(Bildkälla: NASA)
MMS-projektet har som syfte att klarlägga hur energiöverföring mellan partiklar och elektromagnetiska fält går till och därigenom få ökad klarhet i hur solen växelverkar med jorden och andra planeter. Denna energiöverföring driver t.ex polarsken och kan även ligga bakom solutbrott m.m. KTH:s ingenjörer bidrar med både mekanik och elektronik till de s.k SMART-instrumenten som ska mäta de elektriska fälten. SMART står för Solving Magnetospheric Acceleration, Reconnection and Turbulence. Utvecklingsarbetet vid KTH sker i samverkan med bl a Institutet för rymdfysik i Uppsala.
(Bildkälla: NASA)
Forskningen kring hur solen påverkar himlakroppar i solsystemet är förstås viktig med tanke på att kraftiga solutbrott riskerar att slå ut satelliter och ge allvarliga störningar och avbrott i kommunikationsutrustning och i elnät. De senaste veckorna har solen haft ett flertal kraftiga utbrott, som lyckligtvis inte verkar ha inneburit några stora störningar. Så sent som igår utsattes vi för en s.k protonstorm från ett av dessa utbrott (se bloggen Rymdväder). Med tanke på att alltfler satelliter används för olika ändamål ökar sårbarheten. Därför ökar forskningsinsatserna på att bättre förstå "rymdväder". Läs mer om KTH:s bidrag till NASA-projektet på forskning.se.
Jag ska framöver försöka beskriva lite mer utförligt om svenska bidrag till olika rymdprojekt. I en bitvis ostrukturerad svensk "rymdpolitikmiljö", som bl a Riksrevisionen kritiserat i en rapport som publicerades i början av det här året, pågår ändå en hel del spännande teknikutveckling med svenskt deltagande.
