Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 2



Jag skrev en artikel här i bloggen den 18 augusti med titeln "Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1", som handlade om de 50 största ögonblicken i rymdsondshistorien. "Del 1" innebar en beskrivning av plats 41-50 enligt den ranking som NASA gjort. Jag utlovade en fortsättning i början av september med plats 31-40, men glömde bort detta! Så här kommer listan en månad i efterskott. Inom kort kommer också del 3. Kolla HÄR för mer detaljer om topplistan.

Plats 40: Rymdsonden New Horizons, som är på väg mot Pluto. När sonden sköts upp i januari 2006 var fortfarande Pluto en planet. Några månader senare hade den degraderats till en dvärgplanet. Likväl är det ett intressant mål för en rymdsondsexpedition. När New Horizon når fram i juli 2015 blir det första gången som Pluto får så fint besök.


Uppskjutningen av New Horizons 2006 (Bildkälla: NASA)

Plats 39: Rymdsonden Voyager 2:s förbiflygning av planeten Uranus den 24 januari 1986. Det är enda gången en rymdsond varit i närheten av denna planet. Voyager 2 upptäckte 10 nya månar, 2 nya ringar och ett märkligt magnetfält kring Uranus. Voyagersonderna är flitigt förekommande i denna topp-50-lista!


Uranus (Bildkälla: NASA)

Plats 38: Jorden och månen i samma bild fångades för första gången av rymdsonden Voyager 1:s kamera den 18:e september 1977. Bilden togs redan 13 dagar efter sondens uppskjutning, då den hunnit tillryggalägga hela 11,7 miljoner kilometer.


(Bildkälla: NASA)

Plats 37: Marsfordonet Opportunity gör en astronomisk hole-in-one när den lyckas landa mitt i en krater som bara är 22 meter i diameter. Landningen skedde den 25 januari 2004. Att landa så mitt i prick efter en resa på 491 miljoner kilometer är ju skickligt (eller var det kanske bara tur?).


(Bildkälla: NASA)

Plats 36: Rymdsonden Pioneer 11 blir den första rymdsonden att besöka Saturnus. Den flyger förbi planeten 1979 och upptäcker bl a F-ringen och en måne. Pioneer-sonden studerade Saturnus atmosfär och gjorde temperaturmätningar m.m. I bilden nedan, som togs i augusti 1979, syns också månen Titan.


(Bildkälla: NASA)

Plats 35: Rymdsonden Mariner 2 blir den första sonden att passera en annan planet då den når Venus i december 1962. Marinersonden kunde rapportera att planeten har en mycket tjock koldioxidatmosfär och att den roterar baklänges. Rymdsonden mätte också solvinden och mängden "rymddamm".


Uppskjutningen av Mariner 2 den 27 augusti 1962 (Bildkälla: NASA)

Plats 34: Rymdsonden Deep Impact som på den amerikanska nationaldagen 2005 skjuter iväg en projektil med en mycket hög hastighet mot kometen Tempel 1 i syfte att studera kometmaterians sammansättning. Samma komet studeras sedan av rymdsonden Stardust 2011.


Fullträff! (Bildkälla: NASA)

Plats 33: Rymdsonden Voyager 1 tar det första "familjefotot" av vårt solsystems planeter från sin position utanför Neptunus omloppsbana runt solen. Denna lite röriga mosaikbild har skapats av totalt 60 bilder (Klicka på länken i början av denna artikel för en lite större bild).


(Bildkälla: NASA)

Plats 32: Marsfordonet Spirit, systerfordon till Opportunity, fotograferar i maj 2006 en solnedgång på Mars. Himlen, som normalt är lite rödaktig, blir blå vid horisonten. Tvärtemot vad vi är vana vid här på jorden. Solskivan är också bara två tredjedelar så stor jämfört med vad vi ser från jorden. Det beror förstås på att avståndet från Mars till solen är större än från jorden till solen. Häftig bild!


(Bildkälla: NASA)

Plats 31: Rymdsonden Luna 9 levererar den första närbilden från månen i februari 1966. Denna landare blev därmed först med att överleva en landning på månen och med att sända foton från månytan. Det blev också den första lyckade landningen överhuvudtaget på en annan himlakropp. Den amerikanska landaren Surveyor 1 upprepade bedriften fyra månader senare.




Man kan notera, vilket inte förvånar, att det är en mycket stark NASA-dominans i listan. Vi får väl se hur fortsättningen ser ut. NASA:s rankinglista med placeringarna 30-21 kommer inom kort här i bloggen.

Astronomins dag och natt den 13 oktober

Nu på lördag är det Astronomins dag och natt. Ett stort antal aktiviteter genomförs i hela landet med anledning av detta. Se programmet HÄR.

Ännu en diamantplanet verkar ha upptäckts

Exoplaneten 55 Cancri e (som jag skrivit om tidigare här i bloggen, se HÄR) upptäcktes redan 2004. Nu visar en studie att denna planet, som är en s.k superjord med en diameter nästan dubbelt så stor som jordens och en massa som är åtta gånger jordens, kan vara av samma material som diamanter, dvs kol. Forskarna uppskattar att ca en tredjedel av planetens massa, i ett tjockt lager en bit under ytan, kan vara diamant. Det kan man kalla en riktigt juvel!

I augusti 2011 rapporterades om att man funnit en diamantplanet. Jag skrev lite om fyndet i en lite längre artikel om exoplaneter (se HÄR). Just detta fynd slogs upp ganska stort i massmedia. Nästan alla större tidningar skrev om fyndet. Det lär väl inte bli riktigt samma uppståndelse denna gången trots att det här fyndet är mycket mer intressant. 55 Cancri e är en mycket mindre planet än den som upptäcktes ifjol och dessutom hundra gånger närmare jorden.

55 Cancri är ett intressant planetsystem med minst 5 planeter. Systemet är inte så värst långt från vårt solsystem, "bara" 41 ljusår bort. Planeten 55 Cancri e är den av planeterna som är närmast stjärnan. Den har en omloppstid på bara 18 timmar, vilket innebär att den är så nära stjärnan att ytan formligen kokar. Forskarna tror att yttemperaturen kan vara över 2.000 grader Celcius. Man har tidigare trott att planeten kan ha stora mängder vatten, men forskarna tror nu att detta inte är fallet. Det kan rent av vara så att planeten inte har något vatten alls. Dessa nya forskningsrön visar att planeter kan ha mycket olika sammansättning och struktur och utvecklas helt olikt planeterna i vårt solsystem. Läs mer om de nya forskningsrönen HÄR.

(Bildkälla: Yale News)