Io - solsystemets mest vulkaniska himlakropp

Jupiters galileiska månar är verkligen intressanta. De uppvisar både likheter och skillnader. Några av dem har tjocka istäcken med stora mängder vatten under isen. En av dem, Io, är den i särklass mest aktiva av solsystemets himlakroppar. Denna måne är ett inferno av vulkanutbrott som emellanåt kan spruta lava 400-500 kilometer upp ovan månytan! Det finns mer än hundra vulkaner på Io och det är inte ovanligt att flera av dem har utbrott samtidigt. Forskare som studerat Io är dock lite förundrade över hur vulkanerna är spridda över månen. De finns inte där de borde finnas helt enkelt.

Bildsekvensen nedan visar ett stort vulkanutbrott som vulkanen Tvashtar hade 2007 när rymdsonden New Horizons passerade förbi. I "filmen" ses faktiskt bara den övre delen av vulkanplymen. Själva vulkanen är en bit ner på månens baksida. I sekvensen syns också två mindre vulkanutbrott, klockan 7 resp klockan 10 i bilden.

Ett stort vulkanutbrott på Io (Bildkälla: NASA)

Orsaken till att Io har en så häftig vulkanisk aktivitet är närheten till Jupiter. Jätteplaneten påverkar Io mycket kraftigt med sin starka gravitationskraft och drar så starkt i denna måne att den formligen spyr ut lava. Teoretiska beräkningar på hur denna påverkan skapar vulkanismen stämmer dock inte med de observationer som forskarna gjort. Vulkanutbrotten uppstår systematiskt mer österut än de borde enligt teorierna. Det innebär att ytterligare forskning behövs för att förklara hur månar påverkas av Jupiters tidvattenkrafter.

Io ser nästan ut som ett stekt ägg i bilden nedan!

(Bildkälla: NASA)

Keplerteleskopet testar Einstens teori

Rymdteleskopet Kepler söker som bekant efter planeter kring andra stjärnor, s.k exoplaneter, och har varit framgångsrik i detta sökandet. 115 exoplaneter har upptäckts till dags dato av Kepler. Därutöver har den upptäckt hela 2.740 planetkandidater. Det handlar om signaler som Keplerteleskopet fångat upp som indikerar att det finns planeter kring olika stjärnor. När teleskopet söker efter planeter händer det emellanåt också att den upptäcker dubbelstjärnor. NASA meddelar att Kepler gjort ett mycket intressant fynd. Det rör sig om ett dubbelstjärnesystem där en röd dvärgstjärna kretsar kring en mycket mindre, men betydligt mer massiv vit dvärgstjärna. Gravitationskraften från den vita dvärgstjärnan böjer av ljuset från den röda stjärnan, allt i enlighet med Einsteins allmänna relativitetsteori, som han lade fram för snart 100 år sedan. Keplerteleskopet har kunnat mäta hur strålningen från den röda stjärnan förändras när den vita dvärgstjärnan passerar över solskivan. Filmen nedan illustrerar det hela.

Jupitermånen Europa alltmer intressant

Jupiters måne Europa har alltsedan de två Voyagersonderna passerade Jupiter 1979 intresserat astronomerna. Förekomsten av vatten under ett tjockt istäcke har fått forskare att spekulera i om månen kan ha förutsättningar för att hysa enklare livsformer. Det som krävs för att liv ska uppstå är framförallt att det finns vatten, några av "livets grundämnen" såsom kol, kväve, fosfor, svavel m.m samt någon form av energikälla. Europa har vatten och får energi via de tidvattenkrafter som månen utsätts för i Jupiters närhet. NASA skriver på sin websida om att forskare upptäckt att det finns väteperoxid på Europas yta. Om peroxiden kommer i kontakt med vatten kan det sätta igång processer som skapar enkla organismer, på samma sätt som skedde på jorden för närmare 4 miljarder år sedan.

Rymdsonden Galileos bilder av Europa (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Galileo, som kretsade kring Jupiter mellan 1995 och 2003, upptäckte spår av väteperoxid på några ställen på Europas yta. Nu har man upptäckt att det tycks finnas väteperoxid lite varstans på Europa, även i områden där istäcket är tunt och vattnet kan nå upp till ytan. Forskarna har studerat Europa med hjälp av Keckteleskopet på Hawaii.

Is och vatten på Europa (Bildkälla: NASA)

Det finns få, om ens några, himlakroppar som är så intressanta ur ett astrobiologiskt perspektiv som Europa. Det är synd att det i dagsläget inte finns någon specifik rymdsond som ska besöka denna måne. Vi har visserligen rymdsonden Juno som just nu är på väg till Jupiter (framme 2016) och vi har ESA:s rymdsond JUICE som så småningom (om nästan 20 år!) ska studera Jupitermånarna. Det som behövs är en månlandare till Europa. Den hade kunnat studera denna måne mer i detalj.