På många forskares önskelista: En rymdsond till Jupitermånen Europa

På American Geophysical Unions (AGU) konferens i San Fransisco i veckan har forskare presenterat förslag på en lågbudgetrymdsond till Jupitermånen Europa. Alltsedan rymdsonden Galileo studerade denna fascinerande måne 2003 så har frågan om liv på Europa diskuterats. Kan det tänkas finnas enklare livsformer under den isiga månytan? Det finns sannolikt flytande vatten under isen och det kan finnas goda förutsättningar för liv. Många forskare ser Europa som den himlakropp, förutom vår egen jord, som har störst sannolikhet att hysa liv. Större än planeten Mars alltså, dit NASA m.fl skickar horder av rymdsonder och fordon.

I flera rapporter från forskargrupper i USA, bl a Planetary Science Decadal Survey, har förslag lagts fram om ett rymdsondsprojekt med uppgiften att i detalj utforska Jupitermånen Europa. Det har hittills inte blivit något mer konkret av det hela, framförallt på grund av finansieringsproblem. Rymdsondsexpeditioner till de yttre planeterna i solsystemet tenderar att bli ganska dyra historier. På konferensen i veckan presenterades dock några förslag på lite mer kostnadseffektiva projekt

Robert Pappalardo, forskare på NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) presenterade en idé som bygger på att en rymdsond som kretsar runt Europa i kombination med en rymdsond som kretsar runt Jupiter kan genomföra de studier som är nödvändiga för att mer säkert kunna uttala sig om förhållandena på Europa. Nya studier av Galileo-data visar att vatten kan finnas närmare månens yta än vad man tidigare har trott. Detta är möjligt på grund av att Europa fortfarande kan vara geologiskt aktiv.

Som jag ser det behövs väl "bara" en ytterligare rymdsond; den mot Europa. Vi har ju redan en rymdsond på väg mot Jupiter, sonden Juno, och man får väl hoppas att den kan genomföra nödvändiga observationer av Europa.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://blogs.agu.org/geospace/2011/12/06/on-a-mission-to-get-under-europa%e2%80%99s-skin/

Får vi snart rymdväderprognoser på nyheterna i TV?

Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har en intressant artikel om den snabba utvecklingen av analyser och prognoser vad gäller rymdväder. På den stora geofysikkonferensen AGU i Kalifornien i veckan har bl a rymdväder diskuterats. Rymdväder uppstår i huvudsak utifrån effekterna av en mer eller mindre aktiv sol. När solen har utbrott så påverkar det stora delar av solsystemet på olika sätt.

Ett stort antal rymdsonder studerar solen och solens inverkan på övriga himlakroppar i solsystemet. Det kommer löpande nya bilder och data från framförallt de olika solsonderna såsom SDO, SOHO, Stereo, Hinode m.fl (jag har skrivit en hel del om detta, se under respektive rymdsond). Det blir ju också allt mer viktigt att få tillförlitliga prognoser avseende rymdvädret. Dels påverkar "magnetiska stormar" kommunikationssatelliter, rymdsonder, rymdstationer m.m, dels kan de ha stark påverkan på astronauter som deltar i bemannade rymdfärder.

Så om några år har vi kanske rymdmeteorologer som drar den aktuella rymdväderprognosen!


En hel skock rymdsonder studerar olika aspekter av rymdväder (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003291/

NASA garanterar JAMES WEBB-TELESKOPET inom given budgetram

Vid en hearing i tisdags i det amerikanska representanthusets Committee on Science, Space and Technology grillade politikerna projektledningen för James Webb-teleskopet (JWST) stenhårt och krävde besked om huruvida projektet kan fullföljas inom given budgetram. NASA garanterade då att JWST ska kunna sändas upp i oktober 2018 till en total projektkostnad på 8,8 miljarder dollar. I kommittén finns en irritation över NASA:s ständiga kostnadsöverdrag i olika projekt, där JWST-projektet väl är det värsta exemplet. Från en ursprunglig budget på 3,5 miljarder dollar har man i flera steg höjt kostnadsprognosen och är nu alltså uppe i 8,8 miljarder doller. Från NASA:s sida måste man ta pengar från andra forskningsområden för att överhuvudtaget kunna skrapa ihop denna summa.

En riskfaktor som också diskuterades på hearingen var det faktum att eventuella behov av reparationer eller justeringar av teleskopet inte blir möjliga att göra i och med att rymdfärjorna inte längre är tillgängliga. Minns hur Hubbleteleskopet reparerades och servades i ett flertal omgångar. Rymdfärjorna finns inte och hade inte heller varit till någon nytta eftersom JWST, till skillnad från Hubbleteleskopet, inte ska sättas i omloppsbana runt jorden utan sändas mot den s.k Lagrangepunkt nr 2. Dit är det 1,5 miljoner kilometer och serviceåtgärder blir i princip omöjliga att genomföra. Det krävs därför en mängd tester för att säkerställa att spegelelement och annat verkligen fungerar som det ska. Man får bara en chans att få till det hela.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-12-nasa-vows-bn-space-telescope.html