Global uppvärmning för 3 miljarder år sedan gjorde liv möjligt på jorden

Idag talas det mycket om hotet om global uppvärmning och de allvarliga konsekvenser det får för liv på jorden. Allteftersom halterna av växthusgaser i atmosfären stiger höjs jordens medeltemperatur. Det kommer larmrapporter om att istäcket vid arktis smälter rekordsnabbt. Risken för att havsvattennivåerna höjs är uppenbar, vilket medför stora problem vid kustområdena runt om på jorden. Höjda temperaturer innebär också torka på många håll i världen. Det finns idag en stor enighet bland forskare om att den globala uppvärmningen vi ser är en följd av mänsklig påverkan och att följderna riskerar att bli katastrofala om inte årgärder vidtas omgående. Paradoxalt nog så innebar en mer "naturlig" global uppvärmning för ca 3 miljarder år sedan att liv på jorden kunde frodas. Det visar en forskningsstudie som forskare vid University of Colorado Boulder presenterade häromdagen (läs om studien i Astrobiology Magazine).

Kanske liknade jorden Saturnusmånen Titan? (Bildkälla: NASA)

Det har länge förbryllat forskarna hur liv på jorden kunde uppstå för mer än 3 miljarder år sedan med tanke på att solen då var ca 20 procent ljussvagare än vad den är idag. Det borde ha varit iskallt på jorden och omöjligt att bibehålla flytande vatten, vilket är en förutsättning för att liv ska frodas. Forskarna har med hjälp av avancerade datormodeller beräknat att jordatmosfärens halter av koldioxid och metan kan ha varit mycket högre än idag och att den växthuseffekt det medför har hållit jorden tillräckligt varm. Klimatet kan ha varit ungefär som idag, möjligen lite kallare, tror forskarna.

Atmosfären tros ha haft en 50 gånger högre halt av koldioxid än idag och en betydligt högre halt av metan. Just metan är en mycket effektiv växthusgas. Idag lagras stora mängder koldioxid i våra oceaner, i växter och under jord. Den tidiga jorden var inte lika effektiv vad gäller koldioxidlagring utan en mycket större andel hamnade i atmosfären. Så tack vare en häftig växthuseffekt kunde de enkla livsformer som bildades för mer än 3 miljarder år sedan överleva och så småningom utvecklas till de mer utvecklade livsformer vi idag ser på jorden.

Resultatet av forskningsstudien ställer också en del intressanta frågor kring liv på exoplaneter. Det kan innebära att en planet med kraftig växthuseffekt kan utveckla liv även om planeten inte är inom den beboeliga zonen kring en stjärna. Det är inte planeters placering i den beboeliga zonen utan planeters atmosfärer och atmosfärsammansättning som egentligen är den mest intressanta aspekten när det gäller liv på andra planeter. Vi kan därför se fram emot alltfler forskningsrapporter som fokuserar just på atmosfärstudier. Med utvecklade teleskop kan också avlägsna planeters atmosfärer analyseras och bedömningar göras rörande förutsättningar för liv på dessa planeter.