Forskare har pekat ut var man bör söka efter exoplaneter

Forskare vid Lowell Observatory i USA har pekat ut ett antal stjärnor där man bör söka efter exoplaneter. Det rör sig om unga stjärnor, ca 300 miljoner år gamla, med låg massa som inte lyser så starkt. De skulle kunna ha unga planeter, som fortfarande är heta och därmed lättare att upptäcka. Efter att ha studerat data för 8.700 stjärnor inom 100 ljusår från oss har 144 sådana "stjärnkandidater" identifierats, varav 20 är lite extra intressanta att studera. Bl a Geminiteleskopet i Chile ska nu riktas mot dessa stjärnor.

Metoderna utvecklas hela tiden för att koncentrera utforskningen till ett mindre antal stjärnor. Det ger förutsättningar att studera dessa mer ingående under en längre period. Antalet exoplaneter som upptäcks bör därmed öka kraftigt.

Jupitermånen Europa - det kanske bästa stället att söka efter utomjordiskt liv?

Jupitermånen Europa har under senare år alltmer diskuterats som ett tänkbart rymdsondsmål. Orsaken är att man redan för några decennier sedan upptäckte att månen har flytande vatten i stora oceaner under den isiga månytan. Det var framförallt rymdsonderna Voyager och Galileo som gav en mängd ny kunskap om denna måne. Särskilt Galileo studerade månen mycket ingående. Idag tror forskarna att den har en global ocean som volymmässigt är dubbelt så stor som jordens oceaner!  Man tror dessutom att ingredienserna som krävs för att skapa en beboelig himlakropp kan finnas gömt under isen. Att studera Europa är därför högintressant. Jag har skrivit några inlägg om detta tidigare, se t.ex HÄR och HÄR.

Månen Europa i genomskärning (Bildkälla: NASA)

Det amerikanska forskarsamfundet har länge velat ha en rymdsond som utforskar Europa. I den senaste s.k "Planetary Science Decadel Survey" har Europa pekats ut som en av de objekt som borde prioriteras för utforskning. NASA:s ekonomiska situation är dock sådan att man behöver minska kostnaderna för rymdsondsprojekt, där ett tänkbart Europa-projekt klassas som "Large mission" = dyrt projekt. Man fick därför i mars 2011 i uppdrag att skissa på hur en mer kostnadseffektiv expedition till Europa skulle kunna se ut. Man har presenterat några tänkbara koncept i "Europa Study 2012 report". NASA lyfter fram rapporten på sin websida, vilket kan antyda att det är ett mer prioriterat område även i den konkreta planeringen på NASA (vilket inte tycks ha varit fallet hittills).



Tre olika rymdsondskoncept har studerats

1. Rymdsond som kretsar runt månen
2. Rymdsond som flyger förbi månen ett flertal gånger
3. Rymdsond med landare

Det första alternativet är billigast och det sista dyrast. Landaren, som beräknas kosta ca 3 miljarder dollar, bedöms helt enkelt vara för dyr och omöjlig att finansiera inom ramen för NASA:s budget. Det finns också stora risker med en landare, vilket ytterligare talar emot det konceptet. Av de två andra alternativen, som kostnadsmässigt ligger kring 2 miljarder dollar, bedömer NASA att alternativ 2 är det mest kostnadseffektiva, även om också alternativ 1 är fullt möjligt.

Vad innebär då alternativet att flyga förbi månen Europa ett flertal gånger (närmare bestämt 32 gånger enligt konceptbeskrivningen)? Tanken är att rymdsonden med avancerade manövrer, bl a med Jupitermånen Ganymedes "gravitationsassistans", ska passera månen på relativt nära håll och från lite olika håll. Avståndet till månen beräknas variera mellan 25 och 2.700 kilometer. Sonden ska studera isens tjocklek och hur vatten kan tänkas transporteras under isen och upp mot ytan, vattnets kemiska sammansättning, atmosfärens sammansättning, topografin, geologisk aktivitet, värmeflöden etc. Uppdraget beräknas vara i 18 månader och liknar i mycket de förbiflygningar som rymdsonden Cassini genomfört förbi Saturnusmånen Titan. Tanken är att man ska få en helhetsbild av Europa.

Vi får väl se hur det blir med detta. Det verkar kunna bli mycket Jupiteraktiviteter framöver. Som bekant är även ESA på gång med en Jupitersond, läs mer om detta HÄR.

Läs mer om projektidéerna HÄR.