Månsonden LADEE stod väl för årets mest spektakulära påsksmäll när den kraschlandade på månen vid 7-tiden på långfredagens morgon svensk tid. Kraschlandningen berodde inte på något missöde utan var planerad sedan länge. Bränslet tog helt enkelt slut så det återstod inget annat än att avsluta uppdraget med en rejäl krasch. NASA tror att rymdsonden kan ha skapat en liten krater någonstans på månen i och med att den hade en hastighet på över 5.500 kilometer vid kraschen. Återstår att se om NASA lyckas hitta kratern med hjälp av rymdsonden LRO som fortsätter kretsa runt månen.
LADEE, som är en akronym för Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer, har haft i uppdrag att kartlägga den tunna månatmosfären. Den har sedan början av oktober 2013 kretsat kring månen och har hunnit samla in avsevärda mängder data. LADEE har också varit lite av en experimentsond för NASA. Den har nämligen testat att sända data via laserkommunikation, med mycket höga nedladdningshastigheter. Läs mer om LADEE här.
Bloggen har tagit lite påskledigt och missat att skriva om årets (hittills) mest spännande exoplanetfynd. Det handlar förstå om planeten Kepler 186f, som är den mest jordlika planet som upptäckts utanför vårt solsystem. Det är, som namnet antyder, rymdteleskopet Kepler som gjort upptäckten.
Kepler 186f är sannolikt något större än jorden och kretsar inom den beboeliga zonen kring sin stjärna. Det är första gången man upptäcker en såpass liten planet kring en annan stjärnas beboeliga zon. Websidan exoplanet.eu anger planetens radie till 1,11 (+-0,14) jordradier. Planetsystemet kring stjärnan består av totalt 5 kända planeter. Även de 4 andra planeterna är relativt små och kan klassificeras som s.k superjordar. De kretsar alla betydligt närmare stjärnan och klart innanför den beboeliga zonen. De fyra planeterna har omloppstider på bara 4, 7, 13 respektive 22 dagar. Här kommer lite ytterligare data rörande Kepler 186f, som jag hämtat från websida exoplanet.eu:
Avstånd till jorden = 492 ljusår
Omloppstid kring stjärnan = 130 dagar
Avstånd från stjärnan = 0,36 (+-0,05) astonomiska enheter, dvs lite drygt 50 miljoner kilometer
Stjärnan som Kepler 186f kretsar kring är en s.k röd dvärgstjärna, vilket är en mycket vanlig typ av stjärna i Vintergatan. Röda dvärgar är betydligt "blekare" än stjärnor som vår sol. Kepler 186f får en tredjedel av den energi som vi får på jorden från sin stjärna. Skulle man stå på denna planets yta så skulle det vara lite skymning mest hela tiden. Det blir aldrig ljusare på Kepler 186f än ungefär som strax före solnedgången på jorden. Lite ytterligare fakta om stjärnan:
Massa = 0,48 (+-0,05) solmassor
Radie = 0,47 (+-0,05) solradie
Beboelig zon kring stjärnan = mellan 0,21 och 0,44 AU
Bilden nedan visar dels en jämförelse mellan Kepler 186f och jorden, dels Kepler 186-systemet jämfört med vårt solsystem. Observera att bilden på Kepler 186f bara är en illustration. Huruvida planeten är vattenrik, som vår jord, eller snustorr, som Mars, har forskarna ingen kunskap om. I och med att man inte känner till massan och sammansättningen hos Kepler 186f vet man inte om det är en stenplanet. Forskarna gör ändå antagandet att så är fallet. En planet av den storleken och på det avståndet från stjärnan borde vara en stenplanet.
(Bildkälla: NASA)
Hur jordlik är då Kepler 186f? Ingen vet. Den kan vara lik jorden om den har rätt typ av atmosfär som möjliggör flytande vatten. Förutom avståndet från stjärnan har också atmosfärens sammansättning och struktur stor betydelse för vilken yttemperatur en planet får. Forskarna vet inte heller vilka grundämnen i övriga som kan tänkas finnas på planeten eller i dess eventuella atmosfär. Dessutom kretsar Kepler 186f kring en röd dvärgstjärna, vilket kan innebära sämre förutsättningar för liv är om den hade kretsat kring en solliknande stjärna Allt det här gör att forskarna inte vill kalla Kepler 186f för en "jordkopia" utan snarare en "jordkusin".
NASA:s videofilm nedan berättar mer om upptäckten.
