Senaste nytt om Pluto

Robert Cumming har intervjuat Anders Johansen, planetforskare vid Lunds Universitet, på Populär Astronomis websida. Anders har varit på en Plutokonferens i Maryland, USA, och beskriver senaste nytt kring utforskningen av Pluto. Intresset för denna före detta planet är i stigande. Dels har vi en rymdsond, New Horizons, på väg mot Pluto, dels sker det en hel del intressanta upptäckter vad gäller Pluto.

Pluto är som sagt en före detta planet. Det är nämligen så att Internationella Astronomiska Unionen hösten 2006 degraderade Pluto från planet till dvärgplanet. Orsaken till degraderingen var att flera s.k plutoider (Eris, Makemake och Haumea) hade upptäckts åren dessförinnan. Pluto fick helt enkelt ge namn åt en ny planetklass bestående av lite mindre planetliknande objekt. I januari 2006, bara några månader innan IAU fattade beslut om att Pluto inte längre är en planet, sändes rymdsonden New Horizons mot Pluto. NASA:s projektledning för New Horizons-projektet har under senare år drivit frågan om huruvida IAU-beslutet är logiskt eller inte. Sista ordet är nog inte sagt i denna frågan.

Datorgenererad bild av Pluto utifrån Hubble-bilder (Bildkälla: NASA)

Vad hände i övrigt på Pluto-konferensen? Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har skrivit lite om det. Några av de mest intressanta frågorna, som kanske New Horizons kan ge svar på är:

• Finns det fler månar kring Pluto än de fem som hittills upptäckts?
• Hur är det egentligen med Plutos stora måne Charon vad gäller dess sammansättning och geologi m.m? 
• Var är Plutos nord- respektive sydpol? Lustigt nog är detta oklart idag, vilket försvårar kartläggningen av Pluto.

En stjärnas rotationshastighet har uppmätts för första gången

Forskare har för första gången lyckats mäta rotationshastigheten hos en annan stjärna än solen. Det är den solliknande stjärnan HD52265 som studerats med hjälp av data från det franska CoRoT-teleskopet. Forskarna fann att stjärnan roterar ca 2,3 gånger snabbare än solen. Man kunde också bestämma rotationsaxelns lutning och dessutom säkerställa existensen av en exoplanet kring stjärnan. Den teknik man använt går ut på att studera vibrationerna hos denna stjärna som befinner sig 90 ljusår från oss. Stjärnor som solen för varm plasma från stjärnans inre mot ytan där det kyls och sedan sjunker ner i stjärnans inre. Dessa konvektionsrörelser skapar tryckvågor som får stjärnans inre att vibrera. Läs mer om forskningsstudien på NASA:s websida.

(Bildkälla: MPI for Solar System Research/Mark A. Garlick)