Indiska Marssonden var tillfälligt ur kurs

Den indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission var tillfälligt lite ur kurs i några timmar häromdagen, vilket nog fick en och annan indisk astronom att få skrämselhicka. Saken är den att rymdsonden har en något annorlunda färdväg till Mars. Den raket som indiska rymdmyndigheten ISRO använde sig av var lite orkeslös kan man säga, så istället för att sända iväg rymdsonden direkt mot Mars så sändes den in i en omloppsbana runt jorden.

Tanken är att rymdsonden för varje varv i ett antal manövrar ska få en allt vidare bana så att den slutligen kan sändas ut mot Mars. Häromdagen misslyckades ISRO med en av dessa manövrar, vilket gjorde att rymdsonden inte kom upp i rätt altitud. Det verkar som man nu fått ordning på det hela igen och att Mars Orbiter Mission är på rätt spår. Läs mer om rymdsondens manövrar på SpaceDailys websida.

Kometen ISON är på ingång, men frågan är om den blir så värst ljusstark

Nu kommer det bilder på kometen ISON var och varannan dag allteftersom den närmar sig solen. I dagsläget har ISON en magnitud på ca 8, vilket gör att den kan ses med hjälp av kikare och om en vecka eller så kanske rent av med blotta ögat. Kometen rör sig med en hastighet på 150.000 kilometer i timmen och kommer snart så nära solen att den blir svår att se. Den 28 november är den som närmast bara 1,2 miljoner kilometer från solen Om den överlever denna närkontakt och fortsätter sin färd i ett stycke så finns visst hopp om att det kan bli en trevlig syn på vår natthimmel i december månad. Frågan är dock om den kommer att bli så ljusstark som kometfantasterna hade hoppats. Anders Nyholm på Populär Astronomi ger tips om hur man kan få syn på ISON och, i väntan på att den ska lysa upp lite mer, hur man kan sikta in kikaren på en annan komet, C/2013 R1 Lovejoy.

Kometen ISON (Bildkälla: NASA)

Kometer har som bekant en lång och ofta ljusstark svans. Men vad är väl en kometsvans mot sex asteroidsvansar?! Rymdteleskopet Hubble har fångat denna märkliga asteroid på bild.

(Bildkälla: NASA)

Mycket rymdsondsdata blir det

Det är en enorm mängd data som alla dessa rymdsonder lagrar och vidarebefordrar till kontrollstationer på jorden. Den största dataförmedlaren av alla är Marssonden MRO (Mars Reconnaissance Orbiter), som sedan den började kretsa kring Mars 2006 sänt över 200 terabit med data till jorden. Det motsvarar tre månaders HD-video nonstop! Denna enorma datamängd sänds med hjälp av en tre meter bred antenn som får sin strömförsörjning av solpaneler som är på totalt 20 kvadratmeter. Det s.k Deep Space Network, med mottagningsstationer i Kalifornien, Spanien och Australien tar emot data för vidare bearbetning och analys.

Illustration av rymdsonden MRO (Bildkälla: NASA)

Man kan ju undra hur forskarna klarar av att hantera denna datamängd och skapa information och kunskap av det hela. Det sker genom att data delas upp i mindre paket som sänds till olika forskningsteam runt om i världen. Det lär bli mycket arbete ändå för att leta upp guldkornen. Bland alla data finns otaliga bilder från vår grannplanet. Bilden nedan visar sanddyner som formas av vinden och med tiden rör sig sakta över Marsytan. Det ser nästan ut som ett konstverk!

(Bildkälla: NASA)

En bild som visar fyra planeter och sju Saturnusmånar

Teamet bakom rymdsonden Cassini har satt samman en bild som visar Saturnus och dess ringsystem samt jorden-månen, Venus och Mars. Som om inte det räckte har man också fått med sju av Saturnus månar. Dessa är (från vänster till höger) Enceladus, Prometheus, Epimetheus, Tethys, Janus, Mimas och Pandora. Månarna syns bara som små prickar. Även jorden-månen, Mars och Venus blir inte mer än prickar i bilden. Det som är lite kul med bilden är dels att alla dessa objekt identifierats från ett avstånd av 1,2 miljoner kilometer, dels att man tydligt ser detaljer i Saturnusringarna såsom ojämnheter m.m. Här nedan visas en översiktsbild, men klicka på länken HÄR för att se en mer högupplöst bild. Zooma sedan in på olika delar i bilden.

(Bildkälla: NASA)