söndag 20 november 2011

Nu är antalet exoplaneter över 700

Under veckan har några nya exoplaneter observerats och antalet överstiger nu 700. Det senaste fyndet är en gasjätte med namnet HD 100665 b. Den kretsar kring en stjärna med en massa som motsvarar lite drygt två solmassor. Planetens massa är 1,7 Jupitermassor (man brukar jämföra exoplaneters massor med jorden eller Jupiter). Den kretsar runt sin stjärna med en omloppstid på 157,57 dygn på ett avstånd av 0,76 AU (tre fjärdedelar av jordens avstånd från solen). Stjärna och planet befinner sig ca 398 ljusår från oss.

En annan, och mycket massiv, exoplanet man funnit är 2M 0746+20 b (kryptiskt namn!). Den är lika stor som Jupiter men har 30 gånger större massa! Det är en av de massivaste planeter man funnit. Den kretsar kring en stjärna, som lustigt nog är lika stor som solen, men endast har 12% av solens massa. Vilket par! Stjärnans massa är ju inte så värst mycket större än planetens! Det här kunde väl ha blivit ett dubbelstjärnepar, eller är jag månne fel ute?! Planeten kretsar på ett mycket stort avstånd från sin stjärna, hela 237 astronomiska enheter (AU). 1 AU är ca 150 miljoner kilometer, så det rör sig här alltså om drygt 35 miljarder kilometer. Omloppstiden är närmare 13 år. Detta system befinner sig ca 40 ljusår från oss.

Samma dag som man fann 2M 0746+20 b fann man en tvillingplanet till denna fast kring en helt annan stjärna. Även denna planet, 2M 2206-20 b,  har en massa motsvarande 30 Jupitermassor.

Läs mer på: http://exoplanet.eu/catalog-all.php?&munit=&runit=&punit=&mode=-7&more=

Solen har haft nya kraftiga utbrott

Veckans bild från solsonden STEREO visar kraftiga utbrott på solen. Under perioden 12-14 november skedde två mycket kraftiga korona-massutkastningar. Solens aktivitet är i stigande och väntas kulminera 2012-2013 i den 11-åriga solcykeln.

Det ljusa objektet nere till höger på bilden är Merkurius.


(Bildkälla: NASA)

Solskivan är i bilden övertäckt med den svarta fyllda cirkeln för att utbrotten ska synas bättre.

Läs mer på: http://soho.nascom.nasa.gov/pickoftheweek/old/18nov2011/

NASA får en "hyfsad" budget även 2012 - 17,8 miljarder dollar

NASA:s budget har nu röstats igenom både i senaten och i representanthuset. President Obama har undertecknat budgetbeslutet som innebär att NASA får 17,8 miljarder dollar, 648 miljoner mindre än ifjol och 924 miljoner mindre än vad presidentens administration äskade. Det är dock 1 miljard mer än vad representanthusets underkommitté med ansvar för bl a NASA-budgeten föreslog tidigare i år. Dessutom är James Webb-teleskopet tillsvidare räddat och merparten av de viktigaste rymdprogrammen kvar på agendan. På det hela taget får man alltså trots allt vara ganska nöjd.

Det viktigaste, förutom James Webb-teleskopet (JWST), är att programmet "Space Exploration" fick en i stort sett oförändrad budget, 3,8 miljarder dollar (-30 miljoner jämfört med 2011). Programmet "Space Operations" fick 4,2 miljarder, vilket är 1,3 miljarder mindre än föregående år, men här ingår avvecklingen av rymdfärjorna som utgör mer än 1 miljard av besparingen. "NASA Science programs" fick hela 5,2 miljarder dollar (+155 miljoner jämfört med 2011). Här anges en hög prioritet för JWST, på bekostnad av vissa andra forskningsprojekt. Om man tar hänsyn till besparingen som avser avvecklingen av rymdfärjorna så är 2012 års NASA-budget sammantaget endast marginellt reducerad jämfört med 2011 års, med hänsyn tagen till inflationen.

Vad gäller JWST har man angett ett kostnadstak på 8 miljarder dollar, vilket är 700 miljoner dollar under senaste kostnadsprognos. Detta kommer att ställa projektledningen på hårda prov att verkligen begränsa kostnaderna så att man inte överskrider taket. I budgetbeslutet ställs också krav på att JWST-projektet löpande lämnar rapporter till USA:s "ekonomistyrningsverk", GAO - Government Accountability Office, avseende projektets framsteg och kostnader. Det kan man ju tycka är rimligt för att inte skenande kostnader för JWST ska äventyra finansieringen av andra viktiga projekt.

Det extremt långa och mödosamma budgetprocessen inför 2012 är således klar, men nu börjar snart 2013 års budgetprocess. Det ska bli intressant att se om det innebär nya besparingar för NASA, om ExoMars-projektet (som jag skrivit en hel del om senaste veckorna) får full finansiering och om man tydligare pekar ut forskningsområden som olika nationella forskningskommittér under 2011 föreslagit att NASA borde satsa sina resurser på. Det tycks finnas en hel del kritik, både från politiskt håll och från forskarsamfundet, mot NASA vad gäller ekonomisk hushållning och projektprioritering. Läs här artikeln jag skrev i onsdags om det hela.

Läs mer på: http://www.spacepolitics.com/

Läs också: http://www.planetary.org/blog/article/00003269/

Om inte Mars så kan ju månen eller någon asteroid kanske duga?!

