torsdag 29 september 2011

Rymdsonden WISE rapporterar att asteroiderna nära jorden är färre än väntat

Rymdsonden WISE har studerat förekomsten av asteroider i jordens närhet och idag rapporteras att det tycks finnas betydligt färre medelstora asteroider i jordens närhet. NASA tror nu också att man funnit mer än 90% av alla större asteroider i jordens närhet, vilket varit ett mål som den amerikanska kongressen uttalade 1998.

Den uppskattning man nu gör är att det "bara" finns totalt 19.500 medelstora asteroider i jordens närhet. Tidigare hade man uppskattat antalet till 35.000. Med medelstor asteroid menas en med diameter på minst 100 meter. Kanske innebär detta också en något minskad risk för att en farlig asteroid kommer för nära oss.

Det känns väl kanske inte som man kan pusta ut nu och känna sig helt trygg!


Ganska många asteroider kvar (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/WISE/news/wise20110929.html

Rymdsonden MESSENGER rapporterar revolutionerande data om Merkurius

NASA publiceerar idag resultat av rymdsonden MESSENGER:s utforskning av planeten Merkurius. Det är lite av revolutionerande data som nu presenteras och som innebär att vår syn på solsystemets innersta planet måste omprövas. Vad är det då som Messenger har funnit? Jo, bl a omfattande spår av lavaflöden från vulkanism som lämnat spår över stora delar av planetytan och märkliga ytformationer. Sonden har också gjort analyser av Merkurius yta och dess kemiska sammansättning.

Vid Merkurius nordpol finns mycket stora lavaslätter, som täcker mer än 6% av planetens yta. Det är inte heller några små lavamängder som flutit här. På sina ställen beräknas tjockleken på lavafälten vara två kilometer! Man har också funnit "lufthål" med upp till 25 kilometers längd ur vilka enorma mängder lava har skjutit upp.

Image from Mercury
Alla röda ringar illustrerar nedslagskratrar med en diameter större än 20 kilometer. Den vita fläcken är lavaslätten vid nordpolen (Bildkälla: NASA)

Även andra underliga formationer rapporteras. Merkurius yta kommer att studeras än mer detaljerat av Messenger.

Image from Mercury
Märkliga formationer på Merkurius yta (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/messenger/media/Telecon20110929.html

Den kinesiska rymdstationen Tiangong-1 kom iväg idag

Astrowebb rapporterar idag att den kinesiska rymdstationen (eller rättare sagt den första modulen i ett rymdlab) TIANGONG-1 sköts upp kl 15.15 svensk tid idag. Det innebär starten på en mycket intressant kinesisk rymdsatsning. Jag har i tidigare inlägg beskrivit det kinesiska rymdprogrammet.

(TIANGONG-1)CHINA-SPACE LAB MODULE-LAUNCH (CN)
(Bildkälla: http://www.news.cn/)

Läs mer på: http://www.astrowebb.com/

Astronomdagarna i Göteborg har inletts

Astronomdagarna 2011 inleddes idag med en rad intressanta föreläsningar. Även om ingen av dem direkt (men kanske indirekt?) handlade om rymdsondernas utforskning av vårt solsystem, så tänkte jag ändå rapportera lite från dagens övningar. I stora stycken är det ganska avancerad astronomisk forskning som presenteras och jag är inte rätt person att bedöma om den innehållsmässiga kvaliteten. Jag tänkte därför mer gå in på min känsla av vad som är på gång inom svensk astronomi och vad jag anser om det samt tycka lite allmänt om det som diskuteras på astronomdagarna.

Om vi börjar med de positiva delarna så kan de sammanfattas så här:

  • Det är både roligt och viktigt att astronomer samlas så här och diskuterar pågående forskning och planerade projekt.
  • Det är bra att ha många relativt korta föredragningar (dom är på 10-20 minuter per styck) som gör det möjligt att beröra flertalet forskningsområden.
  • Intressant att höra om Gaia-projektet. Det handlar om ett projekt i ESA:s regi för att 2013 sända upp en rymdsond med primär uppgift att i detalj kartlägga upp emot 1 miljard stjärnor i vår galax vad gäller position, rörelse och andra parametrar. Den kommer också att observera andra himlakroppar; allt från små objekt (t.ex asteroider) i vårt solsystem till närliggande galaxer och avlägsna kvasarer. Mycket spännande! Se ESA:s websida för mer information.
  • Intressant att höra om olika teleskopprojekt som pågår: European Extremely Large Telescope (ELT)som innebär oerhört mycket större möjligheter att utforska universums barndom , Atacama Large Millimeter Array (ALMA) som ger ökade möjligheter att utforska de första stjärnorna och hur stjärnor bildas ur molekylmoln m.m, Cherenkov Telescope Array (CTA) som blir det första gammastrålningsobservatoriet och som kommer att utforska alla de spännande objekt som finns därute i universum (supernovarester, pulsarer, galaxkluster m.m). Vilka gigantiska projekt!!
  • Kul att också höra lite om rymdteleskopet Fermi, som också studerar gammastrålningen från universums kanske mest extrema objekt (supermassiva svarta hål, neutronstjärnor m.m), men också solflares.
  • Gösta Gahms föreläsning om de fyra elementen jord, vatten, luft och eld var mycket inspirerande!
Det fanns också en del som man kan bli lite fundersam över:

  • Det tycks inte finnas några uttalade forum för att diskutera strategiska utvecklingsfrågor inom den svenska astronomin. Visserligen finns ASTRONETS Roadmap som anger övergripande riktning, men det känns som att de svenska astronomerna skulle samla sig för att hitta mer formella diskussionsforum. Det kändes också lite som om det finns en viss otydlighet i samverkan mellan det Svenska Astronomiska Sällskapet och Svenska Nationalkommittén för Astronomi.
  • Diskussionen om det nordiska optiska teleskopet (NOT) och dess framtid belyste tydligt bristen på diskussionsforum. Det kändes som att det behövs en strategi för NOT. Vad är huvuduppdraget? Vilken nisch ska man satsa på? Hur motivera teleskopets kostnader? Vilka är framgångsfaktorerna för fortsatt drift av NOT? Hur ser en konkret forskningsplan ut för NOT som gör att det känns viktigt att fortsätta satsa på detta teleskop?  Det handlar helt enkelt om ett klassiskt strategiprojekt (säger jag som arbetat med strategifrågor i 10-15 i en helt annan "värld" - sjukhusvärlden).
Som helhet en trevlig dag. Imorgon blir det nog ännu mer intressant och då kommer en ny rapport.