2013 verkar bli ännu ett intressant rymdsondsår

Snart nyårsafton och ett nytt år i antågande. 2012 har, ur rymdsondsperspektiv, blivit ett bättre år än väntat. Det såg lite tunt ut med nya spännande rymdsondsprojekt när året inleddes, men lyckligtvis har vi ett stort antal rymdsonder att följa sedan tidigare. Vi fick ju också uppleva en tekniskt mycket avancerad landning när Curiosity damp ner på Mars i början av augusti. 2013 ser också ut att bli bra. Vad händer då på det nya året? Bl a tre nya rymdsonder och ett häftigt rymdteleskop kan vi se fram emot!

• Rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer), som sänds upp i augusti 2013 mot månen. Sonden ska studera sammansättningen i månens tunna atmosfär. Som namnet på rymdsonden antyder ska den också studera månstoft i atmosfären.

Illustration av LADEE (Bildkälla: NASA)

• Rymdteleskopet Gaia, som sänds upp i oktober för att primärt studera så många som en miljard stjärnor i vår galax Vintergatan. En intressant bieffekt av dessa studier kan bli att teleskopet upptäcker an stor mängd exoplaneter. Jag skrev om Gaia i november (läs HÄR).

Illustration av Gaia (Bildkälla: ESA)

• Rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) , som sänds iväg mot Mars någon gång mellan 18 november och 7 december. Rymdsonden ska studera Marsatmosfären. Sonden ska försöka klarlägga orsaker till varför planetens en gång tjocka atmosfär sakta men säkert försvunnit ut i rymden. Det handlar helt enkelt om att kartlägga klimatet på Mars, hur det utvecklats och tillståndet idag i atmosfären.

(Bildkälla: NASA)

• Den indiska rymdsonden Mangalyaan sänds mot Mars i november 2013.

(Bildkälla: ISRO)

• Rymdsonden Chang'e 3 sänds mot månen någon gång i slutet av 2013. Denna kinesiska månlandare bär dessutom med sig ett fordon som ska landsättas och sedan köra omkring på månen i minst 3 månader. Det är mer än 35 år sedan den senaste månlandningen! Detta är nog årets intressantaste nya projekt!

Illustration av landare och månfordon (Bildkälla: CCTV)

• Kina fortsätter också på bygget av sin egen rymdstation Tiangong-1. Under 2013 ska en tredje rymdsond, Shenzhou 10, sändas till stationen enligt planerna.

Illustration av dockningen mellan Shenzhou-9 och Tiangong-1 (Bildkälla: CNSA)

Även de "befintliga" rymdsonderna har en hel del högintressanta uppdrag under 2013:

• Marsfordonet Curiosity ska så sakteliga börja färden mot Aeolis Mons (Mount Sharp). Den ska dock först leta upp en lämplig sten som den kan borra i för att analysera sammansättningen. Forskarna tycks vara lite nervösa för hur borren ska fungera och om borrningen kan innebära problem för Curiosity vad gäller fordonets funktionalitet (läs mer HÄR).
• Rymdsonden Cassini ska göra ytterligare drygt 20 varv runt Cassini under 2013 och fortsätta studera planet, ringar och månar. Kolla bara detta digra program för den flitiga sonden!
• Övriga rymdsonder fortsätter med sina observationer eller med färden mot de objekt de ska observera.

I övrigt händer det också en hel del annat spännande under 2013. Har vi lite tur kan vi få se en häftig komet, C/2012 S1, eller ISON som den också kallas. Den kan bli riktigt ljusstark och en sevärdhet på stjärnhimlen i slutet av året. Läs HÄR vad Populär Astronomi skrev om den för några månader sedan.

Solen kan tänkas få en del solutbrott under 2013 då den kan nå sitt maximum vad gäller solaktivitet i sin elvaåriga cykel. Vi har ett flertal solsonder som bevakar solen dygnet runt. Faktum är det inte bara är solens utbrott som tycks påverka oss. Även stjärnor som befinner sig långt bort kan påverka oss mer än vad man skulle kunna tro. År 2004 kunde en del rymdsonder notera oväntat hög strålning. Det visade sig vara en neutronstjärna, en s.k magnetar, som orsakade detta och som påverkade jorden från ett avstånd av 50.000 ljusår! Läs artikel om detta HÄR, skriven av Phil Plait, the Bad Astronomers flitige skribent.