Ryska rymdmyndigheten Roscosmos lär diskutera möjligheten att ge rymdsonden PHOBOS GRUNT ett nytt uppdrag om man får kontakt med den och det skulle vara för sent att sända den mot Mars. Varför inte skicka den mot månen eller kanske någon intressant asteroid?! Det kan man kalla flexibilitet! Undrar just vad Kina tänker om dessa planer, med tanke på att deras minisond Yinghuo-1 hänger på Phobos Grunt. Vad ska man använda den till? Det blir något att klura på!

Phobos Grunt är inte gjord för att landa på månen. Månens gravitation är helt enkelt för stark. Däremot finns det en hel del tänkbara asteroider som den teoretiskt skulle kunna landa på. Det hela låter onekligen som önsketänkande, men är kanske ändå inte helt omöjligt. Först gäller dock att få styr på den skenande rymdsonden innan den återinträder i jordatmosfären och förstörs om mindre än två månader.



Olika tänkbara banor för Phobos Grunt (Bildkälla: Roscosmos)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/91127/consolation-prize-for-phobos-grunt-experts-consider-possibilities-for-sending-spacecraft-to-moon-or-asteroid/

Finns det vatten under Plutos isiga yta?

Just nu är det en hel del teorier om förekomsten av oceaner med flytande vatten under olika himlakroppars isiga ytskikt. Förra veckan var det underjordiska oceaner på Jupitermånen Europa som var lite av toppnyhet. Nu anger forskare att även Pluto skulle kunna ha oceaner under isen. Rymdsonden NEW HORIZONS är på väg mot Pluto för att bl a undersöka detta. Den ska också studera denna dvärgplanets temperatur, dess atmosfär och hur solvinden påverkar en himlakropp långt ute i yttre delarna av solsystemet. Dessutom gör rymdsonden förstås en mängd observationer av Plutos yta och undersöker dess sammansättning och utveckling.

New Horizons kommer inte att gå in i omloppsbana runt Pluto utan kommer endast att flyga förbi och därefter fortsätta ut mot Kuiperbältet och dess asteroider. Det är helt enkelt för komplicerat att sätta sonden i omloppsbana runt Pluto och dessutom genomföra övriga planerade observationer. Rymdsonden flyger dock ganska nära Plutos yta, som närmast 12.500 kilometer ifrån.

Ja, då är det bara att vänta till New Horizons kommer fram till Pluto, dvs närmare bestämt i 1.331 dagar!

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Pluto_Hidden_Ocean_999.html

Mars igen - NASA:s rymdsond Mars Science Laboratory (MSL) är redo!

Nu är det bara en knapp vecka tills det är dags för en uppskjutning av en rymdsond igen. Den här gången är det NASA:s Mars Science Laboratory (MSL) som ska sändas till Mars. MSL består av ett sofistikerat Marsfordon, Curiosity, som i än mer detalj än tidigare Marsfordon ska utforska denna planets yta. Uppskjutningen var ursprungligen planerad till den 25 november men har fördröjts med (minst) en dag på grund av batteriproblem. Så det blir uppskjutning tidigast den 26 november och, om vädret är dåligt eller det blir någon form av tekniska problem, senast den 18 december. Om allt går som det ska sker Marslandningen den 6 augusti 2012. MSL kommer att landa i den s.k Gale-kratern lite söder om Marsekvatorn. Vid landningen befinner sig Mars en ganska bra bit från jorden, ca 154 miljoner kilometer bort. Uppdragets längd motsvarar ett Marsår (98 veckor).

MSL ska undersöka om det finns eller har funnits förutsättningar för liv i Galekratern. Förutom studier av Marsatmosfären kommer Curiosity att ta upp lite prover från Mars yta för att undersöka dess sammansättning. Även förekomsten av olika typer av strålning kommer att undersökas.

I det "Press Kit" som NASA publicerat står allt som är värt att veta om MSL. Några tekniska fakta kan sammanfattas enligt följande:

  • MSL skjuts upp med hjälp av en Atlas V-raket, som är hela 58 meter hög.
  • Färden till Mars tar ca 36 veckor.
  • Hela rymdsonden väger 3893 kilo, varav enbart Curiosity 899 kilo.
  • Curiosity är 3 meter lång, 2,8 meter bred och 2,1 meter hög.
  • Curiosity drivs med hjälp av en radioaktiv källa.
  • Det finns totalt 10 instrument för olika typer av observationer.
  • Temperaturen i Galekratern, där Curiosity ska köra omkring, varierar mellan 0 och -90 grader Celsius.

Artist concept features NASA's Mars Science Laboratory Curiosity rover
Marsfordonet Curiosity (Bildkälla: NASA)

Låt oss hoppas att allt går som det ska med den här Marsexpeditionen. Det är nämligen en mycket dyr historia det handlar om. Projektet är kostnadsberäknat till ca 2,5 miljarder dollar. Låt oss också hoppas att Ryssland får ordning på sin rymdsond, Phobos Grunt, inklusive kinesiska minisonden Yinghuo-1. Det hade varit spännande med amerikansk, rysk och kinesisk närvaro samtidigt kring planeten Mars.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/index.html

Läs också: http://www.jpl.nasa.gov/news/press_kits/MSLLaunch.pdf