Finns det andra civilisationer?

Häromveckan skrev jag ett inlägg om den nya metoden att finna exoplaneter med förutsättningar för liv genom att studera planeters reflektion (läs artikeln här). Rymden idag skriver om detta och om möjligheterna att det finns andra civilisationer i universum. Den s.k Fermi-paradoxen diskuteras i artikeln. Paradoxen går ut på att med miljarder solsystem så är sannolikheten för förekomsten av utomjordiska civilisationer ganska stor samtidigt som bevisen för att sådana existerar är obefintliga.

Det är onekligen intressanta funderingar i artikeln. En fundering som jag har är att det trots att det kan tänkas finnas miljarder planeter t o m inom beboeliga zoner så är det en rad olika omständigheter som avgör om mer avancerade livsformer utvecklas. Jag skrev om detta i en artikel i början av februari (läs här). Till den långa listan ska läggas alla biologifaktorer (processer som bygger celler, aminosyror, RNA/DNA, gener m.m). Kanske är det trots allt svårt att skapa avancerade livsformer på en exoplanet?

Läs mer på: http://www.rymdenidag.se/

Marssonderna samarbetar för att hjälpa Curiosity att landa säkert

De två rymdsonderna MRO och Mars Odyssey har justerat sina respektive omloppsbanor för att hjälpa rymdsonden MSL och dess Marsfordon Curiosity inför landningen på Mars i augusti. Tanken är att de två rymdsonderna ska flyga över MSL när den landar på Mars för att ge bästa möjliga information till NASA:s kontrollcentral om hur landningen går. Eftersom Curiosity är ett mycket större Marsfordon än t.ex Opportunity, så finns en viss osäkerhet i hur den ska klara landningen. Genom att studera det hela i detalj erhåller NASA värdefull kunskap inför framtida landningar med den här typen av relativt tunga fordon.

Det är ju synnerligen ogästvänlig terräng som MSL ska landa i. Galekratern med sitt höga berg är platsen för landningen och visas i bilden nedan.


(Bildkälla: NASA)

Det är framförallt Odyssey som kommer att följa MSL under landningen. Rymdsonden MRO kommer att samla in data från Curiosity efter landningen och sedan skicka dessa till jorden. Även ESA:s rymdsond Mars Express ska medverka i kommunikationen med MSL.

Läs mer på: http://spaceflightnow.com/news/n1203/06marsorbiters/

Rymdsonden MESSENGER har korrigerat sin omloppsbana närmare Merkurius yta

Det utökade uppdrag som rymdsonden MESSENGER fått innebär att sonden ska kretsa lite närmare Merkurius yta. En kurskorrigering har därför gjorts och rymdsonden har placerats i en omloppsbana som innebär att den kommer så nära som ca 200 kilometer från planetens yta. Omloppsbanan är relativt excentrisk, vilket gör att avståndet till Merkurius varierar mellan 200 och 15.200 kilometer varje 12-timmarsperiod. Ytterligare kurskorrigeringar kommer att göras i april, vilket minskar sondens omloppstid runt planeten från 12 till 8 timmar. Man kommer bl a att mer detaljerat studera planetens nordpol.


Bild av Merkuriusytan tagen 1 februari 2012 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Messenger_Modifies_Orbit_to_Prepare_for_Extended_Mission_999.html

Månsonderna Ebb och Flow har nu börjat utforska månen i detalj

De två tvillingsonderna Ebb och Flow i GRAIL-projektet har nu påbörjat sin utforskning av månen. De kommande 84 dagarna kommer sonderna att samla in data i syfte att skapa en detaljbild av månens gravitationsfält. Tanken är att det ska ge detaljerade fakta om månens inre struktur och sammansättning och därmed också ge ökade kunskaper om hur jorden och de övriga stenplaneterna bildades. Sonderna kretsar just nu i en nästan cirkulär bana runt polerna på en medelhöjd av 55 kilometer ovan månytan, men ska sänka sig lite närmare ytan inom kort. Som närmast flyger dom på endast 16 kilometers höjd. Avståndet mellan de två sonderna varierar mellan 65 och 225 kilometer.


Illustration av Ebb och Flow (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/grail/news/grail20120307.html