Det finns som synes en hel del spännande att bevaka även under 2013.

Gott Nytt År (och Rymdsondsår) önskar jag alla bloggläsare! Själv inleder jag året med lite studier av de norska skidbackarna och återkommer med blogginlägg om en vecka.

2012 års bästa rymdsond resp rymdobservatorium!

Då är vi framme vid årets sista topplista: Vilka rymdsonder har varit de mest intressanta och spännande att följa under 2012? Vilka rymdobservatorier är "bäst"? Tidigare under veckan har följande topplistor presenterats här i bloggen:

• 2012 års bästa planet, den 29/12
• 2012 års bästa måne,  den 28/12
• 2012 års bästa dvärgplanet - asteroid - komet, den 27/12

Här kommer min topplista:

1. MSL/Curiosity (-), som  så spektakulärt släppte ner Marsfordonet Curiosity i början av augusti i år är förstås nummer 1. Det är ett avancerat projekt i alla avseenden, som har goda förutsättningar att bli lyckosamt. Curiosity tycks rent tekniskt fungera alldeles utmärkt och har redan gjort en hel del fynd. Spår av flytande vatten och analyser av Marsgrus har skapat ett sällan skådat massmedialt intresse. Under det kommande året kan det bli än mer intressant när Curiosity närmar sig det höga Marsberget Aeolis Mons (Mount Sharp). Jag ser verkligen fram emot när Curiosity ska börja klättra upp för begssluttningen!
2. Cassini (3), som under 2012 fortsatt utforska Saturnussystemet. Jag har i särklass flest blogginlägg under året om Cassinis färd kring planet, ringar och månar. Det här projektet kommer nog att betraktas som det genom tiderna mest framgångsrika rymdsondsprojektet när det en vacker dag avslutas. Under året har sonden ganska ingående studerat Saturnusmånarna Titan och Enceladus. Den har också studerat den stora stormen på Saturnus och den märkliga hexagonen kring planetens nordpol och mycket annat. Cassini har under året levererat en fantastisk serie bilder på Saturnus, dess ringar och på ett stort antal månar (läs mer HÄR).
3. Dawn (1), som var fjolårets etta på listan och som under 2012 fortsatt observera asteroiden Vesta. Vi har fått en mycket detaljerad bild av denna spännande himlakropp. I september lämnade Dawn asteroiden för vidare färd mot dvärgplaneten Ceres. Jag gissar att det kommer att bli lika intressant att se hur denna himlakropp egentligen ser ut (läs mer HÄR). 
4. Messenger (2), som närstuderar solsystemets minsta planet, Merkurius. Planeten tycks ha haft en ganska våldsam geologisk utveckling. Den har också, trots närheten till solen, is i botten på de djupa kratrarna vid polerna. I Merkurius förhistoria har planeten dessutom formats av våldsamma vulkanutbrott (läs mer HÄR).
5. Ebb och Flow (-), de två GRAIL-sonderna som kartlagt månens gravitation. Vi har fått en detaljerad bild av månens sammansättning och struktur (läs mer HÄR).
6. Chang'e 2 (-), som närstuderat asteroiden 4179 Toutatis. Trots att denna kinesiska rymdsond "bara" har färdats förbi denna asteroid och knäppt några bilder, så tycker jag att den platsar på en topp-10-lista. Det intressanta är nämligen att en rymdsond som hade som uppdrag att studera månen (och gjorde det framgångsrikt) under en längre period kan parkeras vid solen-jordens L2-punkt och sedan ges nya uppdrag. Tänk om fler rymdsonder kunde återanvändas på det sättet (läs mer HÄR).
7. Mars Express (6), som i år har fått en placering snäppet före rymdsonden MRO. Det är hugget som stucket vilken av sonderna som är "bäst", men jag tycker att Mars Express levererar en aning finare bilder (läs mer HÄR).
8. MRO (4), som liksom Mars Express fortsatt med sina observationer av Mars (läs mer HÄR)
9. Voyager 1 (8), som är på den absolut sista lilla deletappen ut ur vårt solsystem och in i den interstellära rymden. Vi har fått en del intressanta data från solsystemets utkanter under året (läs mer HÄR).
10. Juno (9), som liksom ifjol är med på listan enbart för att den är på väg mot kungen av planeter, Jupiter. Det räcker för mig. Frågan är väl bara hur man ska kunna bärga sig ända till 2016 då den når fram? NASA, konstruera lite kraftigare raketer som kan sätta lite högre fart på rymdsonder tack! (Läs mer HÄR).

