt ihop bilderna till en liten film. Man ser hur ojämn Vestas yta är och hur mycket små och stora kratrar som finns över hela ytan. Man kan också se att delar av Vesta är mörklagt. Asteroiden har säsonger och delar av den är i mörker just nu.


Höga berg vid Vestas sydpol (Bildkälla: NASA)

Se videon på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20110916.html

Intressant läsning i nya numret av Populär Astronomi

Idag landade ett nytt nummer av tidskriften Populär Astronomi i min brevlåda. En tidskrift som alltid innehåller ett flertal intressanta artiklar. I det senaste numret finns en väldigt bra artikel, av Magnus Thomasson, docent vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers, om hur rymdsonderna utnyttjar planeternas gravitationskraft för att komma ut i rymden. Det hela kallas för gravitationella slungor och innebär att rymdsonderna kretsar ett eller flera varv runt olika planeter innan dom slungas ut mot sina respektive mål i solsystemet. Rymdsonderna kan sägas ta lite energi från planeterna på färden ut i rymden. Att färdas raka vägen mot en planet skulle kräva mycket bränsle i en mycket stor och kraftig raket. Detta går inte utan man är tvungen att använda sig av dessa gravitationella slungor. En del slungor är ganska komplicerade. T.ex rymdsonden Galileo använde sig av en s.k VEEGA (Venus Earth Earth Gravity Assist) på sin färd mot Jupiter. I artikeln i Populär Astronomi beskrivs ett flertal av dessa komplicerade rymdsondsbanor.

I tidskriften finns också en artikel om astronomi på distans. Det är Urban Eriksson som beskriver distansundervisningen vid Högskolan Kristianstad. Jag har själv deltagit i två av distanskurserna och kan verkligen rekommendera dessa kurser till alla astronomiintresserade. Mycket bra kurser, en trevlig kursform och en oerhört engagerad kursledare i denne Urban! Hoppas fler upptäcker dessa distanskurser.