(Bildkälla: NASA)
torsdag 20 februari 2014
Vackra sanddyner på Mars
NASA:s rymdsond MRO (Mars Reconnaissance Orbiter) har tagit en fin bild på sanddyner på Mars. Naturen kan tydligen skapa vackra formationer även på Mars.
Ett tips: Kolla in websidan Rymdturism.se!
Websidan Rymdturism.se har uppdaterats och fått en helt ny design. Här finns mycket intressant att läsa om en ny spirande bransch - rymdturismen. Inom ett par år kommer vi att få se de första rymdfärderna med privatpersoner. Ett flertal rymdbolag är i startgroparna för att sända upp turister till rymden. Det ska bli spännande att följa utvecklingen framöver.
Curiosity rullar sakta fram i mjuk Marssand
Som jag berättat tidigare här i bloggen försöker NASA:s tekniker spara lite på Marsfordonet Curiositys känsliga aluminiumhjul. Dom pallar inte riktigt alla de vassa stenar som fordonet kör över. Därför har man nu dirigerat om Curiosity så att den kör i lite mjukare terräng, gärna sand.
Vi har nu följt Curiositys öden och äventyr i mer än 18 månader och fordonet tycks fungera finfint (bortsett från skadorna på hjulen). Det är många nya platser på Mars som vi fått stifta bekantskap med. NASA lägger ner en hel del energi på att ge varje liten sten och varje sänka ett fantasifullt namn. Eller vad sägs om Violet Valley, Moonlight Valley och Dingo Gap? Som hämtat ur en westernfilm från 70-talet. Bilden nedan visar den etapp som Curiosity just nu avverkar. Klicka på bilden för att förstora den.
Spår i sanden (Bildkälla: NASA)
Vi har nu följt Curiositys öden och äventyr i mer än 18 månader och fordonet tycks fungera finfint (bortsett från skadorna på hjulen). Det är många nya platser på Mars som vi fått stifta bekantskap med. NASA lägger ner en hel del energi på att ge varje liten sten och varje sänka ett fantasifullt namn. Eller vad sägs om Violet Valley, Moonlight Valley och Dingo Gap? Som hämtat ur en westernfilm från 70-talet. Bilden nedan visar den etapp som Curiosity just nu avverkar. Klicka på bilden för att förstora den.
(Bildkälla: NASA)
Plato - nästa generation rymdteleskop för sökandet efter exoplaneter
Den europeiska rymdmyndigheten ESA meddelar att man beslutat att satsa på projektet Plato, ett rymdteleskop för sökandet efter exoplaneter. Plato står för Planetary Transits and Oscillations of stars. Projektet ingår i ESA:s program "Cosmic Vision 2015-2025" och går ut på att söka efter planeter kring stjärnor som är relativt nära solen. Rymdteleskopet kommer, likt flera andra rymdteleskop (Kepler, CoRoT) att använda sig av transitmetoden. När planeter passerar framför en stjärna uppstår en liten ljusdipp. Om denna ljusdipp uppstår med jämna mellanrum är det sannolikt en annan himlakropp, troligen en planet, som kretsar kring stjärnan.
Plato är ett lite annorlunda rymdteleskop. Det består inte av ett enda kraftigt teleskop, utan av hela 34 små teleskop som kan skanna av stora delar av stjärnhimlen på kort tid. En miljon stjärnor ska tydligen kunna observeras! Förutom planetsökande ska Plato också studera stjärnors aktivitet och på så sätt identifiera stjärnor som kan ge planeter de rätta förutsättningarna för att liv ska uppstå. Det vill säga att de är hyfsat stabila över en längre tidsperiod. Stjärnstudierna ska ge ökad kunskap om stjärnors massa, storlek och ålder. Även för de planeter man upptäcker hoppas man kunna beräkna storlek och massa och därmed också planeters densitet. Förhoppningen är förstås att finna en planet som kan tänkas ha en sammansättning ungefär som vår egen jord.
Om allt fungerar som det ska med teleskopen finns goda möjligheter att vi om lite drygt 10 år har identifierat en uppsjö jordliknande planeter som finns i stjärnornas beboeliga zoner och som kan ha flytande vatten. Någon av dessa planeter kan kanske hysa liv. Kanske finns det rent av andra planetsystem som liknar vårt solsystem.
Plato sänds upp år 2024 från ESA:s raketbas i Kourou i Franska Guyana. Den kommer att placeras vid solens-jordens Lagrangepunkt 2. ESA:s satsning på Plato innebär att ESA har ambitionen att ta täten i jakten på exoplaneter. Tillsammans med Gaia- respektive Cheopsprojekten kommer ESA att bli ledande i sökandet efter planeter.
Läs också vad Robert Cumming på Populär Astronomi skriver om Platoprojektet. Det innebär ett rejält lyft för svensk planetforskning.
Många planetsystem återstår att finna (Bildkälla: ESA)
Plato är ett lite annorlunda rymdteleskop. Det består inte av ett enda kraftigt teleskop, utan av hela 34 små teleskop som kan skanna av stora delar av stjärnhimlen på kort tid. En miljon stjärnor ska tydligen kunna observeras! Förutom planetsökande ska Plato också studera stjärnors aktivitet och på så sätt identifiera stjärnor som kan ge planeter de rätta förutsättningarna för att liv ska uppstå. Det vill säga att de är hyfsat stabila över en längre tidsperiod. Stjärnstudierna ska ge ökad kunskap om stjärnors massa, storlek och ålder. Även för de planeter man upptäcker hoppas man kunna beräkna storlek och massa och därmed också planeters densitet. Förhoppningen är förstås att finna en planet som kan tänkas ha en sammansättning ungefär som vår egen jord.
Om allt fungerar som det ska med teleskopen finns goda möjligheter att vi om lite drygt 10 år har identifierat en uppsjö jordliknande planeter som finns i stjärnornas beboeliga zoner och som kan ha flytande vatten. Någon av dessa planeter kan kanske hysa liv. Kanske finns det rent av andra planetsystem som liknar vårt solsystem.
En illustration som visar Platos multiteleskopsystem (Bildkälla: ESA)
Plato sänds upp år 2024 från ESA:s raketbas i Kourou i Franska Guyana. Den kommer att placeras vid solens-jordens Lagrangepunkt 2. ESA:s satsning på Plato innebär att ESA har ambitionen att ta täten i jakten på exoplaneter. Tillsammans med Gaia- respektive Cheopsprojekten kommer ESA att bli ledande i sökandet efter planeter.
Läs också vad Robert Cumming på Populär Astronomi skriver om Platoprojektet. Det innebär ett rejält lyft för svensk planetforskning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)