Idag är det dags för rymdsonden CASSINI att flyga nära Saturnusmånen Enceladus igen. På bara 74 kilometers avstånd ska den återigen studera denna vattensprutande måne. Uppdraget är att försöka klargöra vad dessa vattenkaskader består av mer i detalj och om de förändras över tid. Vid förbiflygningen i slutet av Mars genomfördes liknande studier. Cassini kommer också att passera relativt nära månen Tethys. På ett avstånd av 9.000 kilometer ska även denna måne studeras.
(Bildkälla: NASA)
Annars är det läge att titta lite extra på Saturnus just i dessa dagar. Den 15 april är planeten i opposition, dvs som närmast jorden. För mer information om observationer av Saturnus, se här.
Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20120413/
Läs också: http://saturn.jpl.nasa.gov/education/saturnobservation/viewingsaturn/
lördag 14 april 2012
Senaste nytt från rymdsonden MESSENGER
Rymdsonden MESSENGER har nu kretsat kring planeten Merkurius i ett drygt år, eller 393 dagar för att vara exakt. På denna tid har den hunnit med hela 794 varv runt planeten! Rymdsondens utforskning av Merkurius har revolutionerat vår kunskap om denna solsystemets innersta planet. Att Merkurius yta var så "skrynklig" och med så tunt ytskikt har förvånat forskarna. Den liknar ingen av de andra planeterna i solsystemet.
(Bildkälla: NASA)
Just nu färdas rymdsonden i en mycket excentrisk omloppsbana runt Merkurius där den kommer relativt nära den norra polen medan avståndet till den södra polen är betydligt längre. Omfattande mätningar görs av planetens struktur och dessa visar en mycket omfattande järnkärna. Man beräknar att kärnan utgör hela 83% av planetens diameter.
(Bildkälla: Case Western Reserve University)
Mätningarna visar att även Merkuriusskorpan och -manteln är tätare än vad man tidigare trott. Materian mellan kärnan och manteln tycks vara lager av järn-svavel som kan vara mellan 20 och 200 kilometer tjocka. Ytskiktet är därmed mycket tunt.
Trots sin ganska skrynkliga yta är det relativt små höjdskillnader på Merkurius. Mellan högsta och lägsta punkt är det endast 9,85 kilometer att jämföra med nästan 20 kilometer på månen och 30 kilometer på Mars.
Läs mer på: http://www.universetoday.com/94571/thin-skinned-and-wrinkled-mercury-is-full-of-surprises/
Läs också: http://messenger.jhuapl.edu/index.php
(Bildkälla: NASA)
Just nu färdas rymdsonden i en mycket excentrisk omloppsbana runt Merkurius där den kommer relativt nära den norra polen medan avståndet till den södra polen är betydligt längre. Omfattande mätningar görs av planetens struktur och dessa visar en mycket omfattande järnkärna. Man beräknar att kärnan utgör hela 83% av planetens diameter.
(Bildkälla: Case Western Reserve University)
Mätningarna visar att även Merkuriusskorpan och -manteln är tätare än vad man tidigare trott. Materian mellan kärnan och manteln tycks vara lager av järn-svavel som kan vara mellan 20 och 200 kilometer tjocka. Ytskiktet är därmed mycket tunt.
Trots sin ganska skrynkliga yta är det relativt små höjdskillnader på Merkurius. Mellan högsta och lägsta punkt är det endast 9,85 kilometer att jämföra med nästan 20 kilometer på månen och 30 kilometer på Mars.
Läs mer på: http://www.universetoday.com/94571/thin-skinned-and-wrinkled-mercury-is-full-of-surprises/
Läs också: http://messenger.jhuapl.edu/index.php
NASA funderar på en ny Marsstrategi
NASA:s finansiella problem har tvingat rymdmyndigheten att i grunden fundera över vilken strategi man ska ha i det fortsatta arbetet med utforskningen av planeten Mars. De tidigare mycket omfattande planerna, med ett flertal rymdsonder m.m, måste omprövas. Kravet är att man kan genomföra projekt som är mer kostnadseffektiva. NASA:s budget räcker helt enkelt inte till för att genomföra t.ex ExoMars-projektet i samverkan med ESA så som det var planerat. En Marskonferens kommer därför att hållas i Texas i mitten av juni för att diskutera olika alternativ.
Några av de forskningsområden som man ser som prioriterade är:
Det återstår att se hur det hela kommer att förverkligas under den kommande tioårsperioden.
Läs mer på: http://www.lpi.usra.edu/meetings/marsconcepts2012/
Några av de forskningsområden som man ser som prioriterade är:
- att studera materian en bit under Marsytan genom att borra eller gräva.
- att mer detaljerat studera Marsytans sammansättning och utveckling
- att försöka hitta organiskt material i ytmaterian
- att kartlägga förutsättningarna för framtida bemannade färder till Mars och vilka tänkbara risker det kan medföra
- att mäta atmosfärens densitet, vindar m.m för att kartlägga bl a framtida landningssystem
- att utveckla möjligheterna att genomföra mer precisa landningar inom högst en kilometer från planerad plats för landning
- att utveckla mer bränsleekonomiska färder till Mars genom studie av alternativa omloppsbanor, gravitationell assistans från jorden och månen m.m.
- att vidareutveckla samarbete med privata intressenter
- att utveckla billiga, lätta sonder för olika uppdrag
Det återstår att se hur det hela kommer att förverkligas under den kommande tioårsperioden.
Läs mer på: http://www.lpi.usra.edu/meetings/marsconcepts2012/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)