Nu när Venus har passerat så får vi rikta in oss på Mars

Venuspassagen har som bekant varit veckans stora händelse i astronomivärlden. När nu planeten Venus passerat framför solskivan för att göra ännu ett varv runt solen, så är det dags att skåda vad den närmaste framtiden kan tänkas ha i beredskap för oss astronomiintresserade. Då kommer genast vår nästa grannplanet i åtanke. Mars alltså. Faktum är att årets riktigt stora rymdsondshändelse sker om lite mindre än 2 månader då rymdsonden MSL landsätter Marsfordonet Curiosity på Marsytan. Detta sker i arla morgonstund måndagen den 6 augusti svensk tid. Jag har skrivit en rad artiklar här i bloggen om MSL (se här) och Curiosity (se här). Under sommaren kommer fler inlägg allteftersom rymdsonden närmar sig sitt mål.

Det skrivs mycket om Mars i rymdmedia just nu. Det har under de senaste årtiondena skrivits hyllmeter med vetenskapliga artiklar om Mars, men också en hel del science fiction om denna vår grannplanet. I tisdags dog författaren Ray Bradbury, mest känd för sina science fiction- och framtidsberättelser Martian Chronicles ("Invasion på Mars" på svenska) och Fahrenheit 451 samt en mängd noveller. Martian Chronicles, en samling berättelser som utkom redan 1950, var en framtidsvision av en jord i atomkrig kring millenieskiftet, där människor ser Mars som en tänkbar tillflyktsort undan kriget. Rymdfärderna till Mars får dock förödande konsekvenser. Låt oss hoppas att eventuella framtida bemannade rymdfärder lyckas bättre med planetbevarandet.


Ray Bradbury (Bildkälla: Wikipedia)

Liv på Mars och Marsmänniskor var långt in på 1900-talet ett starkt inslag i folks medvetande. Allteftersom Mars utforskats har insikten vuxit om att det inte finns några mer avancerade livsformer på Mars. Vad man nu letar efter är tecken på om det kan tänkas ha funnits enklare livsformer på Mars och i så fall hur detta liv såg ut.

Marsfordonet Opportunity har börjat rulla igen efter lite vintervila. Den färdas inte särskilt snabbt. Det kan vissa dagar röra sig om endast några tiotal meter. NASA har dessutom ett par rymdsonder som kretsar kring Mars, MRO och Mars Odyssey. NASA har en informativ websida om utforskningen av Mars (se här). Även ESA:s rymdsond Mars Express fortsätter sin observation av den "röda planeten". Igår kom bilder av kratrar som visar hur Mars klimat har förändrats de senaste miljarderna åren. Kratrarna är fyllda av olika sedimentlager som utsatts för kraftig erosion (läs mer här). Det tycks vara så att Marsklimatet periodvis förändrats radikalt bl a på grund av förändringar i rotationsaxelns lutning.


(Bildkälla: ESA)

Kraftigt meteorbombardemang för miljarder år sedan kan också ha accelererat planetens växthuseffekt och höjt temperaturen (läs mer här). Den fråga forskare ställer sig är om det någon gång under planetens utveckling har funnits goda förutsättningar för liv. Det är bland annat detta som Marsfordonet Curiosity ska studera när den väl landat på Mars.

När skickar vi då människor till Mars? Med största sannolikhet sker det inte inom den närmaste 10-årsperioden. Det finns en del vilda planer på Marsexpeditioner. En av de allra vildaste presenterades häromdagen. Det är den holländske entreprenören Bas Lansdorp som i ett projekt vill skicka fyra människor till Mars 2023. Med enkelbiljett! Kolla bara in den här videon om projektet, som kallas för Mars One.

Tanken är att några Marsfordon m.m ska förbereda för en bemannad Marsfärd, som ska finansieras via ett gigantiskt mediaprojekt, ett slags Big Brother i multiversion. De astronauter som skickas dit är tänkta att stanna där resten av sina liv! Spännande projektidé! Själv tror jag att det skulle bli lite segt att leva på Mars, men det finns säkert intressenter till ett sådant här projekt. Vi hade ju sex astronauter som deltog i Mars 500-projektet, en fiktiv Marsexpedition på lite drygt 500 dagar (läs här).

Ja, Mars är sommarens planet att bevaka. Följ händelseutvecklingen här i bloggen.