Statusrapport för rymdsonderna per 30 juni

Olaf Frohn lämnar månatligen på bloggen Armchair Astronautics en statusrapport vad gäller rymdsonderna. Bilden nedan visar läget nu i månadsskiftet juni/juli 2013 (klicka på bilden för att förstora den). I bildens nederkant redovisas också alla planerade rymdsonder de närmaste åren samt viktiga milstolpar för rymdsonder som är på väg mot sina mål.

Som synes är det för tillfället mer än 20 rymdsonder + två marsfordon som observerar himlakropparna i vårt solsystem. Ett par av sonderna är dessutom på väg ut ur solsystemet.

(Bildkälla: Olaf Frohn)

På samma eminenta bloggsida finns också en statusrapport vad gäller rymdobservatorierna. Den statusrapporten visar på att det hänt en hel del de senaste månaderna. ESA:s Herscheteleskop gav upp för två månader sedan, det franska CoRoT-teleskopet gav upp för några dagar sedan, NASA:s GALEX-teleskop gav upp i förrgår (?) och solsonden IRIS sändes upp häromdagen. Trots att några av observatorierna har gjort sitt är det fortfarande en stor mängd observatorier som studerar jorden och andra himlakroppar i solsystemet. Flera av dem blickar också ut i universum.

(Bildkälla: Olaf Frohn)

Exoplaneter varthelst man ser

"Såg vid såg jag såg varthelst jag såg" uttryckte den svenske lyrikern Elias Sehlstedt på 1870-talet när han blickade ut över Alnön utanför Sundsvall. Detsamma kan man idag säga om exoplaneter när teleskopen blickar upp mot stjärnhimlen. Det har rapporterats en hel del intressanta nyheter om exoplaneter den senaste veckan. Först kom nyheten om planeterna kring stjärnan Gliese 667C (läs HÄR). Tre potentiellt beboeliga planeter kring en och samma stjärna!

Häromdagen kom också nyheten om att man upptäckt planeter i en stjärnhop. Att planeter kan bildas i en sådan omgivning trodde man inte var möjligt. Planetmateria borde ganska snabbt "blåsa bort" av all påverkan från stjärnorna i hopen. Nu har Keplerteleskopet funnit två planeter, mindre än Neptunus i storlek, kring en solliknande stjärna i stjärnhopen NGC 6811. Stjärnhopen bedöms vara en miljard år gammal, så planeterna har lyckats klara sig från stjärnors påverkan under lång tid. Det är första gången man observerar planeter i en stjärnhop med hjälp av transitmetoden. Planeterna har fått namnen Kepler 66b och Kepler 67b.

Fyndet visar på att planeter kan bildas nästan var som helst. De här planeterna är lite av planeternas extremofiler (begreppet avser egentligen organismer som kan överleva i till synes omöjliga miljöer på jorden). Vilken stjärnhimmel det måste vara för en betraktare som står på en av dessa planeter! Läs mer om det här fyndet på Astrobiology Magazines websida.

(Bildkälla: Michael Bachofner)

De senaste årens utforskning av exoplaneter visar med all tydlighet att exoplaneter kan kretsa väldigt nära sina stjärnor eller väldigt långt ifrån. De kan fara omkring ensamma i rymden utan att kretsa kring någon stjärna alls, de finns kring alla möjliga typer av stjärnor. Några av dem kretsar kring stjärnor som har stjärnkompanjoner. Några av dem verkar nu alltså även finnas i stjärnhopar. Spännande det här med exoplaneter!

Kolla också in Kristoffer Åbergs fina bild (som är en bearbetning av Planetary Habitability Laboratorys orginalbild) av eventuellt beboeliga exoplaneter HÄR.