- Ett par av de, i mitt tycke, mest intressanta "rapporterna" på konferensen rörde det franska rymdteleskopet CoRoT och dess utforskning av exoplaneter. Jag har skrivit lite om CoRoT tidigare här i bloggen (se HÄR). Nu kommer alltså en uppdatering om vad teleskopet funnit under sina knappa sex år i rymden. Teleskopet har vid utgången av detta år utforskat ca 180.000 stjärnor, vilket lett till 21 upptäckta exoplaneter och ca 600 exoplanetkandidater. Flertalet av dessa kandidater har dock visat sig vara annat än planeter, främst stjärnor i dubelstjärnesystem. Av de upptäckta planeterna är de flesta s.k heta Jupiters, dvs stora planeter som kretsar nära sin stjärna. Några av planeterna har mycket stor massa och är nästan som bruna dvärgstjärnor. En del planeter tycks ha mycket hög densitet, vilket är svårt att förklara utifrån de modeller som idag finns kring planeters bildande. Den mest intressanta upptäckt man gjort är CoRoT 7b, en planet något större än jorden. Planeten kretsar nära sin stjärna med bunden rotation och är så het att forskarna tror att det på planetytan på solsidan av planeten finns lavaoceaner. Planer finns att ge CoRoT ett förlängt uppdrag ända till år 2016.
Illustration av CoRoT (Bildkälla: CNES)
- Det finns många planetsystem som har planeter på både korta och långa avstånd från stjärnan. De planeter som kretsar nära sina stjärnor har troligen bildats längre ut från stjärnan och sedan migrerat inåt i systemet. Den kraftiga strålningen nära stjärnan påverkar planeterna så att de under stjärnans liv i den s.k huvudserien tappar en hel del av sin massa. Risken är också stor att de fortsätter sin förflyttning allt närmare stjärnan för att till slut slukas av denna. Dessa planetmigrationer påverkar också andra planeters omloppsbanor och dynamiken i hela planetsystemet.
- Många av de planeter som kretsar nära stjärnorna är s.k superjordar, med en massa som är 2-10 gånger jordens. I och med att de påverkas kraftigt av stjärnan blir de relativt snabbt bundna i sin rotation ungefär som månen är bunden i förhållande till jorden. Dessa planeter visar samma sida mot stjärnan hela tiden i omloppsbanan. Det innebär att solsidan av planeten blir mycket het och skuggsidan kall, vilket minskar förutsättningarna för liv.
- Ett område av stort intresse att studera är exoplaneternas atmosfärer. Det har hittills varit svårt att studera dessa mer noggrant, men ett flertal rymdsondsprojekt, som ger avsevärt bättre möjligheter till utforskning, finns på ritbordet och kan komma att förverkligas under de närmaste åren. Det är dels ESA:s Exoplanet Characterisation Observatory (EChO), dels NASA:s Fast INfrared Exoplanet Spectroscopy Survey Explorer (FINESSE). Några exoplaneters atmosfärer har dock analyserats med hjälp av Hubbleteleskopet.
Illustration av EChO
- Ännu ett förslag på rymdbaserat teleskop är PLATO (PLAnetary Transits and Oscillations of stars). Projektet finns med i ESA:s Cosmic Vision för 2015-2025. Uppdraget, om det blir av, är att leta efter jordliknande planeter i den s.k beboeliga zonen och studera sådana planeters struktur och sammansättning.
- I augusti nästa år sänds ESA:s rymdobservatorium Gaia upp i rymden. Uppdraget är att studera uppemot 1 miljard stjärnor. I studiet av alla dessa stjärnor kanske man också finner ett antal exoplaneter. Forskarna hoppas att Gaia kan komplettera rymdteleskopet Kepler och kanske studera en del av de av Kepler upptäckta exoplanetkandidaterna.
Om en dryg vecka startar nästa stora planetkonferens, den amerikanska, i Reno. Även där finns förstås exoplaneter med i programmet. Till den konferensen återkommer jag när den väl börjat.
