Här följer en helt fantastisk animation som visar hur små vi verkligen är i förhållande till universum. Animationen zoomar först in allt mer ända ner till den s.k Planck-längden och sedan ända ut till det observerbara universums yttersta "gräns". Jag upphör aldrig att fascineras av "Scale of the Universe"!
(Källa: Youtube)
torsdag 1 mars 2012
Förslag på rymdsond till Saturnusmånen Enceladus för att söka efter liv
UniverseToday rapporterar att German Aerospace Center föreslår att en rymdsond, Enceladus Explorer, sänds mot Saturnusmånen Enceladus med uppgiften att söka efter liv. Enceladus med sina vattenkaskader från månens södra pol kan tänkas ha goda förutsättningar för att hysa någon form av liv. Rymdsonden CASSINI har studerat Enceladus relativt mycket och nu i mars sker förbiflygning på nära håll. Sannolikt kommer det dock inte att ge så mycket nya fakta om denna spännande måne.
Tanken med Enceladus Explorer är att landa i närheten av dessa fontäner på Enceladus och med hjälp av en borr studera förhållandena en bit under ytan, kanske 100-200 meter ner. Förhoppningen är att man då hittar en vattenreservoar som man kan ta upp prover ifrån för att se om det finns några tecken på liv.
När en uppskjutning av sonden skulle kunna tänkas ske och hur det hela ska finansieras är oklart. Även om idén är intressant så är det ett problem i sammanhanget att liknande idéer poppar upp var och varannan vecka. Jag skrev igår här i bloggen om NASA-förslaget om en liknande sond till Mars, som också är tänkt att bestå av en landare med en kraftfull borr som ska borra sig ner genom Marsytan. Sedan några år tillbaka finns uppmaningar från det amerikanska forskarsamfundet (i form av den s.k Planetary Science Decadal Survey) att prioritera en rymdsond för utforskning av Jupitermånen Europa.
Vattenkaskaderna på Enceladus (Bildkälla: NASA)
Min reflektion kring dessa förslag är att det inte tycks saknas goda idéer kring rymdsondsutforskning. Tyvärr saknas dock en samlad prioritering och ett starkt fokus på vad man bör utforska och framförallt pengar till att ens genomföra en bråkdel av alla planer. Som amatörastronom kan man ju tycka att utforskning av månen Europa borde ligga före en eventuell utforskning av Enceladus. Risken är väl att ingetdera blir av inom de närmaste 10 åren.
Läs mer på: http://www.universetoday.com/93879/exciting-new-enceladus-explorer-mission-proposed-to-search-for-life/#more-93879
Tanken med Enceladus Explorer är att landa i närheten av dessa fontäner på Enceladus och med hjälp av en borr studera förhållandena en bit under ytan, kanske 100-200 meter ner. Förhoppningen är att man då hittar en vattenreservoar som man kan ta upp prover ifrån för att se om det finns några tecken på liv.
När en uppskjutning av sonden skulle kunna tänkas ske och hur det hela ska finansieras är oklart. Även om idén är intressant så är det ett problem i sammanhanget att liknande idéer poppar upp var och varannan vecka. Jag skrev igår här i bloggen om NASA-förslaget om en liknande sond till Mars, som också är tänkt att bestå av en landare med en kraftfull borr som ska borra sig ner genom Marsytan. Sedan några år tillbaka finns uppmaningar från det amerikanska forskarsamfundet (i form av den s.k Planetary Science Decadal Survey) att prioritera en rymdsond för utforskning av Jupitermånen Europa.
Vattenkaskaderna på Enceladus (Bildkälla: NASA)
Min reflektion kring dessa förslag är att det inte tycks saknas goda idéer kring rymdsondsutforskning. Tyvärr saknas dock en samlad prioritering och ett starkt fokus på vad man bör utforska och framförallt pengar till att ens genomföra en bråkdel av alla planer. Som amatörastronom kan man ju tycka att utforskning av månen Europa borde ligga före en eventuell utforskning av Enceladus. Risken är väl att ingetdera blir av inom de närmaste 10 åren.
Läs mer på: http://www.universetoday.com/93879/exciting-new-enceladus-explorer-mission-proposed-to-search-for-life/#more-93879
Finns det miljarder nomadplaneter i vår galax?
Ny forskning visar att det kan finnas miljarder ensamma planeter, nomadplaneter, i vår galax. Det kan t o m vara så att dessa nomadplaneter är oerhört många fler än stjärnorna i Vintergatan. Forskare vid Kavli Institute for Particle Astrophysics and Cosmology vid Stanforduniversitetet uppskattar att det kan finnas 100.000 sådana nomadplaneter för varje stjärna i Vintergatan. Forskarna betonar dock att siffran fortfarande är en mycket grov uppskattning och att ytterligare forskning behöver ske.
Hur har då dessa planeter skapats. I den våldsamma process som skapade vårt eget solsystem är det högst sannolikt att stora mängder med himlakroppar kastades ut ur systemet när planeter, månar, asteroider m.m bildades. Man kan förmoda att detsamma har hänt kring alla andra stjärnor. Några av desssa himlakroppar kan ha varit stora som våra planeter. En intressant aspekt kring dessa nomadplaneter är att, om uppskattningarna stämmer, så är de planeter som kretsar kring stjärnor bara en mycket liten minoritet av alla planeter i Vintergatan. Det stora flertalet skulle då vara hemlösa mörka planeter.
