Det europeiska rymdsondsprogrammet diskuterades på Astronomdagarna

Även fredageftermiddagen på årets Astronomdagar i Göteborg innehöll en hel del information om rymdsondernas utforskning av solsystemet och framförallt om de europeiska rymdsondsplanerna. Per Magnusson från Rymdstyrelsen presenterade senaste nytt om vad som planeras på europeisk nivå. Här kommer ett försök till kortfattad sammanfattning:

• Europa, under ledning av den europeiska rymdmyndigheten ESA, har en rad rymdsonder uppe som utforskar olika aspekter i solsystemet. Många nya planeras också, vilket nämndes redan i gårdagens inlägg från astronomdagarna (BepiColombo, Gaia m.fl)
• Problemet just nu är avsaknad av finansiering för ett flertal av de planerade projekten. Både NASA (som är samarbetspartner i flertalet projekt) och ESA har stora budgetproblem. Debatten i den amerikanska kongressens budgetkommittéer (som beskrivits i några inlägg här i bloggen) angående rymdteleskopet James Webbs framtid är väl det bästa exemplet på finansieringsproblemen. Även andra projekt kommer dock att diskuteras vad gäller finansiering. ESA är tvungen att välja vilka projekt som ska genomföras och också försöka komma överens med NASA om hur de ska genomföras. Detta gäller inte minst det stora ExoMars-projektet, med planerade uppskjutningar 2016-2018. Projektet har en budget på hela 1 miljard euro! Ska NASA ställa upp med ett par Marsfordon eller ska ESA finansiera den ena? Vad ska vara projektets inriktning?
• Ska ESA satsa på Euclid (kosmologiprojekt som bl a syftar till att studera mörk materia och mörk energi), eller Plato (som ska studera stjärnor och exoplaneter m.m) eller på Solar Orbiter (som ska kretsa nära solen och detaljstudera den)? Oavsett vilket sker uppskjutning 2017-2018 ungefär.
• Sverige deltar i flera av projekten med utformning av instrument m.m.
• Lite längre fram planeras också rymdsondsprojekt som ska studera asteroider (Marco Polo R).
• Det kan också bli aktuellt med utforskning av Jupitermånarna Ganymedes och Callisto (Laplace-projektet). Här är NASA i högsta grad en osäker samarbetspartner, så frågan är om ESA kan driva projekten utan amerikansk medverkan.
• Hösten 2012 hålls ett möte med de politiska beslutsfattarna för att lägga upp en mer långsiktig strategi. Den fortsatta utvecklingen av europeiska ekonomin, och hur den nuvarande krisen i euro-området utvecklas, kommer sannolikt att påverka besluten i allra högsta grad.

Var är alla rymdsonder den 1 oktober?

Jag har ju gjort några försök att i ett par solsystemskartor visa var alla rymdsonder är, men upptäcker nu att Emily Lakdawalla på The Planetary Societys blog gör detta så mycket bättre och dessutom skriver om vad som är på gång. Så jag länkar här till hennes fina artikel och eleganta illustrationer. Hon är verkligen lysande!

Nu väntar vi ett par månader så kommer en hel skock med Marssonder att sändas upp. Det är den ryska Phobos-Grunt och den kinesiska Yinghuo-1, som sänds upp tillsammans, samt det stora amerikanska Marsprojektet, sonden Mars Science Laboratory (MSL).

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003204/

Uppskjutningen av den kinesiska rymdsonden Tiangong-1 verkar ha gått bra

Gårdagens uppskjutning av rymdsonden (rymdlabbet) TIANGONG-1 verkar ha gått bra. Solpanelerna har fällts ut och rymdsonden är i sin planerade omloppsbana runt jorden. Nu börjar den sin tvååriga tjänstgöring då bl a Kina ska genomföra dockningar med Tiangong-1 under 2012. Enligt Astrowebb sker en dockning redan den 1 november, med rymdsonden Shenzhou-8! Kina:s mer långsiktiga plan är att starta bemannade rymdfärder och det här är "träning" inför sådana projekt. Det intressanta med den här uppskjutningen är också att den TV-sändes och dessutom kunde följas på Internet. Är det början på en mer öppen kinesisk rymdpolitik? Hittills har den varit lite hemlig och planerade uppskjutningar annonseras ofta endast kort tid i förväg.



Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-09-china-module-space-station_1.html

Läs också: http://www.astrowebb.com/

Mer om MESSENGERS:s upptäckter om Merkurius

Igår skrev jag ett inlägg om de spännande fynden som rymdsonden MESSENGER gjort avseende planeten Merkurius. Bland fynden kan också nämnas det enorma effekten av kraftig solvind som praktiskt taget "sandpapprar" planeten vid polerna. UniverseToday beskriver detta mer i detalj.




(Bildkälla: NASA)

Läs mer här: http://www.universetoday.com/89322/extreme-solar-wind-blasts-mercurys-poles/

SpaceX utvecklar ett raketsystem som kan återanvändas

Dag Kättström (rymdenidag) tipsar om en häftig film på Youtube som visar det amerikanska företaget SpaceX planer på ett raketsystem där de olika raketstegen återvänder till jorden. Kolla här.

UniverseToday skriver idag lite om hur det hela är tänkt samt om SpaceX planer på bemannade färder till Mars.

Läs mer här: http://www.universetoday.com/89347/spacex-to-develop-a-fully-reusable-launch-system-and-elon-musk-wants-to-send-humans-to-mars/

Mycket om rymdsonders utforskning på dagens "Astronomdag" i Göteborg

Astronomdagarna i Göteborg fortsatte idag med en rad intressanta föreläsningar och flera av dem berörde rymdsondernas utforskning av vårt solsystem och av universum i stort. Här kommer en kort sammanfattning av förmiddagens sessioner:

• Dan Kiselman berättar om aktuell solforskning och vad som är på gång framöver. Det svenska solteleskopet på Kanarieöarna är, även internationellt sett, en god källa till ny kunskap om solen och dess processer. Det planeras flera stora solteleskop, bl a 4,2 metersteleskopet ATST (Advanced Technology Space Telescope) som ska byggas på Hawaii och 4-metersteleskopet EST (European Solar Telescope) som ska byggas på Kanarieöarna. Dessutom finns planer att bygga ett 5-meters (eller rentav ett 8-meters) teleskop i Kina. Flera nya solsonder är också på gång, såsom ESA:s Solar Orbiter (2017-2021), NASA:s Solar Probe Plus (2018-2024, ska flyga riktigt nära solen) samt JAXA:s Solar-C (2018). Det finns ju ett flertal rymdsonder uppe i nuläget, varav SDO kanske är det mest spännande.
• Björn Davidsson berättar om den mycket spännande utforskningen av asteroider och kometer och andra små solsystemsobjekt. Mycket kunskap kan erhållas om solsystemets bildande och tidiga utveckling vid studier av dessa relativt omodifierade himlakroppar. Här bygger studierna till stor del på de fynd som rymdsonderna Hayabusa, Rosetta, Deep Impact och Dawn har gjort. Man försöker ta fram en modell över hur dessa små himlakroppar bildats. Just nu är det förstås ett stort intresse för Dawns utforskning av asteroiden Vesta.
• Charles Lue berättar om hur solvinden påverkar himlakroppar utan atmosfär. Här bygger studierna bl a på observationer från den indiska rymdsonden Chandrayaan-1. Man studerar likheter och olikheter i solvindens påverkan på olika himlakroppar och solvindens påverkan på rymdvädret. Man utgår också från data från rymdsonden Mars Express som studerar Mars och dess måne Pbobos År 2014 planeras uppskjutning av  rymdsonden Bepi Colombo, ett av ESA:s stora projekt. Den kommer att ha svenskutvecklade instrument för att bl a studera solvinden.
• Anders Johansen berättar om ett av astronomins hetaste ämnen just nu - utforskningen av exoplaneter. Det tycks som det alltmer blir den s.k transitmetoden som dominerar vid letandet av exoplaneter. Det är just nu en explosionsartad utveckling inom området och idag är man uppe i ca 700 exoplaneter. I studierna ingår bl a att fundera på hur stoft och grus kan bilda de planetesimaler som så småningom blir planeter. Något som förbryllat forskarna är fynden av mycket stora gasplaneter på mycket stora avstånd från sina stjärnor. Hur har dom lyckats hinna bilda någon form av kärna från de stoft- och gruskorn som funnits i ackretionsdisken? Forskningen visar att grus och stoft klumpar ihop sig mycket snabbare än man tidigare trott så det förklarar planetutvecklingen.

En massa spännande föreläsningar återstår idag! Fortsättning följer!