måndag 17 oktober 2011

Kan en måne ha en egen måne?

Kan månar i vårt solsystem i sin tur ha egna månar? Ja den frågan ställdes på planetkonferensen i Frankrike för knappt fjorton dagar sedan. Forskare har lagt fram en teori om att den lite underliga Saturnusmånen Iapetus kan ha haft en egen måne. Iapetus är svart på ena sidan och vit på den andra - lite yin och yang över månen alltså. Månen har dessutom en lång och 10 kilometer hög bergskedja längs ekvatorn. Det gör att månen ser ut som en valnöt! Man tror att månen en gång i tiden roterade mer än 100 gånger snabbare än idag och hastigheten bromsades av att Saturnus slukade Iapetus lilla måne. När den försvann tog den med sig en hel del av Iapetus rotationsenergi på sin resa. Kanske bidrog månen också till den underliga formen på Iapetus.

Rymdsonden CASSINI passerade Iapetus på nära håll i september 2007 och tog en rad bilder. Iapetus är Saturnus tredje största måne med en diameter på ca 1.500 kilometer. Denna måne, liksom flera av de andra stora Saturnusmånarna, upptäcktes av den italienske vetenskapsmannen Cassini 1671.

Saturn's moon Iapetus
(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.scientificamerican.com/podcast/episode.cfm?id=did-saturns-moon-iapetus-once-have-11-10-17

Läs också: http://saturn.jpl.nasa.gov/science/moons/iapetus/

Lite till om 2012 års Venuspassage

Populär Astronomis redaktör Robert Cumming skriver idag på tidskriftens websida om Venuspassagen 2012. Det är ju inte så ofta dessa passager inträffar så det gäller att passa på den 6 juni 2012. Nästa gång det händer är år 2117! Kolla också in den länk som Robert hänvisar till i artikeln - Transitovenus.

Jag funderade på hur det egentligen är med Merkuriuspassager och slog då upp detta i Wikipedia. De tycks ske betydligt oftare, men torde vara svåra att se med tanke på att Merkurius är både mindre och närmare solen än Venus. Det blir bara en liten svart prick på solskivan. Några andra planetpassager framför solskivan förekommer förstås inte då det inte finns några andra planeter mellan oss och solen än just Merkurius och Venus. Däremot kan planeter passera framför varandra, men det krävs teleskop för att studera dessa händelser.

Det finns en intressant artikel om Venuspassager på nätet, skriven av Gunnar Carlin, SAAF, se här. I artikeln förklaras varför Venuspassagerna kommer i par med åtta års mellanrum.

Läs mer här: http://www.popast.nu/2011/10/komet-elenin-kom-av-sig-forbered-dig-istallet-for-venuspassagen-2012.html

Läs också: http://www.saaf.se/IMAGES/PLANETER/gc_venustel104.pdf