Man kan ju tycka att sådana planeter omöjligt kan hysa liv, men faktum är att det är fullt möjligt med enklare livsformer även på dessa nomadplaneter. Har dom lyckats bibehålla en tät atmosfär eller ett istäcke och är geologiskt aktiva så är dom inte så kalla som man skulle kunna tro. Värmen från planetens inre skulle kunna skapa förutsättningar för liv. Mer utforskning av dessa hemlösa planeter behövs för att mer exakt fastställa deras antal. De kommande decenniernas planerade nya jätteteleskop kan möjligen ge nya fakta i frågan.
Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/home/How-Many-Unbound-Planets-Roam-the-Milky-Way-140917963.html
Hur har då dessa planeter skapats. I den våldsamma process som skapade vårt eget solsystem är det högst sannolikt att stora mängder med himlakroppar kastades ut ur systemet när planeter, månar, asteroider m.m bildades. Man kan förmoda att detsamma har hänt kring alla andra stjärnor. Några av desssa himlakroppar kan ha varit stora som våra planeter. En intressant aspekt kring dessa nomadplaneter är att, om uppskattningarna stämmer, så är de planeter som kretsar kring stjärnor bara en mycket liten minoritet av alla planeter i Vintergatan. Det stora flertalet skulle då vara hemlösa mörka planeter.
Man kan ju tycka att sådana planeter omöjligt kan hysa liv, men faktum är att det är fullt möjligt med enklare livsformer även på dessa nomadplaneter. Har dom lyckats bibehålla en tät atmosfär eller ett istäcke och är geologiskt aktiva så är dom inte så kalla som man skulle kunna tro. Värmen från planetens inre skulle kunna skapa förutsättningar för liv. Mer utforskning av dessa hemlösa planeter behövs för att mer exakt fastställa deras antal. De kommande decenniernas planerade nya jätteteleskop kan möjligen ge nya fakta i frågan.
Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/home/How-Many-Unbound-Planets-Roam-the-Milky-Way-140917963.html
Rymdsonden Pioneer 10 fyller 40 år imorgon
Rymdsonden Pioneer 10 fyller 40 år imorgon. Den 2 mars 1972 sändes den ut på sitt långa uppdrag genom asteroidbältet och förbi Jupiter. Den sista signalen från sonden togs emot den 23 januari 2003. Nu fortsätter den sin färd likt ett spökskepp mot den interstellära rymden och i riktning mot stjärnan Aldebaran. Stjärnan är dock hela 68 ljusår bort så denna tysta färd kommer att pågå i ytterligare mer än 2 miljoner år. Läs mer om Pioneer under fliken ovan samt genom att klicka på länken till "Pioneer-sidan" till höger här i bloggen.
Illustration av Pioneer 10 (Bildkälla: NASA)
Ny metod att hitta liv på exoplaneter - studera jordskenet!
Med hjälp av det Europeiska sydobservatoriets (ESO) stora teleskop i Chile har forskare hittat en ny metod att hitta liv på andra planeter. Metoden går ut på att studera det jordsken som reflekteras tillbaka från månen. Solen lyser på jorden som reflekterar en del av detta ljus mot månens yta som i sin tur reflekterar tillbaka en del av ljuset till jorden. Det är det senare ljuset som studerats. Man letar efter tecken på organiskt liv, det man brukar kalla för livets fingeravtryck. Forskarna letar efter "rätt" kombination av gaser i atmosfären
Genom att studera ljusets polarisation fann man, vilket vi ju förstås redan vet, att jordens atmosfär delvis består av moln och att jordytan delvis är täckt av oceaner och vegetation. Man kunde också se variationer i vegetationens omfattning och i molntäcket när ljuset från olika delar av jorden reflekterades. Det intressanta med metoden är att man tror att den kan användas på samma sätt för att söka efter liv på exoplaneter. Det är svårt att hitta liv på exoplaneter med de metoder som hittills använts, så det här är ett stort genombrott vad gäller sökandet efter liv i vår galax.
Illustration av en exoplanet som passerar en solskiva (Bildkälla: NASA/ESA)
Med ett riktigt kraftfullt teleskop (t.ex det planerade jätteteleskopet E-ELT) skulle man kunna studera det mycket svaga sken som exoplaneter ger ifrån sig. Utmaningen är att kunna studera detta sken utan att det störs av det mycket starkare skenet från stjärnan som exoplaneten kretsar kring. Det som skiljer planeter från stjärnor är att ljuset från en planet är polariserat till skillnad från ljuset från en stjärna.
Läs mer på: http://www.eso.org/public/news/eso1210/
Genom att studera ljusets polarisation fann man, vilket vi ju förstås redan vet, att jordens atmosfär delvis består av moln och att jordytan delvis är täckt av oceaner och vegetation. Man kunde också se variationer i vegetationens omfattning och i molntäcket när ljuset från olika delar av jorden reflekterades. Det intressanta med metoden är att man tror att den kan användas på samma sätt för att söka efter liv på exoplaneter. Det är svårt att hitta liv på exoplaneter med de metoder som hittills använts, så det här är ett stort genombrott vad gäller sökandet efter liv i vår galax.
Illustration av en exoplanet som passerar en solskiva (Bildkälla: NASA/ESA)
Med ett riktigt kraftfullt teleskop (t.ex det planerade jätteteleskopet E-ELT) skulle man kunna studera det mycket svaga sken som exoplaneter ger ifrån sig. Utmaningen är att kunna studera detta sken utan att det störs av det mycket starkare skenet från stjärnan som exoplaneten kretsar kring. Det som skiljer planeter från stjärnor är att ljuset från en planet är polariserat till skillnad från ljuset från en stjärna.
Läs mer på: http://www.eso.org/public/news/eso1210/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)