2013 har varit ett intressant exoplanetår

Under året har närmare 200 nya exoplaneter upptäckts. Tillsammans med 2011 blir det därmed det bästa året hittills vad gäller antal nyupptäckter. Vi är nu uppe i 1.055 exoplaneter totalt. Det intressanta är också att man nu börjar upptäcka alltfler små planeter och inte bara heta Jupiters. Keplerteleskopet har förstås inneburit en revolution i sökandet efter exoplaneter. Därför är det ju tråkigt att teleskopets reaktionshjul gick sönder under året. Dessa hjul, som är fyra till antalet, är till för att stabilisera teleskopet så att det riktar in sig på olika stjärnor med hög precision för att på så sätt mäta det ljus som stjärnorna utsänder. Om en planet passerar solskivan uppstår en mycket liten, men mätbar, ljusdipp som Keplerteleskopet noterar. Om denna ljusdipp kommer med jämna mellanrum kan man misstänka att det rör sig om en planet. När nu teleskopet tappat denna precision går det inte att genomföra mätningar med tillräcklig noggrannhet.

Den metod som numera bidrar till flest upptäckter är transitmetoden, dvs den metod som bl a Keplerteleskopet använder sig av. Jag roade mig med att studera exoplanetdata i den databas som websidan Exoplanet.eu tillhandahåller. Utifrån data har jag skapat det här diagrammet som visar antal upptäckter per år och metod. Klicka på denna och de följande bilderna för att förstora dem.

(Bildkälla: data från Exoplanet.eu, diagram av K. Aartojärvi)

Som synes finns det en planetupptäckt 1989. Den diskuteras en del huruvida den ska noteras på 1989, eftersom upptäckten bekräftades först 1996. Jag har ändå valt att pilla in den på 1989. Många av de tidiga upptäckterna har det funnits en del tveksamheter kring, men de som är med i diagrammet har bekräftats av andra observationer senare. Man ska dock ha klart för sig att även s.k bekräftade observationer emellanåt visar sig vara "falska". Det är helt enkelt något annat än planeter när man studerar objekten lite närmare. Så ibland försvinner exoplaneter från databasen. Åren 2012-2013 har varit relativt dåliga år för den s.k radialhastighetsmetoden. Det är förvånande få upptäckter trots att många stora teleskop utrustats med mer avancerade instrument. Läs om de olika metoderna genom att klicka på fliken Exoplaneter ovan.

Planetary Habitability Laboratory (PHL) har på sin websida lite mer fakta om de upptäckta exoplaneterna. Bilden nedan visar fördelningen med avseende på storlek och yttemperatur. Tabellen är inte helt uppdaterad, utan saknar några av de senaste veckornas planetupptäckter (man har väl tagit jullov!). Tabellen visar ändå med all tydlighet att det fortfarande är relativt få små planeter som upptäckts. Totalt uppgår de till 24 styck i dagsläget (2+7+15 i bilden nedan). Ingen av dem finns i den beboeliga zonen kring respektive stjärna. Det finns dock 10 s.k superjordar i denna zon. Några av dem skulle kunna hysa liv om de visar sig ha en atmosfär och förhållanden i övrigt som gynnar tillkomsten av liv.

(Bildkälla: PHL)

Utöver de dryga 1.000 exoplaneterna finns också en lista på hela 3.602 planetkandidater som Keplerteleskopet identifierat. Bland dessa finns betydligt fler tänkbara små planeter. De uppgår till fler än 600 styck! Bara en av dessa små planetkandidater tycks finnas i den beboeliga zonen. Det gäller nu bara att andra teleskop lyckas bekräfta att det verkligen rör sig om exoplaneter och inte något annat. Bilden nedan visar hur dessa fördelar sig på storlek/yttemperatur.

(Bildkälla; PHL)

Även andra teleskop har identifierat s.k exoplanetkandidater. Dessa är till dags dato 195 till antalet och inte lika väl specificerade som Keplerobjekten.

När man studerar alla dessa exoplaneter upptäcker man ganska snart lite av ett kaos när det gäller namn på planeterna. Så här långt tycks det ha varit lite av fritt valt arbete att namnge exoplaneter. Därför har t.ex de planeter som Keplerteleskopet upptäckt namn som börjar just med ordet "Kepler" följt av siffror och bokstäver. Andra observatorier har tillämpat samma metod. Ett stort antal exoplaneter har fått förkortningarna KIC och KOI följt av siffror och bokstäver. "K"-et står för Kepler och här rör det sig om objekt som Keplerteleskopet identifierat, men andra teleskop lyckats bekräfta. När mängden nya exoplaneter ökar behövs någon form av ordning i namngivningen. När tänker Internationella Astronomiska Unionen ta tag i detta?

Det ska bli intressant att se hur 2014 blir vad gäller nya upptäckter. I och med att Keplerteleskopet gjort sitt finns en risk för att det blir färre nyupptäckter. Å andra sidan sitter en stor mängd forskare och studerar alla de data som Keplerteleskopet samlat in. Det kan tänkas att många exoplanetkandidater kan komma att bekräftas vara planeter. Sannolikt får vi en explosionsartad utveckling om några år när de mer avancerade rymdteleskopen Tess, Cheops och James Webb sänds upp.