Igår lade president Obama fram sitt budgetförslag för 2014. Det är första steget i en budgetprocess som är ganska komplicerad och som förhoppningsvis någon gång i slutet av året leder fram till en budget som antas av kongressens två kammare, senaten och representanthuset. Obamaadministrationens budgetförslag ska nu beredas i ett antal kommittér i senaten och representanthuset och efter en hel del kompromissande så landar det i en färdig budget för NASA och för övrig statlig verksamhet. Faktum är att NASA:s budget för 2013 inte är helt beslutad trots att vi nu är inne i mitten av april! Eftersom kongressen inte lyckades enas kring en budget för 2013 utlöstes automatiska besparingar som drabbar alla samhällssektorer, inklusive rymdfart i NASA:s regi. Det innebär att 2013 års budget för NASA automatiskt reducerades från 17,9 miljarder dollar till 16,6 miljarder dollar. Dessutom kan NASA komma att omdisponera en del budgetmedel mellan sina olika programområden. Arbete pågår med slutlig fördelning av budgetmedel till vissa områden i NASA-budgeten.
Ett område som riskerar att drabbas hårt av besparingar är "Planetary Sciences", som huvudsakligen handlar om utforskning av vårt solsystem med rymdsonder. Obamaadministrationen reducerade budgeten 2013 för detta område med drygt 300 miljoner dollar till ca 1.200 miljoner dollar. Kongressen beslutade dock att tillföra mer pengar, +200 miljoner dollar, till området efter omfattande lobbyverksamhet från bl a Planetary Society och andra forskare. Glädjen över detta beslut hos Planetary Society kan dock bli kortvarig. Nu befarar många forskare att NASA likväl omdisponerar just dessa pengar till bl a utveckling av kommersiell rymdfart. "Planetary Sciences" drabbas dessutom återigen av besparingar i budgetförslaget för 2014.
Vilka förändringar är att vänta?
Hur ser då budgetförslaget för 2014 ut? Bortsett från budgetproblemen inom Planetary Sciences är det inga stora budgetförändringar som sker jämfört med 2012-2013. Totalt uppgår NASA-budgeten till 17,7 miljarder dollar, vilket är ca 0,2 miljarder mindre än 2013 års budget (före den automatiska budgetnedskärningen). Även för 2014 kommer en automatisk budgetnedskärning att ske om inte kongressen tar sig samman och enas om den samlade amerikanska statsbudgeten. Det kan alltså innebära att NASA "bara" har lite drygt 16 miljarder dollar till sitt förfogande, vilket med dagens dollarkurs motsvarar 106 miljarder svenska kronor. Mycket pengar men ändå en relativt liten andel av den totala amerikanska statsbudgeten. NASA:s andel av den samlade budgeten är knappt en halv procent. De samlade budgetutgifterna i den amerikanska statsbudgeten uppgår nämligen till 3.778 miljarder dollar. Beräknade inkomster i budgeten uppgår till 3.034 miljarder och budgetunderskottet därmed till astronomiska 744 miljarder! Med tanke på det statsfinansiella läget i USA är det inte konstigt att även NASA får en reducerad budgetram.
Rymdsondsprojekt
Den stora grejen i budgetförslaget för NASA är annars projektet som går ut på att fånga in en asteroid (läs min artikel från i söndags HÄR). Det har fått en hel del massmedial uppmärksamhet, t o m i svenska medier. Asteroidprojektet var inget som NASA ursprungligen hade med i sina planer utan det bygger på en vision som Obama uttalat om att USA ska sända en bemannad rymdsond till en asteroid senast 2025 och därefter till Mars kring 2030. Man kan väl säga att NASA har rationaliserat den projektidén till detta mer hanterliga asteroidfångarprojekt. Det vetenskapliga värdet av projektet har diskuterats en hel del bland forskare. Lite cool är det dock.
NASA:s konceptbild på "asteroidfångaren" (Bildkälla: NASA)
NASA vill också öka satsningarna på kommersiell rymdfart. Målsättningen är att senast 2017 ha "reguljära" flygningar från USA av astronauter och material till den Internationella rymdstationen ISS. Under 2013-2014 planeras ett flertal transporter av material till rymdstationen med hjälp av amerikanska rymdbolag. Förutom SpaceX, som redan är i gång med transporterna, kommer nu också Orbital Sciences att genomföra rymdfärder till ISS. Dessutom återupptar USA produktionen av Plutonium-238, som behövs som drivmedel vid rymdsondsprojekt till de yttre delarna av solsystemet.
Vad gäller rymdsonder i övrigt så gäller de tidigare planerna för Marssonder, Marsfordon m.fl. Rymdsonden MAVEN (Marssond) sänds upp i november i år och rymdsonden LADEE (månsond) kanske redan i augusti i år. Rymdsonderna Osiris-REx (asteroidprojekt) och InSight (Marsprojekt) planeras sändas upp 2016. Ännu ett Marsfordon, som jag skrivit om tidigare här i bloggen, sänds upp 2020. Arbetet med James Webb-teleskopet fortsätter också planenligt med planerad uppskjutning av teleskopet i oktober 2018. Dessutom, vilket man inte får glömma, finansieras fortsatt drift av de 20-tal rymdsonder och rymdteleskop som just nu observerar solen, planeterna, månarna m.m.
Kommentar
Det är utan tvekan en fortsatt stark budget som NASA har att hantera 2014 om nu kongressens båda kammare kan komma överens och fastställa budgeten. Även om delar av forskarsamfundet tycks vara djupt kritiska till budgetnedskärningarna inom framförallt planetutforskning, så driver NASA ett stort antal intressanta rymdsondsprojekt. Min personliga åsikt är att forskarna lider av visst tunnelseende och tycks vara omedvetna om den statsfinansiella situationen i USA. Trots en hel del besparingar och dessutom betydande skattehöjningar kvarstår ett gigantiskt budgetunderskott i den amerikanska statsbudgeten. Nu finns dock en plan på hur underskottet långsiktigt ska reduceras. Även för rymdentusiaster borde det vara svårt att tycka att en större andel av budgeten ska gå till satsningar på nya dyra rymdprojekt och inte till hälso- och sjukvård och andra mer grundläggande välfärdsområden. Även om rymdsatsningar har en hel del s.k dynamiska effekter på den samhällsekonomiska utvecklingen så känns det som anslagsnivån i NASA-budgeten är högst rimlig.
