torsdag 24 maj 2012

Mars och Venus är i fokus i år

2012 är planeterna Mars och Venus år. Mars för att årets stora rymdsondshändelse sker den 6 augusti då rymdsonden MSL med dess fordon Curiosity landar på planetens yta. Venus för att vi den 6 juni ska få bevittna århundradets sista Venuspassage.

Jag hittade en kul video om konsten att landa på Mars. Eftersom Marsatmosfären är tunn gäller det att få stopp på ekipaget. Det räcker inte med stora fallskärmar. Ett alternativ är att använda en airbag, men MSL är allt för stor och tung för att det ska fungera. MSL kommer därför att använda sig av flera olika system för att landa välbehållen på Mars. Förutom fallskärm ska den också bromsas upp med hjälp av speciella hjälpmotorer. När den närmar sig Marsytan ska Curiosity firas ner med hjälp av ett slags rep. När den väl landat tryggt på Marsytan "sprängs" repen av och fordonet kan börja köra. Resterande landningskapsel kraschas en bit bort. Det hela verkar ganska avancerat.


(Källa: NASA


I avvaktan på denna landning börjar en annan Marsbil att vakna till liv igen efter en kortare viloperiod. Det är Opportunity som står på kanten av Endeavourkratern. Häromdagen kom denna utsiktsbild från fordonet.


(Bildkälla: NASA)

Och så har vi Venus. Denna, vår systerplanet, som på grund av en accelererande växthuseffekt blivit en synnerligen ogästvänlig plats. En av årets stora astronomihändelser inträffar om knappt två veckor med Venus i huvudrollen. Planeten passerar då solskivan och vi får uppleva århundradets andra Venuspassage. Den förra inträffade 2004. Dessa Venuspassager kommer i par, två stycken på åtta år och sedan ett mellanrum på lite drygt 100 år till nästa par. Populär Astronomi har de senaste dagarna skrivit om denna händelse och har en intervju med den veteskaplige projektledaren för rymdsonden Venus Express, Håkan Svedhem. Robert Cumming på tidningen ger också lite inköpstips inför detta event (se här). Solförmörkelseglasögonen låter som ett bra tips. Det där med väckarklocka låter också som en god idé. Solteleskopet för det facila priset av 7.000 kronor är kanske en något mer tveksam investering. Den är nog bara för de riktiga solentusiasterna!  Jag återkommer förstås här i bloggen om Venuspassagen när det börjar närma sig.


Så här såg det ut 2004 när Venus täckte lite av solytan (Bildkälla: Wikipedia)

Den nionde planeten

När den avlägsna Pluto upptäcktes 1930 av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh räknade vi till nio planeter i vårt solsystem. I 76 år, till år 2006,  gällde denna sanning, även om det lite då och då kommit propåer om ytterligare planeter. Istället för fler blev det den 24 augusti 2006 en färre, efter ett beslut av den Internationella astronomiska unionen om att degradera Pluto till en s.k dvärgplanet. Orsaken var att man åren innan upptäckt ett flertal himlakroppar som liknade Pluto, varav en, Eris, dessutom tycktes vara något större än Pluto (senare data visar att de två himlakropparna sannolikt är mycket lika i storlek). Nu kommer nya forskarrön om en nionde planet i vårt solsystem.

National Geographics skrev för ett par veckor sedan om att en grupp forskare har lagt fram en teori om att det måste finnas ytterligare en planet längre ut i solsystemet för att man ska kunna förklara rörelserna hos en del objekt i det s.k Kuiperbältet, ett bälte utanför Neptunus omloppsbana bestående av asteroider m.m. Forskarna hävdar att vissa asteroider och dvärgplaneter har ologiska omloppsbanor om inte de förklaras av något större objekt som påverkar dessa himlakroppar. Man tror att det finns en relativt stor planet långt ut i solsystemet som åstadkommer denna påverkan. Problemet är att, om den nu finns, så är det mycket svårt att beräkna var den är och ännu mycket svårare att få syn på den. Vi får väl se om vi får en nionde planet så småningom.

An illustration of ''Quaoar,'' a Kuiper belt object.
Illustration av en tänkt planet (Bildkälla: NASA)