Saturnusmånen Titan kan vara mer lik jorden än vad man tidigare har trott

Space.com rapporterar idag att nya rön kring Saturnus måne Titan visar att den kan vara betydligt mer lik vår jord än vad man tidigare har trott. Franska nationella centrat för vetenskaplig forskning har studerat denna måne lite djupare och funnit att den tjocka Titanatmosfären består av flera olika lager på samma sätt som vår atmosfär. Det lägsta atmosfärlagret påverkas i stor utsträckning av en himlakropps yta och påverkar i sin tur också denna yta genom molnbildning och blåst som kan forma landskapet och t.ex skapa sanddyner. Det lägsta atmosfärlagret har också stor påverkan på himlakroppens klimat och väder.

Det franska forskarteamet har genom simuleringar kommit fram till att de lägsta atmosfärlagren består av två separata lager, tydligt åtskilda från de övre atmosfärlagren. Lagret närmast Titans yta är endast 800 meter tjockt och varierar dagligen, på samma sätt som sker på jorden. Lagret ovanför är 2 kilometer tjockt och varierar med månens årstider. Båda lagren påverkas av månens temperaturvariationer. De nya rönen kan förklara den blåst som rymdsonden CASSINI:s minisond Huygens mätte upp när den landade på Titans yta i januari 2005. Det kan också förklara utseendet på de stora sanddynerna kring Titans ekvator. Forskarna studerar nu även metankretsloppet från de metansjöar som finns på Titan och till atmosfären och sedan ner på Titans yta igen. Det kan visa sig vara mycket likt vattnets kretslopp på jorden.


Rymdsonden CASSINI har kartlagt sanddynernas mönster på Titan (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.space.com/14247-saturn-moon-titan-atmosphere-earth.html

Rymdsonden CASSINI har passerat nära Saturnusmånen Dione

I mitten av december 2011 passerade rymdsonden CASSINI på ett avstånd av ca 100.000 kilometer från Saturnusmånen Dione. Denna måne med en diameter på ca 1.100 kilometer ser lite jämntråkig ut på bilden. Inga mer spektakulära kratrar eller andra formationer syns till. Det tjocka "strecket" i bilden är Saturnusringarna. De två små månarna i ringarnas närhet i bilden är Prometheus, till vänster (diameter 86 kilometer) och Epimetheus, till höger (diameter 113 kilometer).


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4453

Nu har även Indien planer på en rymdsond till Mars!

Mars verkar vara en populär planet! Vi har ett flertal rymdsonder som utforskar Mars just nu, en amerikansk rymdsond på väg dit, en rysk-kinesisk rymdsond som tyvärr inte kom dit utan kraschade igår i stilla havet (se föregående artikel här i bloggen) och nu också planer på en indisk rymdsond till Mars. Enligt en artikel i UniverseToday meddelar den indiska rymdmyndigheten ISRO (Indian Space Research Organization) att man planerar för en rymdsond till Mars redan nästa år!

Det verkar dessutom handla om en avancerad rymdsond med ca 10 instrument. Man vill framförallt studera Mars-atmosfären ur lite olika aspekter, men också studera planetens mineralogi, ytaktivitet, sammansättning m.m. Bland instrumenten ska dessutom finnas en kamera som kan ta högupplösta bilder från Marsytan. Tanken är att sonden ska ha en kraftigt elliptisk omloppsbana där avståndet till planeten varierar från 500 till 80.000 kilometer.

Enligt uppgifter från ISRO kan uppskjutningen av rymdsonden ske redan i november 2013 och sonden gå in i omloppsbana runt Mars i september 2014. Om det inte blir av 2013 uppstår nästa "uppskjutningsfönster" 2016 och därefter 2018. Indien har genomfört ett lyckat rymdsondsprojekt tidigare, Chandrayaan-1, som kretsade runt månen 2008-2009 och som t o m skickade ner en minisond till månytan. Så visst finns det kapacitet att genomföra den här typen av projekt. Det var dock lite överraskande att det finns planer på en sond till Mars. Hittills har inriktningen mer varit att genomföra ytterligare ett rymdsondsprojekt till månen, Chandrayaan-2, som också planeras medföra ett fordon som ska köra omkring på månytan. Vi får väl se vilket projekt som genomförs först.


Indiens månsond Chandrayaan-1 (Bildkälla: http://www.chandrayaan-i.com/)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/92636/india-has-red-planet-fever/#more-92636

Läs också: http://www.asianscientist.com/topnews/isro-indian-mission-to-mars-red-planet-2013/

Ryska rymdsonden PHOBOS-GRUNT kraschade utanför Chiles kust

Igår kväll ca kl 18.45 svensk tid föll den ryska rymdsonden PHOBOS-GRUNT genom atmosfären och ner i Stilla havet utanför Chiles kust, drygt 120 mil väster om Wellingtonön. Det är i dagsläget oklart var den exakta landningsplatsen är. Man vet inte heller i hur många delar som rymdsonden bröts sönder. Det tog således 10 veckor efter den misslyckade uppskjutningen innan sonden till slut kraschade på jorden. När man ser bilden nedan som visar rymdsondens bana de sista timmarna får man ju vara glad att den tycks ha passerat landområdena i Sydamerika och hamnat i oceanen.


Phobos-Grunts bana innan den kraschade utanför Chiles kust (Bildkälla: Roscosmos)

Läs mer på: http://www.space.com/14242-russia-spacecraft-phobos-grunt-crash-earth.html

Läs också: http://www.popast.nu/2012/01/ingen-sag-nar-fobos-grunt-foll-ner-i-havet.html