De 10 största ögonblicken i rymdsondshistorien (enligt NASA)

Imorgon är det 50 år sedan som rymdsonden Mariner 2 som första rymdsond närstuderade en annan planet, Venus. Rymdsondernas utforskning av vårt solsystem firar alltså 50 år. NASA har tagit fram sin topplista över de 50 bästa ögonblicken under dessa år (tydligen utifrån någon slags omröstning bland allmänheten och NASA:s experter). Här kommer nu de allra bästa ögonblicken enligt NASA.

Läs mina tidigare artiklar här:

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 2
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 3
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 4

Topplistan ser ut så här:

Plats 10: En av rymdsonden Cassinis många fantastiska bilder av Saturnus. I bilden ser man hur ringarna bildar en elegant skugga som täcker planeten. Cassini är utan tvekan en av de absolut mest framgångsrika rymdsondsprojekten genom tiderna.


(Bildkälla: NASA)


Plats 9: Voyagers bild av den lilla blå pricken som är vår jord. "The pale blue dot" är ett uttryck som myntades av Carl Sagan. Voyager 1 blev den första sonden som kunde fotografera hela solsystemet från 7 miljarder kilometers avstånd från jorden. Bilden är tagen 1990.


(Bildkälla: NASA)


Plats 8: Marslandaren Viking 2 tar en fin bild av Marsytan i september 1976. Det är alltså 36 år sedan denna fantastiskt fina bild togs av ett stenigt Marslandskap!

 
(Bildkälla: NASA)


Plats 7: Här finner vi Marslandaren Viking 1, syster till Viking 2, som tog den första bilden någonsin från Marsytan den 20 juli 1976. Även här ses en stenig yta. Projektet med de två Vikingsonderna får ses som mycket lyckat och grundlade mycket av den Marsutforskning vi ser idag.


(Bildkälla: NASA)


Plats 6: Voyager 1 som är på väg ut ur vårt solsystem. Under 2013 är det troligt att denna rymdsond som första "maskin" färdas i den interstellära rymden. De två Voyagersonderna tillhör de mest framgångsrika (vilket inte minst framgår av NASA:s top 50-lista) och mycket av det som sonderna skådat på sin väg ut mot solsystemets yttersta gräns har varit underlag för ett flertal andra rymdsondsprojekt. Jag har skrivit en hel del om Voyager i bloggen (se under rubriken Voyager).


(Bildkälla: NASA)


Plats 5: Rymdsonden Cassinis minisond Huygens tar de första bilderna av Titans yta när den i januari 2005 landar på månen (Kunskapskanalen hade förresten ett intressant program om detta projekt igår). Huygens var ESA:s bidrag i Cassiniprojektet och minisonden lyckades landa på Titans yta och samla in data om förhållandena på denna måne. Titan har som bekant en mycket tät atmosfär, så det här var första och enda gången vi fått bilder från denna stora Saturnusmånes yta.


(Bildkälla: ESA)


Plats 4: Rymdteleskopet Keplers upptäckt av den första planeten i den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna. Detta teleskop har till dags dato upptäckt drygt 100 exoplaneter och ca 2.300 planetkandidater som behöver utforskas lite mer för att man ska kunna säkerställa om det verkligen är planeter.


(Bildkälla: NASA)


Plats 3: Rymdteleskopet Hubbles bild av gasmoln där nya stjärnor bildas. Hubble har gett oss en enorm mängd fina bilder av galaxer, stjärnor, planeter etc.


(Bildkälla: NASA)


Plats 2: Voyagersondernas "grand tour" genom solsystemet. Voyager 2 är den enda sond som passerat alla de fyra stora planeterna i vårt solsystem. Behändigt nog så låg de i en perfekt "linje" för att en sond skulle kunna passera dem.


(Bildkälla: NASA)


Plats 1: Fotspåret av det första steget på månen. När Neil Armstrong tar det första steget på månen är det första gången en människa promenerar på en annan himlakropp. Apollo 11 och dess färd till månen 1969 är förstås rymdsondshistoriens största ögonblick.


(Bildkälla: NASA)

Vad ska man då säga om 50-bästalistan när man nu har skådat hela listan? För det första får man ta alla sådana här topplistor med en stor nypa salt. Det blir ofta ett ganska godtyckligt urval som kommer med på listan och den här listan är inget undantag. Mina synpunkter kan sammanfattas enligt följande:

• Även om några ryska rymdsondsprojekt är med så är det en enorm NASA-dominans (vem hade trott något annat?).
• Visserligen är Voyagerprojektet kanske historiens mest lyckade rymdsondsprojekt, men att projektet belägger 11 platser på top 50-listan är väl ändå att ta i!
• Rymdsonden Galileo, en av mina absoluta favoriter, återfinns först på 19 plats. Hur tänkte man där?
• Förutom Huygens (på femte plats) saknas ESA helt i topplistan! Rymdsonderna Rosetta, Mars Express eller något av ESA:s alla rymdteleskop skulle ju kunnat platsa kan man tycka. 
• Rymdsonden Dawn saknas trots ett ganska unikt och framgångsrikt genomfört uppdrag att utforska en asteroid i detalj.
• Solsonderna lyser med sin frånvaro.

Saturnusmånen Titan har en Nilen-kopia

Rymdsonden Cassini har fotograferat ett flodlandskap på Titan. Det ser lite ut som Nillandskapet i Egypten! Floden som slingrar sig fram genom landskapet är ca 400 kilometer lång och mynnar ut i en sjö. Det är dock inte vatten som flyter i floden utan kolväten.

(Bildkälla: NASA)

NASA har tecknat kontrakt med tre företag om bemannade rymdfärder

NASA har under senare år arbetat tillsammans med ett antal amerikanska företag för att utveckla kostnadseffektiva lösningar vad gäller rymdtransporter. Målet med samarbetet är att skapa förutsättningar för både bemannade och obemannade rymdfärder i amerikansk regi. Idag är man beroende av framförallt Ryssland vad gäller t.ex bemannade rymdfärder till den Internationella rymdstationen (ISS). En hel del framsteg i arbetet har skett under året. SpaceX lyckade dockning med rymdstationen är väl kronan på verket så här långt.

Nu kommer nästa fas i detta arbete. Kontrakt har tecknats med tre företag för att utveckla kapaciteten för bemannade rymdfärder till ISS. De tre företagen är Boeing, Sierra Nevada och SpaceX. Kontrakten är värda ca 10 miljoner dollar per företag och handlar om att certifiera ett eller flera av dessa företag. När väl något av företagen får kontrakt på att faktiskt transportera astronauter till ISS handlar det förstås om mycket större pengar.

(Bildkälla: NASA)