Under de senaste årtiondena har ett flertal rymdsonder sänts mot olika mål med några kilo kärnbränsle ombord. Plutonium 238 (Pu-238) är det som möjliggjort framgångsrika rymdsondsprojekt såsom Pioneer, Voyager, Galileo, Cassini och New Horizons. S.k Radioisothope Thermoelectric Generators (RTG) har varit helt nödvändiga för att överhuvudtaget genomföra dessa mer långväga rymdfärder. Den nu aktuella rymdsonden MSL:s fordon Curiosity drivs också med hjälp av Pu-238, vilket gör det möjligt att köra omkring på Marsytan i åratal. Nuvarande Marsfordon (t.ex Opportunity) drivs av solenergi.
Ett problem har nu uppstått vad gäller framtida rymdsondsprojekt, åtminstone mer långväga sådana. Från 1980-talet har NASA köpt Pu-238 från Ryssland och USA har inte haft någon egen tillverkning. Problemet är att tillgången på rysk plutonium minskar och inga medel har avsatts i den amerikanska statsbudgeten för 2012 för egen produktion. Lustigt nog ligger anslaget för detta på Energidepartementet och inte inom NASA:s egen budget. Om detta inte löses och nyproduktion påbörjas får det konsekvenser för det amerikanska rymdprogrammet redan om ett par år. Även om det sker en snabb utveckling av teknologi vad gäller solenergi, så möjliggör det i princip "bara" rymdsondsprojekt i de inre delarna av solsystemet. En rymdsond ut i de yttre delarna av solsystemet måste kunna fungera även när solen inte ger energi.
Alla rymdsondsprojekt handlar också om att reducera vikten i möjligaste mån. Målet är att åstadkomma en så lätt rymdsond som möjligt och bara ha med de mest nödvändiga instrumenten för att uppfylla projektens mål. Det stora problemet är bränslet, vars vikt är en inte obetydlig del av totalvikten för hela rymdsonden. En RTG väger däremot väldigt lite och ger tillförlitlig energi under lång tid till rymdsonden under dess färd.
Kärnkraft, radioaktivitet m.m kopplad till rymdsondsprojekten har inte varit helt okontroversiellt under årens lopp. Ett exempel på detta är Galileoprojektet som höll på att stoppas på grund av rädslan för en misslyckad uppskjutning och eventuell krasch på jorden med en sond som innehåller radioaktiva ämnen. Debattens vågor gick höga den gången och självaste Carl Sagan fick gå in och förklara att t om en krasch med allra största sannolikhet inte skulle innebära någon fara för "radioaktiva utsläpp". NASA hade genomfört ett stort antal tester.
UniverseToday har en lång och intressant artikel om det här idag.
Vi får väl se vad som händer kring detta med tanke på problemen i de amerikanska statsfinanserna. Bläcket från president Obamas budgetunderskrift har knappt torkat innan nya krisrapporter kommer om gigantiska budgetunderskott som kräver stora besparingar och riskerar att stoppa all statlig verksamhet, inkl NASA:s, redan 2013 om inte man kan få till en mer balanserad budget.
Läs mer på:
http://www.universetoday.com/91341/no-nukes-nasas-plutonium-production-predicament/#more-91341
