Bilden nedan, tagen av rymdsonden Messenger, visar det kraterfyllda landskapet vid nordpolen. Den största kratern, men namnet Prokofiev, efter den ryske kompositören, tros innehålla is på kraterbotten.
(Bildkälla: NASA)
tisdag 27 november 2012
Merkurius kratrar innehåller is trots närheten till solen
Merkurius kretsar ju nära solen och är en synnerligen het planet. Temperaturen kan stiga till hela +425 grader Celcius. Ändå kan det finnas is på Merkurius. Forskarna tror att det i djupare kratrar dit solstrålarna aldrig når kan samlas lite is. Man ska också komma ihåg att Merkurius har långa nätter, som innebär att temperaturen kan sjunka till -185 grader Celcius! Planetens rotationsaxel lutar i princip inte alls vilket gör att polerna inte nås av särskilt mycket solljus.
Bilden nedan, tagen av rymdsonden Messenger, visar det kraterfyllda landskapet vid nordpolen. Den största kratern, men namnet Prokofiev, efter den ryske kompositören, tros innehålla is på kraterbotten.
Bilden nedan, tagen av rymdsonden Messenger, visar det kraterfyllda landskapet vid nordpolen. Den största kratern, men namnet Prokofiev, efter den ryske kompositören, tros innehålla is på kraterbotten.
God kommunikation på Mars
Det verkar vara en god kommunikation mellan rymdmyndigheterna. Åtminstone på och kring Mars. Det är nämligen så att NASA:s Marsfordon Curiosity sänt data till ESA:s rymdsond Mars Express, som därefter sänt det vidare till jorden. Tjusigt samarbete i rymdforskningens tjänst! Det är första gången som ESA:s rymdsond kommunicerar på detta sätt med Curiosity. Vad är det då för information som Curiosity sänt till jorden via Mars Express. Jo, bland annat ett antal skarpa foton.
Mer i närbild kan man se hur Curiositys laserkanon pepprat stenen.
När man nu ändå är igång med samarbete på Mars kan man väl också se till att återuppta samarbetsdiskussionerna kring ExoMars. NASA har som bekant dragit sig ur det projektet vilket bidrog till att ryska rymdmyndigheten Roscosmos istället blev en samarbetspartner till ESA. Det var ju bra i och för sig, men det hade varit ännu bättre med även NASA som partner i projektet. Frågan är väl hur intresserade NASA egentligen är av samarbete med ESA. På ESA:s websida skriver man ganska utförligt om det här samarbetet mellan Curiosity och Mars Express. På NASA:s websida visas samma bilder, men utan någon som helst kommentar om att de sänts till jorden via Mars Express!
En sten vid "Rocknest" (Bildkälla: NASA)
Mer i närbild kan man se hur Curiositys laserkanon pepprat stenen.
(Bildkälla: NASA)
När man nu ändå är igång med samarbete på Mars kan man väl också se till att återuppta samarbetsdiskussionerna kring ExoMars. NASA har som bekant dragit sig ur det projektet vilket bidrog till att ryska rymdmyndigheten Roscosmos istället blev en samarbetspartner till ESA. Det var ju bra i och för sig, men det hade varit ännu bättre med även NASA som partner i projektet. Frågan är väl hur intresserade NASA egentligen är av samarbete med ESA. På ESA:s websida skriver man ganska utförligt om det här samarbetet mellan Curiosity och Mars Express. På NASA:s websida visas samma bilder, men utan någon som helst kommentar om att de sänts till jorden via Mars Express!
Pac-Man härjar kring Saturnus!
En gång i tiden fanns ett fantastiskt PC-spel som hette Pac-Man. Alla över 40 år eller så känner till detta fantastiska spel som spelades på en persondator med 640 kilobyte primärminne, 10 megabyte hårddisk, diskettenhet och operativsystemet MS-DOS. Att spela Pacman på detta fartvidunder till dator är något som dagens ungdom gått miste om! Själv spelade jag så mycket att jag emellanåt drömde om den jagande lilla filuren. Jag har alltid undrat vart Pacman egentligen tog vägen. Nu kommer äntligen svaret från NASA. Den har förökat sig genom delning och härjar nu kring Saturnus där Pac-Mannarna antagligen jagar mindre stenbumlingar.
Kolla bara den här bilder som bygger på rymdsonden Cassinis observationer! Visst ser det ut som två Pac-Mans.
Så här såg den ut, Pac-Man
Kolla bara den här bilder som bygger på rymdsonden Cassinis observationer! Visst ser det ut som två Pac-Mans.
(Bildkälla: NASA)
Det rödgula området är i själva verket varmare delar av de två Saturnusmånarna Mimas och Tethys.
Stekheta "Jupiters" finns det gott om bland exoplaneterna
När man studerar förteckningar över upptäckta exoplaneter kan man inte undgå att förundras över hur många Jupiterstora planeter det finns som kretsar extremt nära sina respektive stjärnor. Dessa "hot Jupiters" måste verkligen vara stekheta. Igår upptäcktes ännu en sådan planet, WASP 77A b, med en massa som är 1,76 gånger Jupiters. Den gör ett varv runt sin stjärna på 1,36 dagar! Ja just det, 33 timmar!
Liknande planeter finns i massor och man undrar hur de kan överleva så nära sina stjärnor. Det är förstås stekhett på dessa Jupiterliknande gasplaneter. Påverkan från stjärnan måste vara enorm och en del av planeterna slukas väl helt enkelt så småningom av stjärnorna.
Illustration av en "hot Jupiter" (Bildkälla: NASA)
Liknande planeter finns i massor och man undrar hur de kan överleva så nära sina stjärnor. Det är förstås stekhett på dessa Jupiterliknande gasplaneter. Påverkan från stjärnan måste vara enorm och en del av planeterna slukas väl helt enkelt så småningom av stjärnorna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)