Gaia lyfter med hjälp av en Soyuz-raket (Bildkälla: Arianespace/Spaceflight Now)
Gaiaprojektet startade redan på 1990-talet och är en av ESA:s viktigare projekt hittills under 2000-talet. Gaias uppdrag är att studera en miljard stjärnor i vår galax Vintergatan för att ge oss en bättre bild av vår galax struktur och utveckling. Målsättningen är att vi ska få en betydligt mer detaljerad bild av alla dessa stjärnor och av Vintergatan som helhet. Gaiaprojektet är fortsättningen på ett annat stort rymdsondsprojekt, Hipparcos, som sköts upp 1989 och observerade ungefär 100.000 stjärnor under fyra års tid. Målsättningen är nu alltså att observera 1 miljard stjärnor med Gaia, dvs 10.000 gånger mer än Hipparcos! Gaias mätningar är dessutom 100 gånger mer exakt än Hipparcos mätningar. Observatoriet ska placeras vid solens-jordens s.k Lagrangepunkt 2 (L2). Bilden nedan visar var denna punkt, liksom övriga fyra Lagrangepunkter finns. Dessa punkter är områden där gravitationen från två himlakroppar tar ut varandra. Det blir på så sätt stabila platser att placera rymdsonder på. Gaia når L2 kring den 7 januari och kan sedan under våren 2014 påbörja observerandet.
Lagrangepunkterna (Bildkälla: Wikipedia)
Trots att Gaia observerar en miljard stjärnor är det bara mellan 0,5 och 1 procent av alla stjärnor i Vintergatan. Trots att de övriga 99 procenten inte observeras hoppas forskarna kunna rekonstruera hur hela galaxens struktur ter sig utifrån Gaias observationer. Det blir också en lags tredimensionell bild i och med att Gaia också ska studera hur snabbt stjärnor rör sig från oss eller mot oss. Utifrån dessa data (och här talar vi om enorma mängder data) är det tänkt att forskarna ska kunna bygga upp en bild av hur Vintergatan har utvecklats och hur den fortsätter att utvecklas i framtiden.
Illustration av Gaia
Projektet är som sagt gigantiskt och har en total kostnadsram på hela 940 miljoner euro, dvs 8-9 miljarder svenska kronor. Den totala datamängden som samlas in uppgår till hissnande 1 miljard megabyte! Varje dag ska 40 miljoner stjärnor studeras med en CCD med optik som består av 106 CCD-detektorer, med totalt närmare 1.000 megapixlar. Läs mer om tekniken på SpaceflightNow. Gaia kommer sannolikt också att bidra till upptäckten av 1.000-tals nya exoplaneter, 200.000 nya asteroider m.m. Bilden nedan visar komplexiteten i projektet. Klicka på bilden för att förstora den eller på länken HÄR.
Info om Gaiaprojektet (Bildkälla: Astrium)
När kan vi då förvänta oss få reda på vad Gaia observerat? På Astronomidagarna i Lund i höstas berättade Daniel Michalik från Lunds universitet om projektet och manade till tålamod. Det första datasetet presenteras först i september 2015 och de fullständiga resultaten först år 2022. Forskning tar tid. Det är bara att inse detta. Så småningom kommer vi att få reda på en mängd spännande fakta om stjärnors position, avstånd och rörelser och inte minst om hur vår galax blev vad den är idag och hur galaxens framtid kan tänkas se ut.
Läs också Populär Astronomis artikel om Gaia HÄR. Kolla också Ulfs snygga bildsekvens av vad som hände de första 90 minuterna efter start på Cassiopeiabloggen HÄR.
