onsdag 28 november 2012

Vilken bild av Saturnusstormen!

Rymdsonden Cassini tog igår en bild av den virvelstorm som härjat ett tag vid Saturnus nordpol. Och vilken bild! Bilden är i råformat och således inte bearbetad.

(Bildkälla: NASA)

Jupiter och Saturnus avgör mängden kometer i solsystemet

En intressant studie presenterades igår på ESA:s websida. Det handlar om observationer som rymdteleskopet Herschel gjort av två planetsystem relativt nära oss. Dessa två planetsystem har ett mycket stort antal kometer som kolliderar med varandra och med planeterna. Förhållandena där skiljer sig avsevärt från förhållandena i vårt relativt stabila solsystem..Astronomerna tror att Jupiter och Saturnus haft en avgörande betydelse för mängden kometer i vårt solsystem och för den stabilitet som idag råder i de inre delarna av solsystemet..

Herschel har studerat de två planetsystemen kring GJ581 (Gliese 581) och 61 Vir. Gliese 581 är ett planetsystem med åtminstone fyra planeter, varav en befinner sig i den beboeliga zonen. Planeterna är s.k superjordar där den minsta planeten beräknas ha en massa som är dubbelt så stor som jordens. De övriga tre planeterna har massor som är 5-16 gånger jordens. Planeten Gliese 581d är en av de mest intressanta exoplanetfynden hittills och en av de bästa kandidaterna vad gäller förutsättningar för att hysa liv. Det bör dock påpekas att det fortfarande råder lite delade meningar om hur många planeter det egentligen finns i Gliese 581-systemet. I en del studier har det antytts att det kan finnas ytterligare minst två planeter. Hittills har man dock inte funnit någon Jupiterstor planet i systemet.

61 Vir har två bekräftade planeter och möjligen ytterligare en planet som ännu så länge inte bekräftats. Även dessa planeter är superjordar med en massa på mellan 5 och 18 gånger jordens massa. Inte heller här har man ännu upptäckt någon Jupiterstor planet.

Båda planetsystemen har stora mängder av kometrester som kretsar kring stjärnorna och forskarna tror att de har minst 10 gånger fler kometer än vad som finns i Kuiperbältet i vårt solsystem.

Illustration av kometer och kometrester kring Gliese 581 (Bildkälla: ESA)

Forskarna tror att avsaknaden av en Jupiter eller Saturnus i dessa två planetsystem gör att kometer frekvent regnar in i de inre delarna av planetsystemen och krockar med planeterna och med varandra. Så tycks situationen ha varit i flera miljarder år. I vårt solsystem har Jupiters och Saturnus gravitationella samverkan  gjort att en mycket stor mängd kometer "jagats" inåt i solsystemet och bombarderat himlakropparna där. Detta skedde tidigt i solsystemets utveckling. Idag är vårt solsystem mycket mer stabilt och antalet kometer mer begränsat.

För att åstadkomma detta kometregn kring Gliese 581 och 61 Vir krävs dock någon form av påverkan av en större planet. Forskarna tror därför att det finns Neptunusstora planeter längre ut i systemen som ännu inte upptäckts. De planeter som hittills upptäckts skulle inte kunna åstadkomma det som Herschel observerat. Utforskningen av de två systemen är betydelsefull för kunskapen om hur planetsystem bildas och utvecklas.

Kometer tros ha fört vatten till jorden. Detta ständiga kometregn i de två planetsystemen innebär sannolikt att planeterna får stora mängder vatten till sig. Det är ju intressant med tanke på att en av Gliese-planeterna befinner sig i den beboeliga zonen. Frågan är väl bara om dessa ständiga kometkollisioner också ger långsiktigt goda förutsättningar för att liv ska utvecklas och frodas.

Vårt solsystem tycks ha en delikat balans mellan planeterna som innebär långsiktig stabilitet, vilket kanske inte är så vanligt i andra planetsystem. I en artikel för några veckor sedan skrev jag om forskning om asteroidbältet och hur Jupiter tycks styra det (se HÄR). Även här tycks denna påverkan av jätteplaneten ha mycket stor betydelse för de stabila förhållanden vi idag har på jorden. Det verkar som Jupiters betydelse för liv på jorden inte ska underskattas. Denna planet med dess "rätta" position i solsystemet kan rent av ha helt avgörande betydelse för den utveckling jorden genomgått.

Herschels observation av Gliese 581 beskrivs i en forskningsartikel i Arxiv.