Illustration av Curiositys landning (Bildkälla: NASA)

Det finns förstår fler intressanta sonder som kunde platsat på topplistan, såsom solsonderna SOHO, SDO och Stereo, månsonden LRO och långfärdssonden New Horizons. Det finns ju också andra "farkoster" som kunde varit med såsom Marsfordonet Opportunity och SpaceX Dragon-kapsel, men jag valde bort dom av olika skäl.

Förutom rymdsonder har vi också en hel skock rymdobservatorier som studerar vårt solsystem, stjärnor och galaxer m.m. Skillnaden mellan en rymdsond och ett rymdobservatorium är ibland hårfin. Med rymdobservatorium menas här sådana mer dedikerade observatorier som kretsar kring jorden eller är placerade vid en bestämd punkt, t.ex solen-jordens Lagrangepunkt 2. Det finns många sådana som studerar jorden ur olika aspekter, men de har jag valt att inte ta med. Jag har fokuserat på de teleskop som studerar himlakroppar i vårt solsystem eller exoplaneter.

Här kommer den topplistan:

1. Keplerteleskopet (1), som fortsätter sin kartläggning av ett ganska litet område i riktning mot stjärnbilderna Svanen och Lyran. Drygt 100 planeter har hittills upptäckts och mer än 2.300 exoplanetkandidater har identifierats. Teleskopet har fått förlängt uppdrag, så vi kan förvänta oss en mängd nya fynd de kommande åren (läs mer HÄR).
2. Hubbleteleskopet (2), som fortsätter fascinera oss med alla fantastiska bilder från universums alla "hörn". Hubbleteleskopet kan användas till att studera lite av varje. Förutom djuprymdsstudier har den upptäckt några exoplaneter, kollat in Venuspassagen och under året tittat lite extra på planeten Uranus. Teleskopet upprepade dessutom bedriften från 2011: den hittade ännu en Plutomåne, P5 (läs mer HÄR).
3. Herschelteleskopet (3), som under året studerat en del exoplaneter vilket gett forskarna anledning att fundera över bl a asteroidbältets och de stora gasplaneternas betydelse för liv på jorden. Tyvärr tycks teleskopets kylvätska vara på upphällningen, vilket gör att teleskopet inom kort blir obrukbart (läs mer HÄR). 
4. WISE (4), som studerat s.k "nära-jorden-asteroider" och Jupiters trojaner m.m (läs mer HÄR).
5. CoRoT-teleskopet (6), som under sex års tid letat efter exoplaneter och funnit drygt 20 planeter och hundratals exoplanetkandidater. Teleskopets framtid verkar dock osäker i och med att den fått allvarliga tekniska problem (läs mer HÄR). 
6. Spitzerteleskopet (4), som under året bl a studerat exoplaneter. Studier av exoplaneten Fomalhaut b utifrån Spitzerdata skapade dock en del rabalder. Det var ju förstås inte teleskopets fel (läs mer HÄR).
7. James Webb-teleskopet (7), som ännu inte gjort någonting, men som är under fortsatt konstruktion. Det räcker för att komma med på listan! (läs mer HÄR)

Keplerteleskopet fortsätter sina observationer i några år till (Bildkälla: NASA)

Förutom dessa rymdobservatorier finns ett flertal andra som studerar olika aspekter av universums utveckling. Det är t.ex Planck, WMAP, Chandra X-ray, Fermi, INTEGRAL m.fl. Även rymdstationen ISS kan väl räknas in bland rymdobservatorierna liksom den nya kinesiska rymdstationen Tiangong-1. Dessa två har jag dock av olika skäl valt att inte ta med i topplistan.

Det var det hele vad gäller 2012 års bästa i rymdsondsvärlden. Vad händer då under 2013? Årets sista (?) inlägg kommer senare idag och handlar om just det.