Spektakulärt med stort S!
Vad är det då som är så spektakulärt med MSL? Redan själva landsättningen av Curiosity är ren science fiction! Det är den mest avancerade landsättning som någonsin gjorts i rymden! Från det att MSL går in i den tunna Marsatmosfären och tills Curiosity (förhoppningsvis) tryggt landat på Marsytan tar det sju minuter. Det är sju minuter av skräck för en hel skock NASA-ingenjörer! Det värsta är också att det tar hela 14 minuter för signalerna från MSL att nå jorden. Det lär bli långa minuter! Dessutom kan det bli ännu längre väntan än de 14 minuterna som NASA planerat för. Under veckan rapporterade NASA att man fått problem med rymdsonden Mars Odysseys telemetri, vilket kan innebära att man får vänta ännu längre innan man vet om landningen lyckats. Tanken var att man skulle använda Odyssey för att studera MSL:s landsättning av Curiosity. Under de 7 minuternas landningstid går farkosten från 20.000 kilometer i timmen till 0 i en mycket komplicerad sekvens av datorstyrda aktiviteter.
Vid inträdet i Marsatmosfären hettas värmeskölden upp i 900 grader Celcius. Denna "eldkula" till farkost styrs av NASA så att landningen kan ske på en så säker plats som möjligt. Det stora problemet vid landsättningsoperationen är att bromsa in farkosten eftersom Marsatmosfären är så tunn, endast en hundradel av jordens atmosfär. Hastigheten bromsas ner till lite under 2.000 kilometer i timmen av atmosfären, men för att minska hastigheten ytterligare är MSL utrustad med en mycket stor och kraftig fallskärm. När fallskärmen vecklas ut lossas också värmeskölden eftersom den blockerar sikten för MSL:s radarinstrument. Inte ens fallskärmen kan bromsa in MSL tillräckligt mycket. Den har fortfarande en hastighet på ca 300 kilometer i timmen. Därför lossas fallskärmen från MSL och fyra raketmotorer ser till att bromsa in farkosten. Raketerna måste dock stängas av lite innan landsättningen sker eftersom de annars skulle blåsa upp en rejäl sandstorm på Mars vilket riskerar att skada instrumenten på Curiosity. Så 20 meter ovan Marsytan sänker man ner Curiosity med hjälp av några linor. Curiosity fäller ut sina hjul, MSL styrs bort från Curiosity och fordonet är redo att börja sin utforskning av Mars. Om detta inte är high-tech så vet jag inte vad som detta begrepp inrymmer! Det återstår att se om det är för mycket high-tech. Låt oss hoppas att allt går bra.
Kolla in den här NASA-filmen som visar hela landningsförloppet.
Curiositys uppdrag
Marsfordonet Curiosity ska utforska hur pass beboeligt Mars egentligen är, eller egentligen mer korrekt, huruvida Mars någon gång kan tänkas ha varit en mer beboelig planet än vad den är idag. Curiosity ska bl a söka efter spår av mikroorganismer på Mars genom att analysera ytmateria. Den ska också borra i berg och sten och studera denna materia för att få en bild av planetens geologiska utveckling och utveckling av klimatet under de senaste årmiljarderna. Fordonet är i princip ett rullande laboratorium med en mängd avancerad utrustning.
Till skillnad från tidigare Marsfordon så är Curiosity snabb (årminstone relativt sett). Den kan avverka 90 meter per timme och komma förbi hinder som är hela 75 centimeter höga. Målsättningen är att den ska klara i genomsnitt 30 meter per timme under minst ett Marsår (687 jorddygn).
Området som ska studeras
Landsättningen av Curiosity sker i Galekratern i närheten av ett stort Marsberg. Området anses vara geologiskt intressant. I bilden nedan anger den gula ovalen den area inom vilken Curiosity ska landa.
Landningsområdet (Bildkälla: NASA)
Bilden nedan visar mer i detalj topografin över området. Den ursprungliga planen var att landa någonstans inom den större ovalen i bilden. För några veckor sedan meddelade dock NASA att man nu kan ange en mer exakt landningsplats (inom den mindre ovalen i bilden). Området dit MSL ska styras är 20x7 kilometer stort.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer om MSL och Curiosity på NASA:s utmärkta websida.
