MAVEN
Först i tur (i konkurrens med den indiska sonden som beskrivs nedan) att sändas mot Mars är NASA:s rymdsond MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) som sänds upp redan i november 2013. Sonden ska framförallt studera atmosfären och magnetfältet kring Mars. Målet är att få ökad förståelse för hur planeten successivt fått en allt tunnare atmosfär genom att den förlorat atmosfäriska gaser ut i rymden. Tanken är att man därmed ska kunna få en bild av planetens klimathistoria. Tidigare Marsstudier visar på att planeten haft stora mängder vatten, vilket tyder på ett helt annat klimat än det vi idag ser på denna iskalla och ökentorra planet. En teori är att Mars haft ett mycket starkare magnetfält som skyddat planeten från solvinden. När magnetfältet försvagades tilläts solvinden torka ut planeten. Rymdsonden går in i omloppsbana kring Mars i oktober 2014.
Illustration av MAVEN (Bildkälla: NASA)
Mangalyaan - Mars Orbiter Mission
Sent i höst (oktober-november) ska också den indiska rymdmyndigheten ISRO sända iväg en rymdsond mot Mars. Emily Lakdawalla har skrivit en del om projektet på Planetary Societys bloggsida. När sonden når Mars under 2014 ska den in i en elliptisk omloppsbana. Avståndet till Mars kommer att variera mellan 372 kilometer och ca 80.000 kilometer. Sondens uppdrag är framförallt att studera Marsatmosfären, men också att kartlägga planetens sammansättning.
Illustration av Mangalyaan (Bildkälla: ISRO)
InSight
NASA:s nästa Marslandare, InSight, sänds upp i mars 2016, med uppdraget att utforska planetens sammansättning och temperatur m.m. Den ska landa på Mars i september samma år och verka i två år. Landaren bygger på ungefär samma teknologi som Phoenixlandaren som damp ner på Marsytan 2008. Syftet är att få ökad kunskap om Mars sammansättning och om hur en planet som Mars bildas och utvecklas. Uppdraget handlar mycket om geofysisk utforskning - att studera seismisk aktivitet, värme etc. Landaren är bl a utrustad med en avancerad borr som ska borra några meter ner i Marsmaterian. Landningen ska ske i ett slättområde som heter Elysium Planitia, som visar tecken på att ha varit vulkaniskt aktivt.
Illustration av InSight (Bildkälla: NASA)
ExoMars: Trace Gas Orbiter resp Marsfordon
Den europeiska rymdmyndigheten ESA och den ryska rymdmyndigheten Roscosmos har kommit överens om upplägget för det gemensamma ExoMars-projektet. Två rymdsondsuppskjutningar, 2016 resp 2018, ska ske där den första är den s.k Trace Gas Orbiter (TGO) 2016, som också inkluderar en landare med det kryptiska namnet Entry, Descent anl Landing Demonstrator Module (EDM). Liksom så många andra Marsprojekt är uppdraget att försöka utröna om liv existerat på Mars. TGO ska studera Marsatmosfären och bl a söka efter metan, som kan vara en indikator på aktiva biologiska eller geologiska processer.
År 2018 sker uppskjutning av sond nr 2 i ExoMars-projektet. Den inkluderar en landare samt ett Marsfordon. Den tycks ha samma typ av uppdrag som NASA:s Curiosity, dvs att borra efter liv. Detta fordons borr ska kunna tränga ner 2 meter under Marsytan. Tanken är att försöka finna organisk materia som inte förstörts av den starka strålningen vid Marsytan.
Ryssland, som kom in ganska sent i projektet efter att NASA beslutade sig för att hoppa av, bidrar med både raketer för uppskjutning av rymdsonderna och med landaren i "ExoMars 2". ESA står för landaren i "ExoMars 1" samt med Marsfordonet. Båda rymdmyndigheterna står för olika typer av instrument.
Illustration av Trace Gas Orbiter (Bildkälla: ESA)
Marsfordonet (Bildkälla: ESA)
NASA:s Marsprojekt 2020
Som jag skrivit tidigare här i bloggen (se HÄR) planerar NASA för ett Marsprojekt 2020, som inkluderar ytterligare ett Marsfordon. Projektet liknar till stor del det nuvarande Curiosity-projektet.
Kommersiella färder till Mars?
Multimiljardären Dennis Tito, den förste privatperson som år 2001 besökte den Internationella rymdstationen ISS, har inom ramen för Inspiration Mars Foundation annonserat om planer på en rymdfärd till Mars redan 2018. Tanken är att ett flertal kommersiella rymdbolag ska samarbeta i ett projekt som syftar till att sända två "amatörastronauter" i en bana runt Mars och tillbaka till jorden. Just 2018 ligger jorden och Mars perfekt i linje för att en rymdsond likt en boomerang ska kunna flyga runt Mars och åter till jorden. Nästa sådant tillfälle blir inte förrän år 2031. Året 2018 är även perfekt med tanke på att solaktiviteten väntas vara på en låg nivå i solens 11-åriga cykel. Det gäller ju att se till att Marsastronauterna inte utsätts för alltför mycket strålning under färden mot Mars. Det hela beräknas vara i ca 500 dagar. Återstår att se om man verkligen hinner få till ett projekt på de 5 år som återstår.
Illustration av Marssonden (Bildkälla: Mars Inspiration Foundation)
Ett annat kommersiellt projekt som varit på tapeten det senaste året är MarsOne. Detta något "galna" projekt har som målsättning att etablera en bosättning på Mars 2023. Dessförinnan ska diverse förnödenheter sändas till Mars med hjälp av en Marslandare. Det hela ska finansieras via TV-intäkter. Personligen skulle jag bli väldigt förvånad om det här projektet blir verklighet. Information om projektet finns HÄR.
Kina?
Även den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har förstås Marsplaner, men de tycks vara lite mer på sikt. Reuters rapporterade i höstas att Kina först 2030 planerar att genomföra ett rymdsondsprojekt med målet att hämta Marsmateria till jorden. Massmedia rapporterade också i början av december ifjol om de kinesiska planerna att odla grönsaker på Mars i ett stort växthus. Vi får väl se om inte också Kina snart rapporterar om ett kommande Marsprojekt. Den kinesiska rymdmyndigheten är inte så värst kommunikativ om sina planer.
Japan?
Japanska rymdmyndigheten JAXA har inte meddelat några konkreta Marsplaner, men planerar, enligt websidan Physorg, att sända upp ett rymdteleskop någon gång under 2013 med uppgift att bl a studera Marsatmosfären.
Illustration av teleskopet (Bildkälla: JAXA)
Som synes blir det många projekt som i detalj kommer att utforska planeten Mars. Till ovanstående ska förstås läggas alla nu pågående Marsprojekt. Flera av dem kommer sannolikt att pågå ytterligare några år, så det blir nästan lite trångt i luftrummet ovan Mars.
