måndag 10 juni 2013

Mer rymd åt folket!

Rymden är spännande. Det tycker nog de flesta människor som någon gång fått tillfälle att t.ex besöka ett planetarium, eller kanske fått titta igenom ett teleskop. Även TV-program om utforskningen av rymden brukar, åtminstone ibland, kunna intressera den "breda allmänheten". Trots att det ju egentligen finns en enorm potential i ämnet Rymden vad gäller spänning, fascination, science-fiction, äventyr etc så verkar det ändå vara svårt att nå ut med rymdnyheter till folket. Mina amatörmässiga studier av kunskapsnivån vad gäller rymden, i form av diskussioner med vänner och bekanta, visar att folk i allmänhet har mycket begränsade kunskaper t o m om basfakta i ämnet. Jag undrar hur stor andel av befolkningen som kan räkna upp solsystemets planeter? Jag befarar att det är en beklämmande liten andel som klarar den uppgiften. Kunskaperna om galaxer, stjärnor, exoplaneter etc är än mer begränsade, på gränsen till obefintliga. Hur råda bot på detta? Det tycker jag är en fråga att fundera på för deltagarna på Astronomdagarna som i år går av stapeln 10-12 oktober i Lund.


Lund står värd för årets Astronomdagar


Astronomdagarna är en konferens för Sveriges astronomer, både proffsastronomer och amatörastronomer, och hålls vartannat år på lite olika platser i landet. Hösten 2011 var Chalmers i Göteborg värd för konferensen. Jag var själv med och lyssnade på ett stort antal intressanta föredrag om nya forskningsrön m.m (läs min sammanfattning från konferensen HÄR). Som amatörastronom fascinerades jag av både bredd och djup i konferensprogrammet. Som ekonom, och van vid ekonomikonferenser m.m, fascinerades jag också av den stringens som präglade konferensen. Korta, koncisa föredrag utan en massa "svammel" helt enkelt. Tyvärr är konferensspråket engelska, förmodligen beroende på det stora antalet utländska forskare som deltar. I flera fall var det också ganska svårbegripliga föredrag även för en amatörastronom som jag. Möjligen får man som amatör acceptera detta eftersom den primära målgruppen för föredragen förstås är de andra forskarna i församlingen. I 2011 års program fanns ett flertal föredrag under rubriken "Outreach". Här diskuterades frågan om hur astronomerna bättre ska nå ut till allmänheten med sin forskning. Mitt intryck var att det var några få entusiaster som seriöst arbetade med frågan, medan det stora flertalet forskare och astronomer var ganska ointresserade. Jag befarar att det ser likadant ut 2013.

Jag tror att en framgångsfaktor för forskningen i allmänhet, och för naturvetenskaplig forskning såsom astronomi i synnerhet, är att tala om för allmänheten vad man håller på med, vilka upptäckter man gjort och vilka upptäckter man hoppas komma att göra i framtiden. I den hårda konkurrens som finns om budgetmedel till olika samhällsinsatser måste forskarna komma ut ur sina skrubbar och berätta om allt det spännande man faktiskt håller på med. Annars är risken uppenbar att forskningsanslagen successivt kommer att minska. Så därför ger jag, i all anspråkslöshet, följande råd till de som funderar på Outreach-frågorna på de kommande Astronomdagarna:

  • Byt ut begreppet Outreach till något begripligt svenskt ord
  • Ta fram en målbild/strategisk karta för arbetet, med tydliga strategier och aktiviteter för att nå målbilden
  • Utse ansvariga för arbetet
  • Ta fram en kommunikationsstrategi för arbetet
  • Fundera på nya kanaler för kommunikation, t.ex en rymdportal på webben som ger en mer samlad information om allt spännande som händer
  • Lär av de goda exemplen, t.ex astronauten Chris Hadfields eminenta Youtubeinslag eller NASA:s arbete med utvecklade websidor m.m
  • Ta fram ett basfaktamaterial i ämnet astronomi till grundskolan
  • Fundera på hur forskning kan populariseras och göras mer begriplig utan att för den skull bli "ovetenskaplig"
  • Fundera på hur forskare ska motiveras till att informera om sitt arbete
  • Uppmana svenska universitet och högskolor att börja titta lite närmare på de nya internetbaserade undervisningsformerna som just nu sprider sig lavinartat. Ett sådant exempel är Coursera.org med deltagande av f.n 81 universitet och med uppemot fyra miljoner studenter över hela världen. Inget svenskt lärosäte är ännu med. Jag har, tillsammans med mer än 10.000 andra studenter, följt en kurs i astrobiologi, i University of Edingburghs regi, som höll mycket hög klass och följer för närvarande en klimatkurs i University of British Columbias regi, med samma höga nivå på undervisningen.
  • Stötta de insatser som görs idag för att utveckla astronomiundervisningen (t ex Högskolan  Kristianstads utmärkta distanskurser i astronomi).
  • Och jo, det finns pengar till ovanstående insatser. Den svenska "rymdbudgeten" uppgår till en dryg miljard och de svenska universiteten och forskningsinstituten har omfattande budgetanslag utöver det. Om någon enstaka promille av den samlade budgeten för rymdforskning skulle avdelas till att öka allmänbildningen i astronomi skulle det kunna åstadkomma underverk.

Folket förtjänar helt enkelt mer rymd! Det borde inte vara omöjligt att åstadkomma. Dessutom kommer forskarna att lära sig ett och annat som gör dom till bättre forskare. Det är helt enkelt ett typiskt vinna-vinna-koncept!